Madam x

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

hyenor

Är det sant att hyenor av honkön har en penis? Antonysson 4 september 2007 kl. 16.34 (CEST)

Jag är inte alls insatt i hyenors anatomi, men jag har för mig att det stod så på svt.se för inte särskilt många dagar sedan. --Andreas Rejbrand 4 september 2007 kl. 18.15 (CEST)

Artikeln hyenor har förklaringen. //Knuckles...wha? 4 september 2007 kl. 18.18 (CEST)

Varav/därav

Är det någon skillnad på orden varav och därav?

Ja. "varav" betyder "av vilka", och används som i exemplet nedan:

321 personer hade sökt tjänsten, varav drygt hälften ansågs kvalificerade.

"därav" tror jag vanligtvis betyder "av detta /dessa fakta/ /följer/":

Hon har varit sjuk i en månad nu. Därav drar jag slutsatsen att hon inte kan medverka i föreställningen.

<Lång förklaring>, därav namnet på förningen.

--Andreas Rejbrand 6 september 2007 kl. 17.15 (CEST)

Motexempel:

Hundra löpare deltog i loppet. Därav var femton från Spanien.

Hon bar en guldmedalj om halsen, varav jag drog slutsatsen att hon vunnit loppet.

Båda exemplen har en språkstil som är något stel, men är sannolikt formellt korrekta.

--Lojak 14 september 2007 kl. 21.44 (CEST)

Det finns nu ett antal exempel på hur orden kan användas i praktiken, varav alla har det gemensamma att de ser fullt korrekta ut. Det som också förenar alla exempel med varav är att de inleder en bisats och därav sluter jag mig till att det är vanligast då varav hämtar sin del av en större enhet. Därav kan däremot både inleda en bisats eller en mening, men refererar oavsett metod till någon tidigare förklaring; som inte behöver vara en del av något utan som lika gärna vara en slutsats av en observation.
/Ronny 14 september 2007 kl. 22.37 (CEST)

(Ronny W använder visst tecknet semikolon felaktigt... --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 00.40 (CEST)

Ja, det ser jag nu att jag gjorde. Men fokus i denna diskussion är väl att reda ut skillnaden mellan varav och därav och inte att hitta grammatiska felaktigheter i våra respektive inlägg?? Vill du skämta; bör det antingen vara roligt eller förstärkas med ett rätt använt semikolon. (Så här ;)
/Ronny 15 september 2007 kl. 00.53 (CEST)

Även meningen "Vill du skämta; bör det antingen vara roligt eller förstärkas med ett rätt använt semikolon." använder semikolon felaktigt. Semikolon används inte där komma eller kolon kan användas, utan bara där punkt kan användas! Meningen är alltså lika felaktig som "Vill du skämta. bör det antingen vara roligt eller förstärkas med ett rätt använt semikolon.". Semikolon används som nämnt istället för punkt, där de två satserna som avgränsas hör ihop extra mycket. Ett annat korrekt exempel är "Amanda var trött; en kvart senare gick hon och lade sig.". --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 15.29 (CEST)

Nja, "Så här;" är inte heller korrekt. Semikolon används istället för punkt för att avgränsa två satser som hör ihop mer än valigt, såsom i exemplet "Den ena bilen var röd; den andra var blå." --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 11.23 (CEST)

Hur går bilen, då? ;)
/Ronny 15 september 2007 kl. 12.53 (CEST)

? --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 13.35 (CEST)

Saknas det inte ett mellanslag mellan "här" och ";)"? Och ska inte parentesen avslutas? Eller räknas ";)" som avslutning på parentesen, så att det ersätter den avslutande parentesen?

 ;) Jo, det är nog bättre med ett mellanslag så att den lille killen inte får ett "r" i huvudet och att det inte missförstås. (Det funkar dock vanligtvis utmärkt med att även avsluta parantesen med smilien :)
/Ronny 15 september 2007 kl. 15.46 (CEST)

Det är väl aldrig mig du avser med "den lille killen"? Det vore ett personangrepp som jag tar illa upp av. --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 17.50 (CEST)

Nej Andreas, jag avsåg inte dig. Jag menade den lilla figur som skapades av ett semikolon samt en parantes och som stod för nära r:et i (Så här;) Jag svarade på den fråga som en oinloggad ställde i inlägget ovanför mitt svar. Jag har inte heller letat efter formfel i dina inlägg eller angripit dig på något sätt. Mitt första inlägg i denna diskussion, gick ut på att förstärka den förklaring av skillnaden mellan varav och därav, som du redan lagt grunden till.
/Ronny 15 september 2007 kl. 18.52 (CEST)

OK, då är jag med! --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 18.56 (CEST)

S.k. "smilies" används aldrig i formellt språk, men logiskt sett, om det var en sådan figur Ronny W ville använda inom parentesen, så borde det ha stått "(så här ;) )", ja. Dock har denna användning av tecknet semikolon som sagt inget att göra i formellt och korrekt språk, och dessutom har den inget med tecknets egentliga betydelse som skiljetecken att göra. --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 15.02 (CEST)

Ovanstående meningsutbyde mellan administratörerna Andreas Rejbrand och Ronny demonstrerar med eftertryck att de är goda stilister med en hög grad av personlig integritet. Därav drar jag slutsatsen att svenska Wikipedia är i trygga händer. /Lojak 15 september 2007 kl. 19.30 (CEST)

Hur uttalas Filé Oscar?

Jag har undrat varför vissa människor uttalar Filé Oscar så konstigt? Maträtten har fått sitt namn efter Oscar II och då bör Oscar uttalas som man säger Oscar och inte Oscaaaar. Eller har jag fel?

Det rör sig om ett tänkt franskinspirerat uttal av en helsvensk maträtt. Det kan möjligen ses som en form av hyperkorrektion. /Lojak 13 september 2007 kl. 19.56 (CEST)

Multiplexed ogg

Vad bör en "Ogg multiplexed video/audio file" kallas på svenska? /81.231.248.85 10 september 2007 kl. 22.01 (CEST)

Möjligen "multiplexad ogg-fil för video eller ljud". /Lojak 14 september 2007 kl. 21.44 (CEST)

Mercedes-Benz

Skulle vilja veta kur många bilar som Merceds säljer under 1 år för att kunna räkna ut hur många kr pr bil det blir om man fördelar 1 miljon dollars böterna för fusket i Formula 1 maila gärna ett svar till harry.skoog@bredband.net. —85.228.187.123 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand. 14 september 2007 kl. 11.40

Jag skulle tro att du kan få försäljningsstatistik om du kontaktar Mercedes-Benz, se http://www.mercedes-benz.se/ för kontaktuppgifter. Å andra sidan, var det verkligen Mercedes-Benz som fuskade, jag trodde att det var McLaren (vars formel 1-stall Mercedes-Benz visserligen är delägare i och levererar motorer till)? E.G. 14 september 2007 kl. 15.38 (CEST)

Böterna var 100 miljoner dollar, inte en. -- JIESDEO ^{B D} 14 september 2007 kl. 15.41 (CEST)

Lägg dock märke till att han skriver "böterna" istället för "böten", vilket visar att det är ett plural av böten.

Snarare plural av bot. Böten låter som en egenkonstruktion. Jorva 27 september 2007 kl. 17.29 (CEST)

Duvor

Varför "juckar" duvor huvudet fram och tillbaka när de går? Entheta 14 september 2007 kl. 17.06 (CEST)

Det är ett sätt för dem att halva tiden hålla huvudet stilla i förhållande till omgivningen, i stället för att det skulle följa med i skumpet när de går på sina korta ben. På så sätt ser de bättre vad som händer omkring dem. E.G. 14 september 2007 kl. 17.13 (CEST)

Samma beteende kan ses hos höns. Riggwelter 15 september 2007 kl. 11.32 (CEST)

Sommartid

nån förklaring har jag inte men som barn efter 2.världskriget var sommertid 2 tim. man sa då det var för lantbrukets skuld mera tid i ljus att jobba med att få fram matvaror vänligst Max--- Jag undrar, vid varje tillfälle då vi växlar mellan sommartid och vintertid: VARFÖR?! Om det är så att vi vill vinna ljus under sommarhalvårets kvällar så kan vi väl lika väl ändra till sommartid en gång för alla och låta det vara vid det? Vad spelar det för roll om vintern, menar jag? När det är som mörkast har vi ju bara dagsljus i fyra, fem timmar och det borde ju kvitta om dessa ligger mellan tio och tre eller elva och fyra? Förklara, please!

81.229.222.169 15 september 2007 kl. 22.56 (CEST)Elina

Jag ser att vår artikel sommartid mest tar upp en massa nackdelar (på gränsen till "gnäll" skulle jag säga), medan engelskspråkiga Wikipedias artikel[1] även tar upp motiv för sommartid. Den enklaste förklaringen är väl att allehanda vanor inkl. fastställda arbetstider är sådana att man inte optimalt "tar vara" på de ljusa timmarna under sommarhalvåret (under vintern är det ju ändå kört, särskilt på våra gudsförgätna breddgrader). Uppenbarligen har idén då fått fäste att det är enklare att ställa om klockan än att ändra på arbetstiderna m.m. Tomas e 16 september 2007 kl. 16.20 (CEST)

Vilken povartikel! Kommenterade bort hela "nackdelar"-stycket. /Grillo 16 september 2007 kl. 20.00 (CEST)

Det är den tiden som gäller på vintern som är vår "riktiga" tid, räknat utifrån Jordens längdgrader. Att man har sommartid beror på att man från statens sida tror att människor är för lata för att gå upp tidigare själva under sommaren och således vill man tvinga fram detta. Det kanske fanns skäl för det under den tid då industierna stod för stora delar av vår ekonomi, men med en ökad tjänstesektor där man ofta har möjlighet att jobba med flextid finns det egentligen ingen anledning att ha kvar detta, anser jag. Vissa processindustrier som går dygnet runt med skiftarbete har dessutom aldrig tillämpat sommartid i maskinhallarna, eftersom de inte vill stoppa processerna bara för att ställa om klockorna. Tidsomställningen två gånger om året medför således samhällskostnader i sig och alltid är det någon som glömmer sig och kommer för sent eller för tidigt när det är dags att ställa om. E.G. 17 september 2007 kl. 09.50 (CEST)

Frequency-hopping på svenska?

För artikeln om Hedy Lamarr undrar jag om någon vet vad en:Frequency-hopping heter på svenska. frekvenshoppning ger ganska många googleträffar så jag använde det, men det finns ingen artikel om det. Är det någon som vet säkert? —Entheta (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Inom teletekniken brukar man använda termen "frekvensbyte". Riggwelter 18 september 2007 kl. 15.00 (CEST)

tack Entheta 20 september 2007 kl. 21.15 (CEST)

Anders Celcius

Tycker att det är konstigt att jag inte kunde finna något om Anders Celcius, han är ju trots allt ett begrepp och har bidragit med något världsomspännade som nästan alla kommer i kontakt med. Men är vi Svenskar så omedvetna om oss själva eller vad vi gör/har gjort historiskt?

Du menar kanske Anders Celsius? Thuresson 22 september 2007 kl. 12.08 (CEST)

vetmer.se

Vad är detta för sida, söker man på den får man upp artiklar från wikipedia blandat med reklam och goggle annonser. Verkar konstigt kan man göra så, utan att ange att texten kommer härifrån?? Andreas 23 september 2007 kl. 19.10 (CEST)

Det strider mot upphovsrätten att använda texter från Wikipedia utan att följa villkoren i en licens som kallas GFDL. Tyvärr verkar webbplatsen inte ha någon kontaktinformation. Thuresson 24 september 2007 kl. 17.24 (CEST)

De anger Wikipedia som källa. De borde däremot länka till GFDL-texten. /Grillo 24 september 2007 kl. 17.27 (CEST)

De har tydligen med användarsidor också - se http://vetmer.se/Anv%E4ndare:Leo_Johannes/. Jag har löst problemet med att folk kan tro att jag har någon koppling till den sidan genom att skriva att jag inte har det på min användarsida. Leo 24 september 2007 kl. 18.30 (CEST)

Se även Rilpedia:Spegelsidor. //Essin 25 september 2007 kl. 19.23 (CEST)

Sidan är en uppenbar trafikdragare som existerar endast för att generera annonsintäkter till ägaren. Domänen vetmer.se tillhör den enskilda firman JNet Solutions.

JNet Solutions
Enskild firma, org nr 781209-1432
Ägare: Johan Norén 
Hemsida: jnetsolutions.se
-
JNet Solutions
Kungsgatan 30
753 21 Uppsala
-
Telefon: 018-10 93 05 
Fax: 018-69 10 50 
E-post: info@jns.se
-
Källa: Nic.se, bolagsverket.se, jnetsolutions.se. Dubbelkoll med birthday.se.

Vem agerar för Wikipedias räkning när det gäller kontakt med sidägare i sådana här fall? Jorva 27 september 2007 kl. 15.36 (CEST)

Det kan vem som helst göra. Användaren Riggwelter och möjligen någon annan har tillgång till en e-postadress som ser officiell ut, men det spelar egentligen ingen roll. Jag har kontaktat ett företag som så småningom tog bort material från sin webbplats (det rörde sig om enskilda artiklar). Man kan poängtera att det faktiskt är fullt tillåtet att använda materialet på det vis som vetmer gör - men bara om man följer licenser etc. /NH 27 september 2007 kl. 19.58 (CEST)

Se även diskussion på Bybrunnen. --Boldie 20 oktober 2007 kl. 15.51 (CEST)

Dollar

Vilken aktiefond ska man investera i för att dra nytta av den låga dollarkursen? Om t.ex. dollarn går upp 20% vill jag att fonden också ska gå upp lika mycket, alltså en fond som köper i USD./Arezzo 25 september 2007 kl. 09.04 (CEST)

I så fall borde du väl kolla upp fonder som investerar i företag baserade i USA. De kan kanske heta "nordamerika-fond" eller "USA-fond" eller nåt liknande. -- boivie ✎ 25 september 2007 kl. 09.25 (CEST)

Kom bara ihåg att Wikipedia inte ger någon sorts rådgivning, så kom inte till oss och gnäll om det går åt skogen ;) /Grillo 25 september 2007 kl. 11.38 (CEST)

Det enklaste är väl att du köper så mycket dollar du kan och väntar på uppgången? Thuresson 25 september 2007 kl. 11.40 (CEST)

Se även en:Speculation. //Salsero 25 september 2007 kl. 15.26 (CEST)

Frågeställarens utgångspunkt är att dollarn nu är svag och därför kommer stiga. Så kan det mycket väl bli, men det är inte heller omöjligt att den trend mot dollarförsvagning som pågått sedan 2001 fortsätter.

Det mest direkta sättet att spekulera i en dollaruppgång är att växla till sig dollar, som nämnts ovan. Detta kan omsättas i praktiken genom att köpa andelar i en räntefond som investerar i amerikanska dollar, vilket i motsats till kontanter bland annat ger investeraren en viss ränteavkastning (en dollarinriktad obligationsfond är också möjligt, men leder även till större ränterisk). Den mer riskvillige placeraren kan använda finansiella derivat som terminskontrakt.

Det föreslås ovan att en fond som "investerar i företag baserade i USA" kan få en gynnsam utveckling vid en stärkt dollarkurs. Många amerikanska exportföretag får dock sin konkurrenskraft försvagad då dollarn stiger. De svenska exportföretag som har USA som en viktig marknad missgynnas typiskt sett av en svag dollar och gynnas av en stark.

Ovanstående är givetvis inte några placeringsråd, utan ett försök att förklara vissa sammanhang. /Lojak 26 september 2007 kl. 19.46 (CEST)

Med risk för att framstå som hemfallen åt nationalekonomisk rationell-marknadshypotes-dogmatism skulle jag vilja påstå att det inte finns något givet eller säkert sätt att finansiellt sdra nytta av att dollarkursen (eller en annan valuta) är låg. Genom att inta vissa finansiella positioner kan du dock tjäna eller förlora pengar på framtida förändringar i valutakurserna, beroende på om de går åt det håll du förväntar dig. När det gäller aktier brukar det finnas många indirekta effekter att beakta genom att valutakurserna påverkar företagens verksamhet. Däremot blir förstås konsumtion i dollar (t.ex. semester i USA) billigare, men det insåg du nog utan min hjälp...! :-) Tomas e 30 september 2007 kl. 00.32 (CEST)

Dogs

Are acorns poisonous for dogs?

Det verkar mest vara hästar som är känsliga för ekollon, det slår ut njurarna tydligen. Har inte hittat att det är giftigt för hundar. //Knuckles...wha? 25 september 2007 kl. 19.25 (CEST)

(Apparently, there appears chiefly to be horses that are sensitive to acorns, as they may damage their kidneys. I have not found anything indicating that the same would apply to dogs, Knuckles said.) --Andreas Rejbrand 25 september 2007 kl. 20.29 (CEST)

Wikipedia is as a rule not giving medical advice. The same should apply to veterinarian advice, I think. You should contact a veterinarian for this question. E.G. 29 september 2007 kl. 08.22 (CEST)

Jag lyfter på hatten med aktning och går förbi

Jag letar efter ett citat hos Frans G. Bengtsson. Någonstans berättar han om besvärliga översättningar av (troligen) gamla texter. När det är riktigt besvärliga passager som han inte klarar av så "lyfter jag på hatten med aktning och går förbi". Ungefär så skrev han i någon essä. Kan någon hjälpa mig att hitta FGB:s exakta ord? Var står dom? Mvh / Mkh 27 september 2007 kl. 14.54 (CEST)

Kalvstek

Hur anrättar man en kalvstek på bästa sätt?

Ugn eller gryta. Köttet inuti får gärna vara rosa, men inte vinet, då är du rökt från start. - Tournesol 28 september 2007 kl. 12.28 (CEST)

Arbetslöshetens kostnader

Hur mycket kostar arbetslösheten varje dag per person i Sverige?

Nitton kronor plus moms. - Tournesol 29 september 2007 kl. 23.04 (CEST)

Eftersom frågan är legitim och detta uttryckligen är en plats där allmänna faktafrågor välkomnas är det glädjande att Tournesol tar tillfället i akt och delar med sig av sina rika kunskaper. Lojak 30 september 2007 kl. 00.11 (CEST)

Det är en typisk "det beror på"-fråga! Man kan ganska enkelt få fram de statliga utgifterna för arbetslöshetskassan. Sedan bör nog en ganska stor del av Försörjningsstödet (socialbidrag) räknas dit. Därefter kan man dela summan med valfritt antal invånare, eller antal invånare i "arbetsför ålder", eller antal sysselsatta, och få någon slags siffra. Man kan dock säga att detta är en underskattning av arbetslösheten kostnader, för om de arbetslösa hittar arbete är det inte bara så att övriga A-kassemedlemmar, staten eller kommunen slipper kostnaden för den arbetslöse, dessutom ökar inbetalningen av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Å andra sidan tyder all erfarenhet på att det är orealistiskt att förvänta sig en arbetslöshet på exakt noll, och väldig låg arbetslöshet brukar betyda att det är kraftig brist på arbetskraft inom vissa yrken och det brukar betyda skenande löneökningar och inflation och då blir inte alla glada heller... Tomas e 30 september 2007 kl. 00.21 (CEST)

2006 utbetalade de erkända arbetslöshetskassorna 26 918 176 984 kronor till arbetslösa med rätt till ersättning från a-kassan vilket motsvarar drygt 75 miljoner kronor om dagen. (källa)>—83.251.84.15 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Delat med Sveriges befolkningsmängd (9 113 257 personer sista december 2006) blir det alltså (26 918 176 984 / 365) / 9 113 257 vilket blir ca 8 kronor per svensk och dag (OBS reservationen ovan av Tomas e). Om det är med eller utan moms vet jag inte dock... Ztaffanb 3 oktober 2007 kl. 12.39 (CEST)

Frågan är tydligt ställd och det verkar kanske märkligt att det inte finns något tydligt svar. Jag gissar att Tournesols direkta belopp var menat som ett skämt, även om det här inte är rätt plats att skämta till det. Problemen är flera. För det första finns det olika definitioner av vad man menar med arbetslöshet. Vissa tycker till exemepel att studenter som aktivt söker jobb bör räknas dit, andra inte, och bara en sådan grupp kan förändra andelen arbetslösa med 1-2 procent. Ofta finns det politiska motiv till att man väjer en viss definition. Till exempel kan någon som är i opposition och vill hävda att nuvarande politik inte fungerar föredra att beskriva det hela på ett vis så att siffran för andelen arbetslösa blir hög, så att arbetslösheten framstår som ett problem som det nuvarande styret inte klarar av att hantera. För det andra så är det oerhört svårt att se hur mycket en arbetslös person kostar samhället - som Tomas e just har förklarat - eftersom ekonomin är ett komplext system där man måste se till helheten och inte kan nöja sig med att titta på bara en liten del. Och då är frågan - ska vi bara titta på hur mycket arbetslöshetsersättning eller socialbidrag den här personen får, eller ska vi också räkna på värdet av det som personen hade producerat om den hade jobbat, hur mycket mindre sjukvård personen hade behövt om den inte var deprimerad på grund av sin arbetslöshet (vilket såklart inte alla är), hur mycket mer personen hade konsumerat om den hade pengar från en ordentlig lön att röra sig med, etcetera. Det finns förstås ekonomer som har som hetidssysselsättning att undersöka det här, och de kan säkert ge en tvåtimmarsföreläsning med ett hyfsat svar på frågan. Men en encyklopedi har inte så goda möjligheter att ge ett tydligt svar. Den här typen av frågor kan man knappt kalla faktafrågor, i den meningen att svaret kräver en omfattande analys av en mängd olika fakta, och att en sådan anlys lätt blir politisk. //Salsero 3 oktober 2007 kl. 13.38 (CEST)

människan och solljus

vad skulle hända med människan om den inte fick solljus överhuvud taget?

Tja, förutom att vi skulle få svårt att hitta något att äta, skulle vi löpa en ganska betydande risk att drabbas av engelska sjukan.

andejons 3 oktober 2007 kl. 20.20 (CEST)

På vilket sätt behöver människan solljus i sökandet efter mat?

Utan sol finns inte mycket mat. Se t.ex. fotosyntes och klorofyll.//Hannibal 3 december 2007 kl. 10.22 (CET)

Frågan var ju inte vad som hände om solen plötsligt försvann (alla människor skulle dö ganska omgående, fram till dess hade ficklampor fungerat utmärkt i sökandet efter mat – vilket naturligtvis är helt irrelevant), utan vad som skulle hända med människan om hon inte fick solljus på sig. (Ett exempel kan vara om man bosatte sig under marken eller liknande.)

Videouthyrningsautomat

Hej Hittade massor av smidiga videouthyrningsautomater nere i Österrike. Dvs man köper ett kort och sen fungerar det som en läskmaskin fast man får filmer istället för cola. Och man måste lämna tillbaka filmerna såklart. Sen hittade en kompis en liknande automat i Stockholm men jag googlar och googlar och hittar inte den svenska sidan till dessa automater. Hm. Så jag är på jakt efter det svenska företaget med videoautomater. Tack Lotten

Hej, jag vet att det finns en sådan automat/butik (vad man nu ska kalla den) på Valhallavägen i närheten av där Odengatan slutar. Jag vet tyvärr inte vad butiken heter, men kanske underlättar det googlingen? //Lelle1987 3 oktober 2007 kl. 21.00 (CEST)

Åkte förbi nämnda affär igår, den heter Videoself, och har hemsidan http://www.videoself.se. //Lelle1987 7 oktober 2007 kl. 23.24 (CEST)

Det finns också en på Maltesholmstorget som heter 24hrs, se http://www.24hrs.se/. E.G. 8 oktober 2007 kl. 15.55 (CEST)

Neradio

Hur får Neradio sin musik? —85.228.217.192 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand. 4 oktober 2007 kl. 16.56

Dopning och medaljer

Om en idrottare är dopad och i efterhand blir av med sina medaljer, vad händer om en av vinsterna skedde som del av ett lag, t.ex i en stafett? Blir alla i laget av med sina medaljer då? / Elinnea 5 oktober 2007 kl. 05.35 (CEST)

Det är mycket möjligt att det varierar från fall till fall, men när Dwain Chambers befanns dopad efter EM i friidrott 2002 blev stafettlaget av med guldet. Om de blev tvungna att lämna tillbaka själva medaljerna vet jag dock inte. //Lelle1987 7 oktober 2007 kl. 23.28 (CEST)

Tack för svar. Vi får se hur det går med Marion Jones-fallet. Det måste vara så surt för de övriga i ett lag om de skulle bli av med medaljer, fast samtidigt är det ju inte mer än rätt eftersom man inte vet hur loppet hade gått om samtliga varit odopade. / Elinnea 8 oktober 2007 kl. 11.33 (CEST)

Ost eller öst

Jag undrar om det rätta uttrycket för väderstreck är OST eller ÖST

Petuma

Nationalencyklopediens ordbok anger öst, öster och ost som synonymer, men med kommentaren "mest i meteorologiska sammanhang" om ost. Således är alla former att se som korrekta. Jag skulle också säga att navigeringskunnigt båtfolk oftast brukar använda formen ost; I den seglingslärobok jag har stående används ost nästan genomgående. Så om du vill låta som en landkrabba ska du säga öst(er), men om du vill framstå som en saltstänkt sjöbuse så använder du formen ost. :-) Tomas e 7 oktober 2007 kl. 02.43 (CEST)

(Och efter semikolon används i regel gemen bokstav.) --Andreas Rejbrand 8 oktober 2007 kl. 17.04 (CEST)

Och på militärspråk använder man "öst" och "österut". Bara för att komplicera det hela :-) Riggwelter 7 oktober 2007 kl. 02.44 (CEST)

Vind brukar vara ostlig, sällan östlig. /NH 8 oktober 2007 kl. 11.18 (CEST)

Utom östanvinden då förstås ;) Bero 10 oktober 2007 kl. 20.32 (CEST)

Med risk för halv avvikelse från ämnet: Ostlig vind kommer från öster, men ostlig havsström kommer från väster. Jag antar att vindens temperatur och fukthalt bäst karakteriseras av varifrån den kommer, medan havsströmmens viktigaste egenskap är åt vilket håll den får båten att driva. /Rolf B 10 oktober 2007 kl. 20.47 (CEST)

Vill man vara korrekt skiljer man på begreppen bäring (=varifrån) och riktning (=varåt). För vind anger man normalt vindbäringen när man pratar, medan en båts kurs och havsströmmar anges som riktning. När man sätter siffror på vinden är det dock normalt vindriktningen och inte vindbäringen som man använder, eftersom alla som drabbats av vektoralgebra naturligen tänker i form av "pilspetsen", och således har en nordanvind riktningen 180 grader eller ca 3141 milliradianer/streck. Tomas e 11 oktober 2007 kl. 16.05 (CEST)

Svensk titel?

Någon som vet om den norsk-svenska filmen En håndfull tid har en svensk titel, och vad den i så fall heter? Mvh. Madfan87 7 oktober 2007 kl. 23.19 (CEST)

I Sverige fick den heta Tidlös kärlek. På svensk filmdaabas [2] kan du själv söka efter filmtitlar och annan information. Mason 8 oktober 2007 kl. 11.07 (CEST)

"Östösterrike"

Varför blev inte den ryskockuperade delen av Österrike ett eget land efter andra världskriget, precis som Östtyskland? Madfan87 9 oktober kl. 00.11 (CEST)

Jag har hört tre anledningar till att det blev så

1. Den sovjetiska ockupationszonen i Österrike var väldigt liten jämfört med det som blev DDR och var svår att administrera som ett eget land varför det aldrig sågs som ett alternativ.
2. Skuldförhållanden var mer diffusa avseende Österrike. Det fanns vissa som såg Österrike som ett av de första offren för tysk aggression i samband med tyska intåget och inte en "riktig" del av Nazityskland. Därmed fanns inte samma upplevda behov av att upprätthålla en ockupation för den nationella säkerheten.
3. Slutligen, och kanske viktigast, förbands Österrike att hålla sig neutralt och fick exempelvis inte vara med i Nato till skillnad från Västtyskland. Därmed låg både Österrike och Schweiz som en neutral vattendelare mellan natoländerna i nord och syd. Ingen oviktig strategisk fördel för Sovjet. Ett uppdelat Österrike i en Warzawapaktsdel och en Natodel skulle binda samman Natoländerna Italien och Tyskland vilket strategiskt skulle vara en nackdel för WP-länderna.

Källor till ovanstående? Ja säg det... --El Maco 9 oktober 2007 kl. 01.47 (CEST)

Har hört en annan förklaring (utan att ha källa just nu) - en sovjetisk felkalkylering. De hade (av någon anledning) räknat med att befolkningen skulle rösta fram en (sovjetvänlig?) socialistisk eller kommunistisk regim när det första valet hölls efter kriget, och därför blev det val i hela landet på en gång. Valutgången blev inte som kalkylerat, men när det stod klart var det tydligen för sent för att "dra ur" den sovjetockuperade zonen. De österrikiska politikerna följde sedan under decennier en mycket försiktig utrikespolitisk linje (motiv 3 ovan) för att framstå som ofarliga. Det lyckades de med så till den milda grad att järnridån ju föll vid gränsen mellan Ungern och Österrike 1989 - att klippa bort taggtråden mot Österrike sågs väl som mer ofarligt, och strax efter visade alla östtyskar vad de i praktiken tyckte om sovjetkommunismen genom att via Ungern och Österrike sticka till Västtyskland. Frågan är om järnridån hade kunnat falla utan blodspillan om även Österrike hade delats på samma sätt som Tyskland? Vi lär aldrig få veta svaret, men det är en intressant tanke.
Förresten, om jag får vara lite elak mot motiv 2, så är det väl den bild som österrikarna själva har spritt, snarare än en allt igenom sann bild... Man ska väl inte helt glömma att en viss mustaschbeprydd diktator var född i Österrike... Tomas e 9 oktober 2007 kl. 22.31 (CEST)

Ja, man glömmer ibland att annektionen av Österrike skedde helt utan blodspillan och att de tyska trupperna välkomnades ganska hjärtligt av många österrikare. Österrike hade ju redan 1918 (sedan imperiet hade fallit) velat ansluta sig till Tyskland men förbjöds att göra det då för segrarmakterna i första världskriget – man ville inte att Tyskland skulle göra några territoriella vinster efter kriget. Mängder av österrikare (t.ex. den senare FN-generalsekreteraren och presidenten Kurt Waldheim) var soldater i tyska Wehrmacht under andra världskriget. Att många av österrikarna ganska snart kom fram till att det inte var så lyckat med en nazistisk regim hindrar inte de faktum att många på den tiden ändå ville se landet som en del av Tyskland. Svaret på frågan om varför inte Österrike delades i två länder efter kriget skulle egentligen kräva en hel avhandling, men jag tror att ett ganska bra kortfattat svar är en kombination av El Macos punkter ovan, främst 1 och 3. Ytterligare en faktor i sammanhanget är nog att även segrarmakterna i detta krig ville undvika att hela eller delar av Österrike blev en del av ett nytt Tyskland och därför såg man till att skapa en särlösning för Österrike där detta land förbands att vara neutralt. E.G. 12 oktober 2007 kl. 08.29 (CEST)

När började man äta köttfärs i sverige?

När började man äta kötförs i sverige, och varför, vem var det som upptäckte det?

Motivet att äta köttfärs är väl att man kan använda rätt sega köttbitar (framdelskött på kossor) i stekrätter, utan att behöva koka dem i form av grytor, kalops och liknande. De väldigt möra köttitar av nötkött som vi normalt slänger i stekpannan är från bakdelskött - så fint är tyvärr inte hela kossan, och det är inte dessa bitar som mals till färs. Prova någon gång att köpa t.ex. lite grytbitar av nöt (="blandat framdelskött i stora tärningar"), stek dem snabbt i en stekpanna och provät dem. De går nog ner, och smakar inte direkt illa, men kommer att upplevas som makalöst sega i jämförelse med en utskuren biff, entrecote eller liknande. När samma kött mals till småbitar, blandas med ströbröd och görs till köttbullar eller pannbiffar märker du inget av detta. När denna vana kom till Sverige har jag ingen aning om, men köttfärs av dagens typ kräver ju köttkvarnar som troligen inte fanns på varje bondgård i tidernas begynnelse. Jag har hört en sägen om att någon medeltida italiensk furste (kan inte komma på vem, och hittar inte uppgiften i den bok jag trodde det stod i) skulle ha varit upphovet till köttfärsen. Han skulle ha varit så paniskt rädd för tandvärk att han lät dra ut alla sina tänder, och efter det behövde hans kock ordna lättuggad mat. Lösningen blev då köttfärsrätter, men denna köttfärs lär ha gjorts genom att man först långkokade kött, och sedan delade den i småbitar, typ "mosad kalops". Vet ej hur sant detta är. Men det är väl inte otroligt att köttfärs, som så mycket annat i kokkonsten har importerats från kontinenten. Tomas e 9 oktober 2007 kl. 22.48 (CEST)

det finnas ett museum för slakteri maskiner i roskilde i danmark, kan nog finnas under adr. slakteri skolen maglegårdsvej i roskilde postnummer 5000 tror jag, men ni som behärskar datorn kan nog hitta,jag är ju bara en amatör som råkade vara där en gång för ca 20 år sedan. vänligst max3 max 3 11 oktober 2007 kl. 06.45 (CEST)

Köttfärsrätter, t.ex köttbullar, var förr i tiden herrskapsmat. Då köttkvarnar ännu ej fanns, så fick man "skrapa" köttet för att få något som liknade köttfärs, och denna procedur var mycket arbetskrävande. Dillinger 9 oktober 2007 kl. 23.06 (CEST)

ja en gång till om slakteri skolan, stavas nog på danska med g . Slagteri Skolen !! kan nog vara rätt,på ett museum vet dom nog oxå när köttfärs kom till .max 3 11 oktober 2007 kl. 06.47 (CEST)

Jag föreslår att du hör med Nordiska Museet om dom vet hur gammal köttkvarnen kan vara. Mvh Mkh 10 oktober 2007 kl. 18.46 (CEST)

Enligt Wikipedia på engelska (artikeln en:Meat grinder) uppfanns köttkvarnen i mitten av 1800-talet av den tyske uppfinnaren Karl Drais. //Essin 10 oktober 2007 kl. 19.13 (CEST)

Eftersom vi redan lämnat det nationella i den ursprungliga frågan vill jag gärna bidra med info från Kina, där köttfärs än idag ofta görs genom hackning (med vanlig kökskniv), en metod jag på rak arm vet sträcker sig många hundra år tillbaks i tiden men som mycket väl kan vara betydligt äldre.--Bero 10 oktober 2007 kl. 20.29 (CEST)

Vet du vilken sorts kött man hackar på detta vis? Jag tror att man behöver en mycket vass och troligen tung kniv av rejält bra stål för att kunna hacka en hel del framdelskött från kossa. Bara att skära dessa bitar brukar ofta kräva lite sågningsteknik. I det gamla svenska bondesamhället (för att vända åter) tvekar jag om så vassa knivar har funnits längre än köttkvarnen. Tomas e 11 oktober 2007 kl. 01.41 (CEST)

Kinesisk vanlig kökskniv (ovan) jämförd med en västerländsk köttkniv (nederst)

Nu äter man i sanningens namn mest fläskfärs i Kina, men annars är det nog samma grundtanke: man hackade segt kött. Och detta med en eller två vanliga köksknivar, av kinesisk modell, dvs tung och vass (se bild!).--Bero 11 oktober 2007 kl. 08.18 (CEST)

förr hade alla husmödre en hackekniv, halvrund med 2 handtag till att hacke persilja å liknade det fans oxå en sådan kniv med 3 blad,kan det ha varit en sån man hade till köttfärs,å skarp kniv? ja man hade ju lie till skörd av säd som nog var skarp så skarpa knivar fanns säkertmax 3 11 oktober 2007 kl. 06.45 (CEST)

Jo, visst är såväl lie som skära rätt vassa när de är skärpta. Men inte så vassa som riktigt bra köksknivar av idag, och det är ingen slump att de har en lite rundad form, och att man får ta i lite grand när man använder dem. Hackkniven med flera blad (som jag inte tänkte på) skulle kanske kunna fungera "mot slutet" (d.v.s. efter köttet skurits i "grytbitar") även om den inte är extremt vass. Men det är bara en gissning - som en typisk stadsbo brukar jag köpa min köttfärs färdig. :-) Tomas e 11 oktober 2007 kl. 10.28 (CEST)

Korr: Även i Kina ser hackknivar som används oftare än någon gång ut mer som den undre kniven på bilden (rundad & tyngre än den övre).--Bero 11 oktober 2007 kl. 12.59 (CEST)

Fritiof Nilsson Piraten lär ha skrivit någonstans att en äkta råbiff inte får vara mald utan just skrapad - med vänster hand till på köpet! (Har inte läst detta själv utan fått det återberättat av salig Hans-Uno Bengtsson som dock var en väl påläst Piratenkännare). /FredrikT 12 oktober 2007 kl. 09.37 (CEST)

Lövfällning

Hur kan det komma sig att björkar fäller löven så olika? Jag såg två björkar där den ena hade nästan alla löv kvar medan den bredvid redan hade tappat alla löv. De är lika stora, ser ut att vara av samma sort och växer bara 4 meter från varann. Vad kan det bero på?

Du menar nog att de är av samma art, sort är en term man mest använder för odlade växter, som ofta är mer lika varandra än vilda växter eftersom de ofta förökas med sticklingar. Inte bara bland människor och andra djur utan även bland växter finns en genetiskt betingad, individuell variation i egenskaper, så dessa två björkar kan skilja sig åt i reaktion på temperatur, dagens längd, vattentillgång o.s.v. En annan möjlighet är att den ena björken (troligen den som tappat löven i så fall) har drabbats av någon sjukdom, t.ex. ett virus-, svamp- eller parasitangrepp, som har försvagat denna björk. Däremot får man väl anta att jordmånen, vattentillgången och klimatet är rätt lika fyra meter från varandra. Tomas e 11 oktober 2007 kl. 01.33 (CEST)

Utanfør Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala finns en bjørkplantage, dær man tagit bjørkar från hela Sverige (syd till nord) och planterat dem i samma ordning på en rad. På høsten så ser man hur bjørkraden børjar gulna i en ænde och fortsætter længs med bjørkraden tills den kommer till sitt slut (i syddelen). Ganska intressant att se genetiken i verksamhet. --MoRsE 11 oktober 2007 kl. 08.27 (CEST)

Vad är hebefili?

fråga hitflyttad från diskussion:Hebefili Vad exakt ÄR hebefili? Det står att det är en vuxens känslomässiga och sexuella intresse för ungdomar i puberteten. Är det känslomässigt ELLER sexuellt intresse som menas, krävs båda för att räknas in eller räcker det med en? Måste ungdomen ifråga vara klart pubertal (i utveckling av t.ex. bröst och könsbehåring) eller kan det röra sig om en ungdom som i princip är färdigutvecklad nog för att kunna misstas för vuxen? Finns diagnoskriterier enligt ISD så borde det länkas och/eller citeras. Det känns luddigt. Är jag t.ex. hebefil då jag mycket väl kan tänka mig en situation där jag kan finna en välutvecklad sjuttonåring fysiskt attraktiv även om den mentala mognaden skulle hindra mig från att utleva attraktionen. Graspar 11 oktober 2007 kl. 17.17 (CEST)

Wikipedia har en artikel om hebefili som försöker förklara vad det är, du kanske du kan få svar på dina frågor genom att läsa den. /81.231.248.36 11 oktober 2007 kl. 18.35 (CEST)

Jag läste den och det var som en kommentar till artikeln jag tänkte mig det här inlägget. Graspar 11 oktober 2007 kl. 23.24 (CEST)

Det där är inte en helt enkel fråga, eftersom vissa menar att termen är en förskönande omskrivning från pedofilvänligt håll medan andra hävdar att det är en separat -fili. Jag tror inte att det finns någon ISD eller DSM-länk att få, eftersom begreppet är såpass ovanligt. Pedofili beskrivs dock så här i DSM-IV: http://allpsych.com/disorders/paraphilias/pedophilia.html. Men i Wikipedias artikel om hebefili står t.ex. att det är både känslomässig och sexuell attraktion det rör sig om. Och när det gäller "gränserna", .d.v.s. vilka regler som gäller för sexuell myndighetsålder så står den noggrannare beskrivet i artikeln om pedofili.//Hannibal 3 december 2007 kl. 10.38 (CET)

Hebefili är väl ungefär när någon snuskgubbe tycker att en tidigt utvecklad flicka i 12-års-åldern beter sig sexuellt utmanande mot honom om han råkar se henne naken? Mordred 11 december 2007 kl. 10.17 (CET)

Stockholm, Papua Nya Guinea

Emellanåt flyger jag mellan Stockholm och Göteborg. När jag har sökt efter avgångar har det emellanåt inträffat att jag måste välja om jag skall flyga från Stockholm i Sverige eller flygplatsen Stockholm på Papua Nya Guinea. Har alltid trott att det var något fel, men tydligen finns det någon sanning i saken.

Hittade en webbsida http://www.world-airport-codes.com/papua-new-guinea/stockholm-7133.html
Vad är det här för ställe egentligen? jordgubbe 12 oktober 2007 kl. 08.58 (CEST)

Kan det vara klotter? Sajtens ägare http://www.world-airport-codes.com/ fritar sig från ansvar för uppgifterna. Data om angiven flygplats uppger en banlängd om ungefär 600 meter. Duger bara för småflyg. Närmare flygplatsdetaljer och telefon saknas. Klickruta för karta ger en blank karta och en satellitbild som visar djungel utan flygfält, utan landningsbana, utan byggnader. Vem tar sajtägaren i örat? Dom har förslagbrevlåda: http://www.world-airport-codes.com/suggestion.html
Mvh / Mkh 12 oktober 2007 kl. 10.43 (CEST)

Jo, men flygplatsen finns både i American Express och Amadeus.net:s webbsidor för sökning av flygtider. Prova själv på www.amadeus.net, klicka på svenska flaggan och sök dig fram till tidtabeller. Istället för att skriva Stockholm så klickar man på förstoringsglaset och anger det i nästa fönster. jordgubbe 12 oktober 2007 kl. 14.08 (CEST)

Tillägg, använder man Google Maps kan man söka på 'Stockholm, papua new guinea och få träff, mitt i skogen. jordgubbe 12 oktober 2007 kl. 22.11 (CEST)

Cannabis

Min katt ligger vid min Cannabis sativa hela tiden, Drar dom säg till lukten eller någon som vet!? Svara hemskt gärna något med kunskap i ! Tack

Brittiska tronen

En mycket teoretisk fråga som väl främst är av filosofisk art... Om vi antar att samtliga som kan ärva den brittiska tronen dör, vad händer då med den brittiska monarkin? /Grillo 14 oktober 2007 kl. 21.05 (CEST)

Frågan är förstås i högsta grad hypotetisk, eftersom det finns över tusen personer i den brittiska tronfölden som du själv länkar till. Jag vet inte om det finns någon brittisk lagstiftning om denna eventualitet (i Sverige finns det en paragraf i regeringsformen som reglerar hur man tillfälligtvis skall göra; det förutsätts att en mer permanent lösning får tänkas ut när situationen uppstår) men man får väl anta att det brittiska parlamentet tar ställning till frågan om situationen uppstår. E.G. 16 oktober 2007 kl. 08.35 (CEST)

Sputnik

Jag har för mej att ”sputnik” blivit ordet för ”satellit” på ryska. Är det någon som råkar veta? 2007-10-15 Lena Synnerholm, Märsta —81.233.151.44 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand. 15 oktober 2007 kl. 10.28

ru:Спутник (значения) och iw-länkarna på ru:Искусственный спутник Земли gör att jag tror du har rätt. -- boivie ✎ 15 oktober 2007 kl. 10.45 (CEST)

Mitt ryska lexikon (Rysk-svensk svensk-rysk ordbok, Fram Bokförlag, 1991) säger om Спутник: 1. Reskamrat, ledsagare. 2.Satellit, sputnik. Tilläggas bör väl att satellit (såvitt jag hört) betyder följeslagare även på svenska. Vivo _disk.^↔ 11 december 2007 kl. 23.24 (CET)

Satellit kommer av latinets satelles som betyder 'drabant', dvs. en livvakt till en ståndsperson (ett slags följeslagare), men drabant var också en äldre svensk benämning på en himlakropp som rör sig runt en planet (ett slags följeslagare), dvs. en satellit... -- Rex Sueciæ ✎ 11 december 2007 kl. 23.45 (CET)

Blondinskämt

Någon som vet varför just blonda tjejer blev måltavlan? Finns det någon(ting) som startade det hela? En film, kanske? —Königstiger (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand. 15 oktober 2007 kl. 11.26

Engelska wikiartikeln en:Dumb_blonde är rätt utförlig, hänvisar t.ex. till film 1925 "Gentlemen Prefer Blondes", och att romarna var fascinerade av germaners och kelters ljusare hår. Mvh/ Mkh 16 oktober 2007 kl. 20.21 (CEST)

Orakel

Jag vill bara veta vad orakel betyder?

Som Tex Namnet Anna,betyder "Den förlåtande"

Orakel kommer från franskans oracle, som i sin tur härrör från latinets oraculum, vilket enligt NE.se betyder "plats där gudom talar" eller "profetia". Det kan även betyda "en guds ord" eller "gudomlig kungörelse". Det är besläktat med latinets orare - "att tala". -- JIESDEO ^{B D} 15 oktober 2007 kl. 23.57 (CEST)

Ett orakel kan också vara en person som förmedlar sådana visheter. Se t.ex. Delfi där det anges att oraklet i Delfi är en kvinna. /Rolf B 16 oktober 2007 kl. 08.55 (CEST)

Se även Orakel Mvh/ Mkh 16 oktober 2007 kl. 10.42 (CEST)

Strömförbrukning

Hur mycket ström drar en ny modern data,watt, med platskärm,jag nämnar inget märke eller storlek men en vanlig data som dom flesta har i sit hem max 3 16 oktober 2007 kl. 09.02 (CEST)

Effektförbrukningen är kanske 100-200 W (strömförbrukningen 1/2 - 1 ampere). /NH 16 oktober 2007 kl. 16.15 (CEST)

Det är dock så att frågan är felaktigt ställd. Data är att likställa med information. Dator är den tekniska manick som drar ström. Exemplevis: "Jag förlorade all data när hårddisken krashade" eller "Min dator gick sönder, tydligen var det nått med hårddisken" Gtroop 27 november 2007 kl. 16.13 (CET)

Så lyder en fin gammal tumregel. Fast språket förändras allt eftersom åren går. NE:s ordbok godkänner "data" i betydelsen dator. Frågan var alltså inte felaktigt formulerad - det var däremot kritiken av densamma.//Salsero 27 november 2007 kl. 16.48 (CET)

Själv håller jag mycket hårt på det: data = information; dator = (digital och programmerbar) elektronisk komponent, vanligen med in- och utdatavägar. Tänk också på att undvika satsradningar! Skriv "Min dator gick sönder; tydligen var det nått (eg: något) med hårddisken." istället för "Min dator gick sönder, tydligen var det nått med hårddisken."! --Andreas Rejbrand 27 november 2007 kl. 16.59 (CET)

Jag tycker rätt illa om när man påpekar hur andra hanterar språket på diskussionssidor. Rekommenderar läsning av Strindbergs efterlämnade brev och utkast. Fast språkkorrekthetsivrarna måste börja med små doser. /NH 27 november 2007 kl. 17.07 (CET)

Noggrannhet hos dator

Ibland får min dator spela musik. Jag tänker mig att noggrannheten hos uppspelningshastigheten ytterst bestäms av någon intern frekvensreferens i datorn, oavsett vilket audioformat det gäller. En avvikelse med 0,5% kan vara klart hörbar för en person med mycket gott gehör. Är min dator noggrannare än så? /NH 16 oktober 2007 kl. 16.15 (CEST)

Interna frekvensreferensen är en kvartskristall. Den styr även den klocka som visar tiden på dygnet. Det går 86400 seknder på ett dygn och om din datorklocka håller tiden på en sekund om dygnet, dvs en halv minut på en månad så är frekvensen korrekt på 0.001%. Nu har vissa datorer ett litet program som själv går ut på nätet och kollar frekvensen mot externa referenser. Så om klockan ser ut att gå rätt, så är inte det en garanti för att kristallen är så noga. Men en kristall som är sämre än 0,01% är ganska osannolik. Mvh / Mkh 16 oktober 2007 kl. 18.19 (CEST)
P.S. Här en tjänst [3] hos SP i Borås som du kan kolla din datorklocka mot. Mvh / Mkh 16 oktober 2007 kl. 20.10 (CEST)

Tack för svar. Klockan drar sig faktiskt ganska mycket - en minut i veckan eller så, därför har jag ett skript som ställer om den en gång om mot just en av SP:s servrar. Jag vet iofs. inte om det är hårdvaruklockan i sig som drar sig, eller systemklockan (som, om jag förstår saken rätt, s.a.s. är frikopplad när datorn är igång). Men även den onogrannheten är ju då c:a 50 ggr. bättre än vad man skulle kunna upptäcka med blotta örat. /NH 16 oktober 2007 kl. 20.26 (CEST)

Saltvatten

Varför har saltvatten svårare att frysa än sötvatten?

Saltvatten har en mindre specifik värmekapacitet än sötvatten och fryser först vid -21°C. --Nordelch 16 oktober 2007 kl. 21.06 (CEST)

Saltvatten är vatten som innehåller signifikant koncentration av joner (eller lösta salter om man så vill). Ju högre koncentration av tex natrium-,kalcium-,klorid-,sulfatjoner desto "saltare" är det. Havsvatten (har ungefär 3500 ppm joner, dvs av en miljon "partiklar havsvatten" så är 3500 av dem joner) fryser vid -2,2°C. Extremt saltvatten kan ha 300,000ppm joner och fryser först vid -20. När vatten fryser till is i detta saltvatten kommer jonkoncentrationen att ytterliggare öka i det ännu ej frysta vattnet. Lösningen blir så småningom mättad på salt, vilket sker vid -21,1°C, vilket därför är den lägsta temperaturen som en lösning av salt och vatten kan ha. Så här förstår jag det (och jag hoppas jag tänker rätt): Tänk dig ett glas med vatten med en isbit. Om vattnet är i rumstemperatur kommer isbiten att sakta smälta. Det beror på att vattenmolekylerna på isbitens yta hela tiden avges till vattnet pga att den högre temperaturen i vattnet får de att röra sig snabbare. Några vattenmolekyler kommer att fästa till isbiten (återfrysning) också men fler molekyler avges så summan blir att isbiten smälter. Sänker vi vattentemperaturen till 0°C kommer lika många molekyler avges från isbiten som nya fäster till den och isbiten kommer varken smälta eller tillta i storlek. Tillför vi joner till vattnet genom att tex lösa salt i vattnet då minskar koncentrationen av vattenmolekyler i glaset. Det innebär att det finns färre vattenmolekyler som kan återfrysa till isbiten och fryspunkten sjunker.Mason 17 oktober 2007 kl. 15.26 (CEST)

Med ett förflutet inom fysikalisk kemi (möjligen preskriberat vid det här laget) måste jag tyvärr påstå att svar 1 ovan är fel, och svar 2 är delvis, men inte helt rätt.
Det finns två relaterade fenomen där lösningar av fasta ämnen i vätskor (t.ex. salt i vatten) beter sig annorlunda än rena vätskeformiga ämnen: fryspunktsnedsättning och kokpunktshöjning. Båda fenomenen beror på att lösningsmedlet (i detta fall vattnet) är "utspätt" i en lösning, men att vattenångan respektive isen består av rent vatten. Detta leder till att den temperatur där is och saltlösning står i jämvikt förskjuts i jämförelse med den temperatur där is och rent vatten står i jämvikt. Notera att saltvatten börjar frysa först en bit under 0°C - svar 2 ovan tar fasta på när saltvattnet har "fryst klart". För vatten gäller att fryspunkten sjunker med 1,86 kelvin per molal lösta partiklar. Eftersom vanligt salt, NaCl, har en molvikt på 58,5 g/mol och bidrar med två partiklar per formelenhet (en Na⁺-jon och en Cl^--jon) gäller att varje procent salt (≈10 g NaCl/kg) i saltvatten sänker fryspunkten med 10/58,5 * 2 * 1,86 kelvin ≈ 0,64 K.
Att göra en helt korrekt förklaring varför det blir så kräver en del formler och att man utnyttjar det lite knepiga och ofta missförstådda termodynamiska begreppet entropi. Ta en titt på den engelska artikeln i ämnet för en något mer utförlig beskrivning än den svenska. Tomas e 19 oktober 2007 kl. 00.52 (CEST)

Nu har jag försett den engelska artikeln med en mer fullständig förklaring med ett diagram. Tomas e 21 oktober 2007 kl. 00.26 (CEST) - - (Justerat länk till en:wiki. Mvh / Mkh 24 oktober 2007 kl. 12.18 (CEST))

Jag är imponerad av Masons och Thomas e's kunskaper. Ni skulle kanske kunna göra en insats på den obefintiga artikeln Köldblandning? Mvh / Mkh 1 november 2007 kl. 22.53 (CET)

Kungadöme

Vilket ord är egentligen bäst av konungadöme, kungadöme, konungarike och kungarike, eller skiljer det sig mycket från fall till fall? "Kunga-" känns ju mindre formellt än "konunga-", så frågan är nog främst vilket som är bäst av "-döme" och "-rike". /Grillo 16 oktober 2007 kl. 21.27 (CEST)

Det finns egentligen ingen skillnad, orden är synonymer. Eventuella skillnader är så små, att man nog inte skulle kunna enas om vad de består i. Sveriges fullständiga officiella namn innehåller formen konungarike, det vill säga Konungariket Sverige. E.G. 18 oktober 2007 kl. 08.49 (CEST)

För mig är döme något som har med makt och styre att göra medan rike mera betonar geografiskt område, samhörighet och kultur. Storbritannien är ett kungadöme, men jag tvekar att säga att England och Skottland är samma rike. United Kingdom är tre länder med ett gemensamt kungastyre. För många är det nog oftast små om ens några nyansskillnader mellan kungadöme och kungarike, men själv känner jag alltså en skillnad. Jag håller med Grillo om att "kunga-" känns mer vardagligt. Det är mera neutralt medan "konunga-" är laddat med rojalistisk vördnad. /Rolf B 18 oktober 2007 kl. 09.03 (CEST)

Det kan noteras att Storbritannien i svensk lagtext kallas "(Det) Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland". (England och Skottland är inte samma rike, däremot är de två olika länder som ingår i samma rike. Fast den frågan har inte så mycket med frågan om kungarike/kungadöme att göra, tycker jag.) E.G. 18 oktober 2007 kl. 14.00 (CEST)

Det neutrala i Wikipedia-text är väl att använda den officiella namnformen med dennas stavning? Tomas e 19 oktober 2007 kl. 00.59 (CEST)

Tack för alla svar, jag väljer att vara lite mer specifik och berättar att det är konungadömet Hawaii som föranlett frågan. Jag har använt blandade varianter i de olika artiklarna om kungariket, dock främst "kungariket Hawaii" och skapat redirects från alla former. Noteras bör att kungariket tydligen byggdes med inspiration från den brittiska monarkin. Vilket är mest korrekt eller är det skit samma? /Grillo 18 oktober 2007 kl. 14.21 (CEST)

Jag tror inte att det sakligt har någon betydelse vilken term som används, men när det gäller namnet på ett land som i detta fall så känns det nog som om det skulle vara riktigare att använda samma term som används officiellt om Sverige, det vill säga i detta fall Konungariket Hawaii (Kungariket H. må väl vara lika bra). E.G. 18 oktober 2007 kl. 14.29 (CEST)

Handlar det inte om att vi i svenskan, utöver en vacklande användning av kung eller konung, använder två ordformer för samma sak: Kungarike med direkt släktskap med tyskans Königreich och kungadöme med direkt släktskap med engelskans Kingdom. Med tanke på svenskans närmare släktskap med tyskan, och att ordet "rike" förkommer i många konstruktioner, skulle jag tro att konunga- eller kungarike är det mer ursprungliga och korrekta. Tomas e 19 oktober 2007 kl. 00.57 (CEST)

Naturens förändringar under vintern?

Hur överlever fiskarna under vintern och kyla? Hur överlever träden under vintern och kyla? Hur överlever svamparna under vintern och kyla? Hur överlever fåglarna under vintern och kyla?

Så vitt jag minns från lågstadiet, ligger det till ungefär så här:

• Fiskar håller sig nära botten på sjöar och hav, där vattnet är några plusgrader varmt. De har underhudsfett och liknande som ger dem förmåga att klara av vattnets kyla.

Nej, inte underhudsfett, utan de är växelvarma (fast begreppet är lite förenklat - se länken), vilket gör att deras kroppstemperatur i stor utsträckning sammanfaller med den omkrinnliggande vattentemperaturen. Detta gör att ämnesomsättningen blir mycket låg, och de därför klarar sig med mycket lite mat och de relativt låga syrenivåer, som isläggning och nedbrytning av organiskt material i kombination med minskad fotosyntes medför. Taxelson 18 oktober 2007 kl. 14.44 (CEST)

• Träd går i vila under vintern. Lövträd fäller sina löv och alla träd drar ner vätskan i rotsystemet där det är mindre risk att det fryser till is.
• Svamparna överlever i sina underjordiska delar, som är som trädens rötter. Det man normalt kallar svamp och som finns ovan jord är bara svampens fruktkropp, som växer upp och sedan försvinner under en kort tid på året.

Om man nödvändigtvis ska göra en jämförelse mellan mycel och delarna på ett träd så skulle jag nog vilja påstå att mycelet är som trädet (hela trädet, exklusive dess eventuella blommor, frukt, kottar etc, möjligen även blad), inte enbart dess rötter. Jämförelsen är dock inte särskilt bra eftersom det rör sig om olika typer av organismer. 87.227.122.30 3 december 2007 kl. 03.15; signatur tillagd av E.G. 5 december 2007 kl. 17.25 (CET)

Du har förstås rätt, men jag menade egentligen inte att svampars mycel är att att likna vid trädens rotsystem i alla avseenden, utan bara i detta avseende, det vill säga att vätska och näring dras ned dit inför vintern. E.G. 5 december 2007 kl. 17.25 (CET)

• Vissa fåglar, stannfåglar, får en varm fjäderdräkt på vintern som skyddar dem mot kylan. Andra fåglar, flyttfåglar, flyger iväg till varmare länder under vintermånaderna.

E.G. 18 oktober 2007 kl. 08.58 (CEST)

Hippopotomonstrosesquippedaliofobi?

Finns det? —88.131.34.251 (diskussion • bidrag) 20 september 2007 kl. 10.33, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

På Google får man ca 4000 träffar, men jag vet faktiskt inte om någon verkligen har åkomman ifråga. --MiCkE^d_b 18 oktober 2007 kl. 12.54 (CEST)

Uppslagsordet Hippopotomonstrosesquipedaliophobia får ca 60 000 träffar. Engelskspråkiga Wiktionary har en artikeln om ordet, om än nominerad för att raderas. Det förefaller vara en förlängning av ordet sesquipedaliofobi, vilket betyder rädsla för långa ord. För att göra ordet ironiskt långt har man lagt till de latinska benämningarna för flodhäst (hippopotamus) och monster (monstrum). Det korrekta ordet för rädsla för långa ord är alltså endast sesquipedaliofobi. -- JIESDEO ^{B D} 19 oktober 2007 kl. 23.25 (CEST)

Rökning i Slovenien

Är det rökförbud på restauranger o andra matställen i Slovenien? Användare:90.230.132.55 18 oktober 2007 kl. 20.17 (CEST)

Enligt [4] är det förbjudet i "alla offentliga miljöer. Rökrum eller rökkabiner med ventilation får installeras på restauranger, men servering av mat och dryck är inte tillåten där." Madfan87 18 oktober 2007 kl. 21.14 (CEST)

Kolmårdens elefanter

För några år sedan så tvingades Kolmårdens djurpark avliva sina elefanter sedan de drabbats av TBC. Vad gör man av ett antal elefantkadaver? Och hur avlivades dessa? Ghostrider 18 oktober 2007 kl. 21.20 (CEST)

Menar du att du missade de elefantburgare som serverades på Kolmården i flera månader efteråt? :-) :-) Ärligt talat, utan någon som helst källa, skulle jag gissa att elefanterna först sövdes och sedan avlivades genom injektion, på det sätt som veterinärer brukar avliva djur. Skillnaden är bara den dos som går åt. Även om det säkert går att äta elefant, så är väl det normala att kadaver av sjuka djur inte får användas som varken människo- eller djurföda utan skall destrueras. Det är inte lägre tillåtet att gräva ner mindre kadaver utan i jordbruket gälller att alla typer av kadaver från produktionsdjur måste tas om hand via den kadaverhämtning som sköts av Svensk Lantbrukstjänst AB eller motsvarande transportföretag i området.[5] Min gissning är att en sådan firma fick ett lite ovanligt uppdrag. Gissningsvis eldar dessa firmor upp kadavren. Tomas e 19 oktober 2007 kl. 01.13 (CEST)

Regler för cyklar

Man får ju inte cykla på europavägar, men får man cykla på en väg som inte är en europaväg men ändå formad som en motorväg? Finns det fler sorters vägar man inte får cykla på?

Nja, du får inte cykla på motorväg och motortrafikled (Trafikförordningen 9. kap). Alla Europavägar är inte motorvägar. Du får inte heller cykla på väg där fordonstrafik är förbjuden.

Däremot får man cykla på platser där motordriven fordonstrafik är förbjuden, t.ex. på stigar och dylikt - så vida inte den lokala ordningsstadgan säger något annat! --/Niking 23 oktober 2007 kl. 00.51 (CEST)

Du får heller naturligtvis inte cykla på en väg som är märkt cykling förbjuden. Däremot får du cykla på europavägar, så länge cykling där är tillåten (dvs så länge europavägen är en helt vanlig landsväg där cykling normalt är tillåten). /Grillo 19 oktober 2007 kl. 14.24 (CEST)

Nobelpriset

Kan någon få nobelpriset efter sin död? Leo - fågelskådaren 19 oktober 2007 kl. 22.04 (CEST)

Bara om man är Erik Axel Karlfeldt ;) Ärligt talat: det beror lite på vad man menar med "få". De olika Nobelkommitéerna får bara utse levande personer, så när priset annonseras i oktober är alla pristagare vid liv. Om någon skulle dö innan de hinner motta priset i Stockholm kommer de vad jag vet ändå att räknas som pristagare.

andejons 19 oktober 2007 kl. 22.37 (CEST)

Okej - det var det jag undrade, om Nobelkommittéerna bara fick utse levande personer. Tack. Leo - fågelskådaren 21 oktober 2007 kl. 10.56 (CEST)

En liten detalj: kommitté stavas med två m och två t.//Salsero 24 oktober 2007 kl. 15.59 (CEST)

Okej, jag har ändrat nu. Tack! Leo - fågelskådaren 24 oktober 2007 kl. 16.03 (CEST)

Det kan noteras att även Dag Hammarskjöld fick Nobelpriset (i fred) postumt. Det har dock aldrig hänt att priset har delats ut till någon som har dött tidigare än under det år då priset delas ut och man kan nog anta att det aldrig kommer att göras heller. E.G. 26 oktober 2007 kl. 09.48 (CEST)

Okej, så när Nobelkommittéerna bestämmer sig för personen är personen i livet? Leo - fågelskådaren 26 oktober 2007 kl. 16.51 (CEST)

Detta säger Nobelstiftelsen om det[6]:

Is it possible to nominate someone for a posthumous Nobel Prize?

No, it is not. From 1974, the Statutes of the Nobel Foundation have stipulated that a prize cannot be awarded posthumously, unless death has occurred after the announcement of the Nobel Prize. This happened in 1996 when William Vickrey died only a few days after the announcement of the Prize in Economics.

Before 1974, the Nobel Prize has only been awarded posthumously twice: to Dag Hammarskjöld (Nobel Peace Prize 1961) and Erik Axel Karlfeldt (Nobel Prize in Literature 1931)

--Strangnet 26 oktober 2007 kl. 17.02 (CEST)

Såväl Karlfeldt som Hammarskjöld bör redan ha varit döda när de tilldelades priset, eftersom de dog i april respektive september och pristagarna brukar utannonseras i oktober. Enligt reglen som Strangnet återger är det alltså inte möjligt att göra så enligt nuvarande regler, utan pristagarna måste numera alltså vara i livet när annonseringen sker. E.G. 1 november 2007 kl. 10.51 (CET)

Okej, tack. Leo - fågelskådaren 27 november 2007 kl. 16.54 (CET)

Datum för avlidna

Var kan man ta reda på datum för svenska personer som avlidit om man känner till årtal (främst med avseende på 1900-talet)?

En källa kan vara Sveriges Dödbok, som finns på CD-skiva (men så vitt jag vet inte på nätet). Antagligen går den att låna på bibliotek. Täcker dock endast avlidna 1947 och senare. Taxelson 22 oktober 2007 kl. 11.44 (CEST)

Glidande medelvärde av ekonomisk tillväxt

Finns det något som gör det olämpligt att räkna ut medelvärden av (ekonomisk) tillväxt, det vill säga att om tillväxten var 2 % år 2000, 3 % år 2001 och 4 % år 2002 så är genomsnittet 3 %? Problemet är ju att 1,02*1,03*1,04 = 1,092624 och att 1,03^3 = 1,092727 (felet blir större med fler värden och större variationer). Gör detta något? Jag funderar på att rita en graf med ett glidande medelvärde över USA:s BNP-tillväxt de senaste 200 åren, för att visa hur utvecklingen har sett ut under olika perioder. Är detta lämpligt ur en vetenskaplig synpunkt? M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 25 oktober 2007 kl. 19.33 (CEST)

Någon på engelska Wikipedia skrev att jag skulle använda geometriskt medelvärde. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 25 oktober 2007 kl. 21.31 (CEST)

Det geometriska medelvärdet blir (1,02*1,03*1,04)^(1/3) (se [7] för en uträkning). För mer info, se exempelvis [8]. Är det den information du vill ha? /Lojak 25 oktober 2007 kl. 22.01 (CEST)

Detta är helt enkelt ett ränta-på-ränta-problem, och det geometriska medelvärdet borde då vara korrekt. Vad du då gör om du konstruerar ex.v. ett glidande 5-årsmedelvärde är att du beräknar tillväxten per 5-årsperiod (i 1-årsintervaller), men redovisar denna som en årlig tillväxt snarare än en tillväxt per 5-årsperiod-siffra. Eftersom jag antar att du vill jämna ut konjuktursvängningarna i siffrorna och se skillnaderna mellan olika perioder, kan du nog behöva laborera lite med "integrationsfönstrets" vidd för att få "snygga" siffror. Tomas e 25 oktober 2007 kl. 22.10 (CEST)

Grafen blev inte så snygg och jämn fastän jag använde ett 40-årigt glidande medelvärde. Jag antar att det finns bättre sätt att visa på trender i tillväxt. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 27 oktober 2007 kl. 19.32 (CEST)

Teknisk och ekonomisk utveckling i Tolkiens värld

Finns det någon Sagan om ringen-fantast som kan förklara grunddragen i Midgårds tekniska och ekonomiska historia? Sker det någon form av utveckling under den tredje ålderns tretusen år? När man har tillgång till järnverktyg och konkurrensen mellan rikena är hård - varför har ingen uppfunnit krut, optiska instrument, boktryckarkonst eller ångmaskiner? Vad äter dvärgarna i det underjordiska Moria? /Yvwv [y'vov] 27 oktober 2007 kl. 15.42 (CEST)

Jag tror aldrig att Tolkien tänkte så långt :) /Grillo 27 oktober 2007 kl. 16.44 (CEST)

Självklart kan alla sagoberättelser ifrågasättas från ett strikt logiskt eller vetenskapligt perspektiv. Ser vi till den faktiska historiska utvecklingen började järn användas omkring 1800 f.Kr. i Gangesdalen medan krut först tillverkades i Kina under 800-talet; optiska instrument, bocktryckarkonsten och ångmaskinen kom senare. Man kan alltså tänka sig att Midgård teknologiskt skall placeras i det upp till tretusenåriga tidsintervallet mellan järnålderns inledning och ångmaskinen. Vissa av dvärgarna i Moria bedriver handel med människor där de utbyter sina metallurigiska produkter mot livsmedel. /Lojak 27 oktober 2007 kl. 19.16 (CEST)

Jag har också tänkt på det men Tolkien var språkvetare och inte ekonom och tyvärr har det haft sin inverkan på hans verk. Tolkien var nog skeptisk till industrialismen och ansåg medeltidstekniken som den "naturliga" tekniken – människorna och alverna verkar ju ha fått den med sig från början av Iluvatar utan att behöva uppfinna den. Moria bedrev handel med alvriket Hollin/Eregion under Celebrimbor medan det fanns. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 27 oktober 2007 kl. 19.29 (CEST)

De som levde vid Kummelåsarna när Númenors erövrare kom dit behärskade inte järntillverkning utan hade svärd av brons har jag för mig att det nämns i en dikt. Jag tor numenor var att betrakta som romarriket och att de fyllde Midgård med städer och komplex infrastruktur. Från numenors fall gick utvecklingen bakåt, vilket kan motsvara den tidigare bilden av the dark ages, våran så kallade medeltid( tiden mellan antikens guldålder och renässansen då ingen utveckling antogs ha skett). Vad gäller dvärgarna är det nog en lika steril miljö som t.ex. storstaden Minas Tirith, vad åt de där?/Johan Jönsson 28 oktober 2007 kl. 20.54 (CET)

Förresten, jag kom ihåg den här lilla essän om Minas Tiriths logistiska problem, en storstad med bara en port. The Logistics of Minas Tirith av Anders Blixt

I vår egen värld har städer vuxit fram i jordbruksbygder som kan försörja staden med mat och invandrare (eftersom dödligheten i städer var hög före industrialismen). Städerna i Midgård har gott om sådan landsbygd (även om det verkar vara besvärligt att få in maten). Men Morias dvärgar borde rimligen ha varit självförsörjande i begynnelsen, och strävar förmodligen efter det för att inte vara känsliga för handelsblockader. /Yvwv [y'vov] 28 oktober 2007 kl. 23.53 (CET)

Brukar man inte kunna odla svamp i gruvor? Kan det tänkas att dvärgarna åt svamp? Det finns väl också en del djur som lever i grottor. /Nicke L 1 november 2007 kl. 18.15 (CET)

Sagoberättare har rätt stor frihet... men jag tror att Tolkien tänkte på en del av det här. I Bilbo - En hobbits äventyr påpekas att orkerna var förtjusta i att göra tekniska prylar, och att de nog är upphovsmännen(*) till många av de maskiner som plågar världen idag. Dvärgarna verkar av skildringarna i samma bok att uppskatta "vanlig ovanjordsmat". Moria var under sin storhetstid knappast blockerat från båda håll samtidigt, så öppningar ut till vänskapligt sinnade folk eller till möjligheter att bedriva trädgårdsskötsel fanns nog. I huvudsak tillgodosågs nog livsmedelsbehovet medelst import; jämför skildringarna av varuutbytet i gammal tid mellan Esgaroth och dvärgriket Erebor norr därom.

Smutsen och röken i Mordor skylldes väl delvis på industriell verksamhet, fast man inte mötte mycket av detta i böckerna. Däremot påpekar Tolkien att Mordors invånares livsmedelsbehov tillgodosågs genom leverans från slavar i grönare lydländer.

(*) Orkhonor och de flesta andra kvinnliga varelser tycks i sådana här avseenden spela en rätt underordnad roll i Tolkiens värld. Jörgen B 1 november 2007 kl. 22.20 (CET)

Att försörja ett så stort område som Mordor utifrån känns ännu mer logistiskt orimligt. Låt oss säga att det är i genomsnitt 500 km mellan producent och konsument, att en mordor-bo konsumerar 2 kg mat om dagen, och vidare att en oxkärra kan transportera 50 ton-km om dagen (25 ton-km för att det ska bli tur och retur). Då behövs en kärra som rullar hela dagen för att försörja 25 Mordor-bor med mat. Varje kärra behöver en kusk och en eller två beväpnade vakter. Dessutom behövs värdshuspersonal, vagnmakare och stalldrängar längs vägen och en hel del administrativ personal. Och då har jag inte räknat med oxarnas foder. Jag är övertygad om att Tolkien underskattat järnvägens betydelse för industristäders framväxt. /Yvwv [y'vov] 3 november 2007 kl. 06.49 (CET)

Zübeyde?

Svensk fastighetsförmedling har en aktuell TV-reklam där en ung dam av utländsk härkomst berättar om sina krav på en ny bostad ("asfräscht!"). Samma kvinna var också med i en reklamfilm för SJ där det handlade om billiga biljetter. Är det Zübeyde Simsek? —Thuresson (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Personligen hoppas jag att SJ, som jag är stamkund hos, inte sjunkit så långt... --Andreas Rejbrand 28 oktober 2007 kl. 15.42 (CET)

Dubbla prepositioner på engelska

Hur översätter man "som att" till engelska? Jag har kört fast i översättningen av denna mening: "Determinationskoefficienten för trendlinjen är 0,25, vilket kan tolkas som att 25 procent av variationerna beror på variationer i inkomst." M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 28 oktober 2007 kl. 23.50 (CET)

... equals 0.25, which means that 25 percent of ... går här. Omskrivning går ju i allmänhet alltid bra. Om man vill vara mer ordagrann kan man tänka kanske tänka sig något i analogi med detta: Jag tolkar det som att hon är sjuk. kan översättas med "genitiv och ing-form": I interpret it as her being ill.. Kanske ... which may be interpreted as 25 percent of the variations depending on variations in income? --Andreas Rejbrand 29 oktober 2007 kl. 00.01 (CET)

Det är här ju en formell text. Jag är inte säker, men din ordagranna översättning (jag vill gärna ha med "kan tolkas") låter lite informell. Det låter som att "the fact that ... are" är utelämnat. Finns någon annan lösning? M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 29 oktober 2007 kl. 00.10 (CET)

Nu är ju varken 'som' eller 'att' någon preposition ;-), men: "...which means that you can say that..." Vänligen -- Rex Sueciæ ✎ 29 oktober 2007 kl. 00.23 (CET)

Lite för många "that" för att flyta... --Andreas Rejbrand 29 oktober 2007 kl. 00.25 (CET)

(redigeringskonflikt) Den längsta översättningen är inte alltid den bästa (tvärtom?), men kanske så här? ... equals 0.25; there are several possible interpretations of this, one /of them/ stating that 25 percent of the variations ... --Andreas Rejbrand 29 oktober 2007 kl. 00.24 (CET)

Vill bara påpeka att varken "som" eller "att" är någon preposition, och framförallt ingen dubbel sådan ;-). Det är en subjunktion.

Vad är en "determinationskoefficient" förresten? --Andreas Rejbrand 29 oktober 2007 kl. 00.43 (CET)

Determinationskoefficienten (en:Coefficient of determination) är den andel av observerad variation som förklaras av en statistisk modell. I en regressionmodell är det, under vissa förutsättningar, variansen av den skattade oberoende variabeln som andel av variansen av den observerade oberoende variablen. Det kan bland annat beräknas som kvadraten av den multipla korrelationskoefficienten R.

På svenska skulle jag skriva om Jakobs mening till "Determinationskoefficienten för den skattade trendlinjen är 0,25, vilket kan tolkas som att 25 procent av variationen förklaras av inkomstförändringar" På engelska kanske "The coefficient of determination for the estimated linear relationship is 0.25, an interpretation of which is that 25 per cent of variability may be explained by income fluctuations." /Lojak 29 oktober 2007 kl. 18.21 (CET)

Ett vänligt råd till Jacobs uppdragsgivare, meningens författare. Frasen: "kan tolkas som att 25 procent av variationerna beror på", "an interpretation of which ... may be explained by" bör göras tydligare (i meningen, eller i angränsande meningar). Orden "kan tolkas", "may be explained", bör förtydligas så att läsaren vet om författaren anser, eller inte anser, att det funna sambandet är ett orsak-och-verkans-samband. -- Determinationskoefficient hade jag aldrig sett tidigare, men [9] förklarade bra. Mvh / Mkh 30 oktober 2007 kl. 10.33 (CET); förtydligande Mvh / Mkh 30 oktober 2007 kl. 19.10 (CET)

NAIN

Vad i himmelens namn betyder det? Förkortning? Korsordsfan, Hassan
Frågan inlagd av Hstenius 29 oktober 2007 kl. 09.25

Du kunde väl gett korsordets "gåta" så att man kan få göra en "kvalficerad gissning"! Nu kan man bara säga att du i "himmelens namn" hittar ett bibliskt ortsnamn Nain i wikipedia. Mvh / Mkh 29 oktober 2007 kl. 09.40 (CET)

Engelskspråkiga wikipedia ger följande förslag --MoRsE 29 oktober 2007 kl. 09.44 (CET)

Tack Mkh för rask respons! Förstås, "gåtan", nyckelordet (heter det så på "riktig" svenska?) är "underkänt". Det är andra gången jag stöter på det i ett korsord av samma konstruktör, så det kan knappast vara ngt misstag. Ngn vettig förklaring går dessvärre inte att uppbringa i mina uppslagsverk. I fridens namn, novisen Hassan [1:a gången på Wikipedia]

Unnderkänt !? Menar inte "konstruktören" då det tyska Nein? Mvh / Mkh 29 oktober 2007 kl. 10.42 (CET)

Nain är en biblisk ort som är känd för undret då Jesus väcker en död. Det förekommer ibland i korsord, t.ex. med ledtråden "underkänt". /81.231.248.36 29 oktober 2007 kl. 10.52 (CET)

Det måste vara retfullt för korsordsmakaren att hon eller han inte får se minen på alla som går bet på denna spetsfundighet. /Rolf B 29 oktober 2007 kl. 17.02 (CET)

Jag tror ledord är vad det brukar kallas (apropå frågan ovan). /NH 29 oktober 2007 kl. 17.07 (CET)

Underkänt är ju förstås en ordvits för "stad känd för underverk", för den som inte begrep det. /Grillo 29 oktober 2007 kl. 19.38 (CET)

Kallbrand

Kan någon snäll mänska förklara ursprunget till uppslagsordet här? Har inte lyckats hitta det i mina etymologiska lexikon, vilket förbryllar mig. Har gissat på tyska/lty i meningen nedkylning som, bl.a., kan orsaka gangrän = kallbrand. Eller... Hälsningar, HS

Enligt SAOB finns det ett tyskt ord "kaltbrand", om detta kan vara till hjälp. [10]

andejons 29 oktober 2007 kl. 14.57 (CET)

Vid kallbrand saknas blodcirkulation, vilket leder till att den drabbade kroppsdelen upplevs som sval eller kall. /Lojak 29 oktober 2007 kl. 18.07 (CET)

SAOB skiljer på två nyanser hos kall. Det ena har med kyla som en"fysisk" företeelse som hör ihop med temperaturen.

Den andra nyansen är i mera överförd och bildlig betydelse: "som saknar värme eller liv eller innerlighet, kylig, torr, livlös; förr även: som saknar intensitet eller kraft o. dyl., svag, försvagad, förringad, förminskad. En kall och livlös undervisning. En kall röst. Kallt ordprål." Mvh / Mkh 30 oktober 2007 kl. 09.55 (CET)

Alla som kan sin Raskens (nyligen repriserad) vet dessutom att kallbrand är en vävnadsdöd som vanligen uppstår efter förfrysning, även om den korta artikeln även tar upp andra orsaker. Även om den del där nekrosen uppstår måste vara fri från all känsel eftersom vävnaden är död, skulle jag tänka mig att närvaron av döda celler leder till en immunreaktion med ett kraftigt febertillstånd, vilket skulle kunna förklara "brand"-delen. Tomas e 30 oktober 2007 kl. 15.06 (CET)

NE anger att brand här betyder elakartad inflammation. Kallbrand är sönderfall av kroppsvävnad som dött pga otillräcklig blodcirkulation. Vanligaste orsakerna är arteroskleros (åderförkalkning). Mångårig diabetes ökar risken för kallbrand. Den föregås ofta av långavrig och svår smärta som man alltså ska ta allvarligt på. /Rolf B 30 oktober 2007 kl. 18.34 (CET)

Om diabetes är den vanligaste orsaken till kallbrand i Sverige idag, var den nog det knappast när begreppet myntades, vilket väl var vad frågeställaren undrar över.Tomas e 31 oktober 2007 kl. 00.27 (CET)

fullriggaren Albatross/ seg

söker uppgifter om detta segelfartyg

Många fartyg har hetat så, med ett eller två s på slutet. Se till exempel engelska wiki en:Albatross_(disambiguation)#Naval_ships. Kan du ange dit fartygs nation och ungefär vilka år det seglade? Mvh / Mkh 30 oktober 2007 kl. 19.24 (CET)

Simulacre

Simulacre verkar vara något väldigt festligt. Oscar I:s födelsedag den 4 juli 1823 firades till exempel med en väldig simulacre på Ladugårdsgärdet, men vad är det för något? Thuresson 30 oktober 2007 kl. 21.11 (CET)

Nordisk familjebok vet besked: en övningsdrabbning [11].

andejons 30 oktober 2007 kl. 22.00 (CET)

Om den hölls på Gärdet skulle den idag nog kallas för militär uppvisning eller möjligen förevisningsövning. I modern tid har Arméns dag och Försvarsmaktens dag avhållits i denna form just på ...Gärdet! Fast jag kan inte minnas att man då har skyllt på någon konungslig födelsedag. Ack vad tiderna ändras, och ändå inte. Tomas e 31 oktober 2007 kl. 00.31 (CET)

Påminner om att Oscar I inte var kung år 1823, bara kronprins; men ändå.Jörgen B 2 november 2007 kl. 11.52 (CET)

Och, som framgår av hans wiki-artikel, han hade gift sig några veckor tidigare. Det var väl läge för rojalistisk yra i Stockholm då... Mvh / Mkh 2 november 2007 kl. 16.44 (CET)

Från Bruxelles till Bryssel

I en kartbok från 1945 heter Bryssel "Bruxelles", som på engelska. När började man skriva Bryssel, och varför ändrades det? Undrar Madfan87 31 oktober 2007 kl. 01.34 (CET)

Jag vet inget om historiken, men "Bruxelles" är det franska namnet. På engelska heter staden Brussels. -- boivie ✎ 31 oktober 2007 kl. 02.04 (CET)

Staden heter Brüssel på tyska (ett officiellt språk i Belgien!) och Brussel på flamländska/nederländska (som väl kan sägas vara en nordtysk dialekt som sedermera blev ett eget språk), så det svenska skrivsättet Bryssel är helt enkelt en försvenskad stavning av det tyska/germanska namnet, som tycks ha mycket gamla anor. Eftersom Bryssel ligger inne i Flandern kan man lika gärna fråga sig när man började använda den franskspråkiga formen Bruxelles istället för Brüssel/Brussel. Sannolikt är svaret på det någon gång under 1800-talet, då Belgien "frankifierades", franska blev administrationsspråk och Bryssel så småningom blev en stad med en majoritet fransktalande befolkning istället för som tidigare flamländsktalande. Tomas e 31 oktober 2007 kl. 02.26 (CET)

Jag tittar ibland i kartböcker avsedda för skolbruk m. m. från 50-, 60- och 70-talen. Det är rätt genomgående att ortsnamnen där ges på det dominerande inhemska språket, inte på svenska. Till och med Köpenhamn skrivs Köbenhavn, med ø ersatt av ö, men i övrigt helt danskt. Namn på finländska orter ges på finska, svenska eller båda språken, beroende på om orten var officiellt en- eller tvåspråkig; så man blir inte ens upplyst om de officiella svenska namnen på en rad orter i det enda land i världen där svenska är ett officiellt språk. (Sveriges riksdag har ju avslagit förslaget att svenskan skulle få ställning av officiellt språk i Sverige, om jag har förstått det hela rätt.)

Detta är alltså knappast en fråga om när man har börjat eller slutat använda den ena eller andra namnformen. Den kartboken du hittade valde att använda det franska namnet. De som gjorde det skrev rätt säkert "Bryssel" när de skrev på svenska. Själv försöker jag oftast att följa det språk jag just då använder; så jag säger "Göteborg" på svenska men "Gothenburg" på engelska; "Åbo" på svenska men "Turku" på finska; "Genève" på franska men "Genf" på tyska. Jörgen B 2 november 2007 kl. 11.46 (CET)

Det inhemska språket på bästkusten borde väl translittereras till Jöttebôrjj eller något ditåt... :-) Tomas e 3 november 2007 kl. 00.28 (CET)

Två ansikten i en bild

Fråga hitflyttad från Rilpedia:Wikipediafrågor av --MiCkE^d_b 2 november 2007 kl. 09.03 (CET)

Det finns bilder som man kan se från två sidor. T.ex ser man på ett sätt så kan en bild visa ett gamalt ansikte, ser man på ett annat sätt kan det visa ett ungt ansikte. Ibland ska man vända på bilden för att se den andra bilden. Är det någon som vet vad detta kallas och var man kan hitta sådana bilder /Ann-Marie

Googla på "synvillor" [12] eller "optiska illusioner" [13] så kommer du nog hitta det du söker. / Elinnea 2 november 2007 kl. 12.24 (CET)

Jag antar att du menar denna eller denna? (OBS! Det är antagligen copyright på dem någonstans, så ta dem inte!) Men något bättre svar än illusion/synvilla kan jag inte ge dig.

Om du bara menar illusioner i allmänhet finns det väldigt mycket på [[commons:Kategori:Optical Illusions|Commons].]^d_SAKARIE^b 2 november 2007 kl. 13.08 (CET)

Jag tror att "fixeringsbild" kan vara en benämning på denna typ av bilder;motivet varierar beroende på hur man fixerar blicken på dem. /FredrikT 2 november 2007 kl. 14.19 (CET)

Jovisst - Ugglan har en artikel om fixeringsbild. Mvh / Mkh 2 november 2007 kl. 16.56 (CET)

Även tyska Wikipedia har en artikel med exempel: de:Vexierbild. --Nordelch 5 november 2007 kl. 20.41 (CET)

Fixeringsbilder har inte att göra med fixering av blicken, ordet kommer från tyskans "vexieren" (lura, skoja).

Ulfru

Från diskussion:Franz Schubert

Vad eller vem är Ulfru i Wie Ulfru fischt En tyskfödd vän har sänt in denna fråga för min räkning på en tysk sida men trots att jag är ganska duktig på tyska blir jag inte klok på svaren. Möjligen är Ulfru ett egennamn på den stackarn som inte får någon fisk! Vet någon?Moxen 2 november 2007 kl. 23.21 (CET)

Vad jag förstår är "Wie Ulfru fischt" titeln på ett stycke av Schubert. Ulfru ger inga träffar alls på tyska Wikipedia, ens i fulltext, och en sökning på nätet ger inte mycket annat än just denna titel. Är/var det inte vanligt att klassiska musikstycken namngavs efter sådant som kunde hittas i myter och sagor? Kanske det fanns någon sådan där det fanns en Ulfru omnämnd? Skulle du kanske kunna återge eller länka till de tyska svaren du omnämner, så kanske vi kunde försöka dechiffrera dem? Tomas e 3 november 2007 kl. 00.39 (CET)

Hej! Jag har inte svaret men några funderingar. Jag googlade och fann en tysk fråga som kanske är den som din vän publicerade:

Als Antwort auf 'Die Forelle' von SCHUBERT hat ein Freund von einem (einer) Ulfru, die fischt, geschrieben. Was bedeutet dieses Wort (o. Abkürzung)?

Alltså Som svar på [sången] 'Forellen' av Schubert skrev en vän om en Ulfru (maskulinum/femininum?) som fiskar. Vad betyder detta ord (eller förkortning)? Jag hittade bara ett svar [14], och det återgav bara sångtexten utan någon förklaring. Första versen lyder:

Die Angel zuckt, die Rute bebt,

Doch leicht fährt sie heraus.

Ihr eigensinn'gen Nixen gebt

Dem Fischer keinen Schmaus.

Was frommet ihm sein kluger Sinn,

Die Fische baumeln spottend hin;

Er steht am Ufer fest gebannt,

Kann nicht ins Wasser, ihn hält das Land.

Om jag tar mig stora friheter, skulle jag drista mig till att översätta det till:

Det rycker i kroken, metspöet darrar, ändå far det upp utan napp.

De egensinniga sjöjungfrurna låter honom inte stilla sitt begär.

Vad gagnar hans klokhet honom, fiskarna simmar hånfullt sin väg;

Han står fastnaglad på stranden och kan inte följa dem ut i vattnet.

Ordet "Ulfru" finns inte i någon av textens verser utan bara i titeln som säger att det är Ulfru som fiskar. Texten indikerar tydligt att fiskaren är en man (Dem Fischer, frommet ihm, Er steht). Eftersom titeln nämner Ulfru utan artikel (Wie [der] Ulfru fischt), tycker jag att det lutar åt att vara ett mansnamn eller möjligen ett smeknamn. Kanske är det någon som Schubert känner personligen. En mytologisk förklaring som Tomas e förelår är också tänkbar. Det är väl inte möjligen Schubert själv? Hur som helst tror jag att denna text precis som Forellen handlar om mannens fiskande efter den gäckande kvinnan, därav mina ordval i översättningen. /Rolf B 3 november 2007 kl. 00.57 (CET)

Jag hittade också denna sida där Schuberts tonsättning av sången kommenteras. Där används ordet Ulfru två gånger på ett sätt som jag tycker styrker teorin om ett mansnamn. /Rolf B 3 november 2007 kl. 01.40 (CET)

Tack, så mycket. Ja det var en yngre kompis som mig ovetande lade in den tyska frågan (obs för mig behövs inga översättningar från tyska) och idén att det är en man som HETER "ULFRU" är ju bestickande. Något liknande ULFRU kan även ett hopdrag av Unsere Liebe Frau alltså jungfru Maria bli. Men kan inte tyskarna själva så är det väl bara att ge upp tills eventuellt en oväntad händelse inträffar.Moxen 3 november 2007 kl. 15.29 (CET)

Din tyska är säkert mycket bättre än min, men jag ville ändå översätta för att andra skulle kunna delta i funderingarna. Hur som helst, all kunskap finns inte på nätet (en utmaning för Wikipedia!) utan chansen är stor att man snavar över förklaringen någon helt annan stans när man minst anar det. /Rolf B 3 november 2007 kl. 15.42 (CET)

Obs att signatur Inger bidragit under rubrik Ulfrau nedan! /Rolf B 24 november 2007 kl. 01.04 (CET)

Kopierar över det hit: (nn 12 december 2007 kl. 00.09 (CET))

Äntligen fixade jag det här att svara menar jag. Visserligen blir det en ny rubrik men immerhin und immerzu, immerzu. Jag är ny här och tränger att få ge min version eller den version jag hört av die Ulfrau.

Ul die (mniederd. Ule) (Nordd. Eule) Uggla med andra ord.

Was dem einen sin Ul, ist dem andern sin Nachtigall (was dem einen überhaupt nicht mag, kann für den anderen höchst erstrebenswert sein.

Finns säkert något bra ordspråk på Svenska. Väl bekomme Inger

SOS-barnbyar

hejsan...

i hur många länder  finns det SOS-barnbyar??
och när startade SOS-Barnbyar i sverige??

• fråga 1: i 132 länder enligt tyska Wikipedia
• fråga 2: kanske hjälper den externa länken i artikel SOS Barnbyar

--Nordelch 5 november 2007 kl. 20.36 (CET)

(Om du undrar varför din text hamnade i en ruta och fick en textstil som från en gammal skrivmaskin, så beror det på att du började raden med ett mellanslag. På Wikipedia är det signalen för att få ett sådant typsnitt.) /Rolf B 7 november 2007 kl. 13.32 (CET)

monarki

När en kung gifter sig med en kvinna, blir kvinnan drottning. När en drottning gifter sig med en man, blir mannen PRINS. Varför är det så? Är det för att kunga-titeln "väger tyngre"? Men varför blir då inte den kvinnliga monarken KUNG också? Omodern och ojämnlik tradition tycker jag.

Frågan dök senast upp i augusti i detta forum, med anledning av eventuellt framtida svensk kronsessebröllop och svaren kan läsas här, i arkivet. I korthet kan man tillägga att namnbruken varierat och man kanske inte ska förvänta sig att titlar med minst mångahundraåriga traditioner är helt avpassade till de senaste årtiondenas svenska jämlikhetssyn... :-) Tomas e 7 november 2007 kl. 18.37 (CET)

A. Ludvig Piper 1750-1795

Vem var denne man? Han var gift med Sophie von Fersen, men är det någon som vet mer om honom?

Se Adolf Ludvig Piper Mvh / Mkh 8 november 2007 kl. 21.50 (CET)

Även Ugglan har lite att tillföra, men mest under rubrik av hans hustru, som står under namnet Eva Sofia Piper.Tomas e 9 november 2007 kl. 22.50 (CET)

Ulfrau

Äntligen fixade jag det här att svara menar jag. Visserligen blir det en ny rubrik men immerhin und immerzu, immerzu. Jag är ny här och tränger att få ge min version eller den version jag hört av die Ulfrau. Ul die (mniederd. Ule) (Nordd. Eule) Uggla med andra ord. Was dem einen sin Ul, ist dem andern sin Nachtigall (was dem einen überhaupt nicht mag, kann für den anderen höchst erstrebenswert sein. Finns säkert något bra ordspråk på Svenska. Väl bekomme Inger

Bathynomus giganteus på svenska?

Är det någon som vet vad det svenka namnet (om det finns något) för arten Bathynomus giganteus är? se en:Giant isopod. Djuphavsgråsugga? Jättegråsugga? Entheta 8 november 2007 kl. 22.27 (CET)

En googling efter svenska namn gav ingen träff. Om man vill hitta på ett svenskt namn, vill jag passa på att slå ett slag för att titta på vad saker heter på tyska och inte bara på engelska. Alltför många kan idag bara engelska på hygglig nivå, men från tyska kan man oftare göra en entydig direktöversättning till svenska, och fler saker har fått ett eget namn på tyska än svenska. I detta fall anger tyskspråkiga Wikipedia att släktet Bathynomus giganteus heter Riesenasseln på tyska, att jämföra med Isopoda = Asseln = gråsuggor. Således Riesen-Asseln, vilket skulle bli jättegråsuggor på svenska. Om du inte hittar något bättre, redan etablerat namn, föreslår jag att du använder dig av detta. Tomas e 9 november 2007 kl. 22.46 (CET)

Om man inte kan hitta ett allmänt använt eller av biologer godtaget svenskt namn på en art, tycker jag att det är bäst att helt enkelt använda det latinska namnet. Jag har en känsla av att jag har sett ordet batynom för detta djur någon gång på svenska, men kan inte hitta någon referens som styrker det. E.G. 13 november 2007 kl. 09.04 (CET)

En brottsrubricering etc

Om X betalar någon annan för att utföra ett mord, gör sig väl X skyldig till "anstiftan till mord" antar jag... Men om offret överlever så blir det ju ett mordförsök. Är X ändå skyldig till anstiftan till mord eller blir det "anstiftan till mordförsök" (låter konstigt)? Och vad är straffskalan i sådana fall?

/Tacksam för svar

Nej, det är fortfarande anstiftan till mord, för anstiftaren har ju fortfarande haft för avsikt att offret skulle mördas. Gärningsmannen åker däremot inte dit för mord, utan "bara" för försök till mord. E.G. 14 november 2007 kl. 22.02 (CET)

I det specika fallet att man betalar en annan för att begå brottet heter det nog stämpling till brott, snarare än anstiftan (jmf BrB 23 kap 2 §). Och i sammanhanget kan det vara värt att nämna att alla försöksbrott har samma maxstraff som fullbordat brott (men lägre minimistraff), så även försök till mord kan ge livstids fängelse. Tomas e 15 november 2007 kl. 01.15 (CET)

Upplysningsvis: BrB = Brottsbalken. Mvh / Mkh 15 november 2007 kl. 13.22 (CET)

Peter Peppe Eng

Hej !

Kan ni ta reda på vilket år och datum Peter Peppe Eng är född ?

Mvh Henrik

Se Peppe Eng. -- Rex Sueciæ ✎ 14 november 2007 kl. 23.07 (CET)

Gramme och När uppfanns likströmsmotorn?

När uppfanns likströmsmotorn? Har ett projekt i skolan och jag skulle behöva veta. —81.225.43.49 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand. 15 november 2007 kl. 21.11

Hej, Det är inte lätt att svara på. Som du säkert har märkt har den här artikeln ingen information om just den frågan. Inte heller har engelska Wikipedia det, trots att de brukar vara välinformerade i sådana här "hårda" frågor. Emellertid har jag hittat några rader i Nationalencyklopedin, som säger: "i mitten på 1800-talet sökte man ersättare för dessa [likströmsbatterier]. Likströmsmaskinen blev därför, trots sin komplicerade konstruktion med kommutator och borstar, den första praktiskt användbara roterande elektriska maskinen och användes då både som generator och som motor. Den har förlorat sin betydelse som generator, men används fortfarande i elektriska drivsystem, där dess goda regleregenskaper utnyttjas."; Det svar du önskar tycks alltså vara i mitten på 1800-talet. Ledsen att vi inte lyckats vara mer precisa är så. / Law_D 15 november 2007 kl. 22.27 (CET)

Michael Faraday var väl den första som lät något snurra runt med hjälp av elektrisk ström. /Pieter Kuiper 15 november 2007 kl. 22.28 (CET)

Det beror på vad du menar med "motor". Det var en experimenterande utveckling under stora delar av 1800-talet. Här några namn och vad dom åstadkom.

• Hans Christian Ørsted, 1820, en kompassnål rörde sig när en elektrisk ström flöt i en tråd i närheten.
• Michael Faraday, 1821 en "pinne" som "vispade" med hjälp av magnetfält och elektrisk ström.
• en:Joseph Henry, 1831 en apparat som vickade en axel fram och åter.
• William Sturgeon, 1832 en motor med roterande axel.

De närmaste decennierna fanns små experimentmotorer på olika håll. Man insåg att dessa också kunde lämna en utspänning när man drev runt axeln. De flesta sådana försök var enstaka med svag effekt utan kommersiella avsikter. Det dröjde innan man gjorde motorer och generatorer för högre effekter i "kommersiella syften". Det fanns väl heller ingen marknad som "krävde" elmotorer.

• en:Zénobe Gramme, 1873 den första likströmsmotor som kunde användas industriellt.

Två historiska introduktioner på engelska:

• Wiki en:Electric motor history
• DC motor development

Boken Elektricitet av David Bodanis beskriver i sina första kapitel forskarnas verksamhet när man på 1800-talet började experimentera för att se vad nytta man kunde få ut av elektriciteten. Mvh / Mkh 16 november 2007 kl. 00.42 (CET), tillägg Mkh 17 november 2007 kl. 11.46 (CET)

Här blir man nyfiken. Gramme är alltså känd för första industriellt användbara motorn. Men Gramme har ju knappast arbetat i enrum, det måste ha funnits andras bidrag som nästan kom hela vägen fram. Vad hände mella Sturgeon och Gramme? Runeberg och Ugglan kanske kan ha några referat.

• Ugglan 1907 under "Elektriska maskiner" [15] beskriver Gramme och en föregångare, Pacinotti. Vart leder det?
• Ugglans föregångare Nord Fam.bok förstaupplagan 1884 "Induktionsapparater" [16] här finns Pacinotti.
• Har Runeberg mera? Salmonsens konversationsleksikon "Dynamo" [17]
• Har Runeberg flera gamlingar? G.R. Dahlanders Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar (1893). Gramme, igen, [18]. Här finns mycket om dom tidiga elgeneratorerna och elmotorerna. Mvh / Mkh 18 november 2007 kl. 12.12 (CET)

E=M×C²

Jag roar mig för tillfället med att lära mig programmera i C++, jag har därför idag skrivit ett litet program som löser ekvationen C har jag gjort till en konstant med värdet 299 792 458 (hämtat från artikeln ljusets hastighet). Och när man skriver in ett värde för M (massan) får man ju mycket riktigt ut en lösning av ekvationen genom att ett värde leveras för E (energin). Jag har gjort det som en övning i programmering, inte för att ha det till något praktiskt, men det renderade ändå ett par frågor:

• Kan man göra på detta sätt över huvud taget? Är det en korrekt läsning av formeln (energin=massan*ljushastigheten i kvadrat)
• Om man kan göra så här, vilka enheter bör de olika värdena levereras i (ljusets hastighet "C" har jag skrivit in som m/s), vilken enhet bör massan ha och vilken enhet levereras energin i?

MiCkE 18 november 2007 kl. 17.02 (CET)

Ja, det funkar. De vanliga enheterna är meter/sekund för ljushastigheten i vakuum, kg för massan och joule för energin, men det finns även andra som ibland används (t.ex. elektronvolt för energin när man pysslar med kärnfysik).:andejons 18 november 2007 kl. 17.22 (CET)

Så om jag skriver in värdet 4 (som i fyra kg) i mitt program så får jag alltså ut värdet 359502071494727056 som då är i joule (OBS! detta är uträknat på en vanlig miniräknare inte med mitt program som ligger på en annan dator, om jag har räknat fel, det är enheterna som är intressanta)? MiCkE 18 november 2007 kl. 18.03 (CET)

Ja, om allt fungerar som det ska.

andejons 18 november 2007 kl. 18.15 (CET)

Jag känner hur min gamla mattelärare skulle smälla mig på fingrarna :o. E=mc² skall det vara, inte E(nergi)=M(ega)[kryssprodukt]C(kapacitans)² ;) (ta nu inte detta för allvarligt) --MoRsE 18 november 2007 kl. 19.32 (CET)

Lite om formateringen av ekvationen. Eftersom energin, massan och ljusfarten är skalärer, och inte vektorer, så skall de skrivas kursivt, och alltså inte fetstilt. Dessutom skrivs energin alltid med stor bokstav, medan massa och ljusfart skrivs med små bokstäver. Vidare brukar tecknet × främst användas för kryssprodukter (och kartesiska produkter och lite annat), så använd hellre en vanlig "gångerpunkt" som multiplikationstecken.

E = mc²

--Andreas Rejbrand 18 november 2007 kl. 19.36 (CET)

Lite mer att diskutera:

• Sorterna kan du välja själv. Med två sorter givna kommer lite algebra att ge sorten för den tredje termen. Högerledet mc² har sorterna [kg] [m/s]² = [kg m / s²] [m] = [newton] [meter] = [wattsekund] = [joule]
• Ljushastigheten är ungefär 300.000.000 [nio signifikanta siffror], då ska din algoritm vara så snäll och presentera svaret med max tio signifikanta siffror. Därtill kommer motsvarande begränsning från noggrannheten hos massan.

Mvh / Mkh 18 november 2007 kl. 20.49 (CET)

ya' all lost me a long time ago...

Mkh: jag vill minnas att jag lagrade ljushastigheten som const long double C = 299792458 och sedan använde funktioner som också var satta till long double för att beräkna och presentera svaret. Duger det? Jag har bara kommit till kapitel tre i min födelsedagsbok om C++-programmering ännu... Om du vill får du gärna kolla på min kod och ge mig tips. MiCkE 18 november 2007 kl. 21.09 (CET)

Mkh: nej, c är exakt definierad. Den enda storhet med varierande antal signifikanta siffror är massan. Å andra sidan är det knappast relevant för Mickes enkla program.

andejons 18 november 2007 kl. 21.36 (CET)

Här är min kod, som jag modifierat lite i enlighet med diskussion ovan och, som jag nu släpper under GPL :

#include <iostream>
 
int main()
{
	using namespace std;
	cout.setf(ios_base::fixed);
	cout << "E=mc²\nSkriv in massan:";
	long double m;
	cin >> m;
	cout << endl;
	const long double C = 299792458;
	long double c2 = C * C;
	long double e = m * c2;
	cout << "Energin är: " << e << " joule\n";
	return 0;
}

Så enkelt var det programmet. Jag tar gärna emot kommentarer! MiCkE 18 november 2007 kl. 21.52 (CET)

Det är ju egentligen onödigt att införa variabeln "c2". (I koden nedan byter jag dessutom ut versalt "C" mot gement "c", samt "e" mot "E". Om något av dessa tecken är reserverat vet jag emellertid inte...)

#include <iostream>
 
int main()
{
	using namespace std;
	cout.setf(ios_base::fixed);
	cout << "E=mc²\nSkriv in massan:";
	long double m;
	cin >> m;
	cout << endl;
	const long double c = 299792458;
	long double E = m * c * c;
	cout << "Energin är: " << E << " joule\n";
	return 0;
}

--Andreas Rejbrand 18 november 2007 kl. 22.38 (CET)

Detta är ju bara en övningsuppgift att snacka lite omkring, det blir blir det blir. Algoritmen, och beräkningsexemplet, ser rätt ut. Men algoritmen förutsätter att massan läses in i kilogram. Inmatningstexten behöver kompletteras i det avseendet.

Utdata med 18 siffror för vidare användning i andra beräkningsavsnitt må vara för korrekthetens skull. Men ett mänskligt öga har inte en chans att bedöma storleken hos ett utskrivet 18-siffrigt tal.

Jag föreslår att resultatet redovisas i gigajoule. Exemplet får ett tal 359502071,494727056 gigajoule. Det blir på gränsen till mänskligt hanterbart, och man får ett markerat läge för att slänga insignifikanta decimaler om så önskas. Mvh / Mkh 18 november 2007 kl. 23.58 (CET)

Andreas: Om jag förstått saken rätt kan man inte vara säker på vad som multipliceras först om man skriver long double E = m * c * c; kan man i stället skriva long double E = m * (c * c);? Mkh: Gigajoule var en bra idé liksom att jag skall specificera vilken enhet massan skall skrivas in i. Tack för kommentarerna båda två! Fråga till alla: Kunde man välja ett annat alternativ än long double i det här fallet? Eller får man inte plats med alla siffror då? MiCkE 19 november 2007 kl. 07.07 (CET)

Vid skalär multiplikation spelar ordningen på faktorerna ingen roll. --Strangnet 19 november 2007 kl. 07.14 (CET)

Nej, precis. Det gäller ju att (m*c)*c=m*(c*c), så ordningen spelar ingen roll alls. T.ex. är ju 5*(3*2)=5*6=30, precis som (5*3)*2=15*2=30. --Andreas Rejbrand 19 november 2007 kl. 14.42 (CET)

Intressant att notera är också att jag får olika slutresultat när jag kompilerar och kör på jobbet (Windows XP) och hemma (Ubuntu och Puppy linux). Hemma får jag samma svar som miniräknaren ger, när massan sätts till 4 kg, nämligen 359502071494727056.000000 medan jag på jobbet får svaret 359502071494727040.000000 (alltså 40 på slutet snarare än 56), det gäller oavsett om jag använder Andreas eller min egen kod (alltså med eller utan c2-variabeln). Vad beror detta på? MiCkE 19 november 2007 kl. 13.35 (CET)

Nu är jag ingen expert på området, men jag vet i alla fall att små (och nästan alltid helt obetydliga) skillnader är helt naturliga. Jag vet dock inte om det är skillnader i hårdvara (processor) eller programvara (operativsystem) som orsakar avvikelserna... Men det vet säkert någon annan här! --Andreas Rejbrand 19 november 2007 kl. 14.45 (CET)

Kan det vara någon begränsning pga de binära talen? Jag stötte ett sådant problem då jag försökte göra ett litet experiment och se ifall det gick att göra mera avancerade beräkningar i Excel. Det visade sig då att programmet gång på gång spottade ut fel resultat. Jag började då kolla var i beräkningen det blev fel, och kom fram till det var i ett av stegen där det krävdes väldigt många korrekta decimaler (mer än 20 decimaler som måste vara korrekta för att det skall ge rätt resultat, och excel har en begränsning på 16 ifall jag inte minns fel). --MoRsE 19 november 2007 kl. 14.54 (CET)

Det måste bero på att "long double" (som är en flyttalstyp) är olika implementerad och att precisionen inte räcker till i det ena fallet? Implementationen kan variera mellan plattformar. /NH 19 november 2007 kl. 15.05 (CET)

Eftersom vi bara talar om positiva tal, skulle man kunna tänka sig att använda unsigned long double i stället (skulle det förbättra situationen?) eller är jag ute och cyklar?. MiCkE 19 november 2007 kl. 16.17 (CET)

Unsigned fördubblar talutrymmet. Den bit som skulle hålla reda på tecknet kan istället vara 0 för det vanliga positiva talutrymmet eller 1 för ett lika stort utrymme ovanpå, så att säga. Men unsigned ser man normalt ihop med integer och jag undrar om det fungerar för flyttal. Kanske kompilatorn inte klagar utan bara bortser från unsigned i detta fall. /Rolf B 19 november 2007 kl. 17.01 (CET)

Eller så kan man bara avrunda, eftersom man aldrig någonsin kommer kunna mäta en massa med större noggrannhet än maskinprecisionen.

andejons 19 november 2007 kl. 18.03 (CET)

Uttrycket "lösa ekvationen" har använts ovan. I det här fallet skulle jag hellre säga "utvärdera formeln". Det amerikanska uttrycket är för övrigt y'all (inte ya'all). /Lojak 19 november 2007 kl. 22.08 (CET)

Nils Nilsson Ishockeyspelare

Kan ni ta reda på vilket år och datum Ishockeyspelaren Nils Nilsson är född ?

Mvh Henrik

Nils Nilsson föddes 8 mars 1936 (se [19]). /Lojak 21 november 2007 kl. 17.28 (CET)

Sydsvenskan?

En och annan skåning lär vara aktiv på svenska Wikipedia så denna fråga kan säkert få ett snabbt svar. När jag skriver "Sydsvenskan" i referenser brukar detta ofta ändras av någon till "Sydsvenska Dagbladet". Jag blir inte klok på vad tidningen egentligen heter och i artikeln står det motsägelsefullt "Samtidigt byttes tidningens namn till enbart Sydsvenskan som tidningen även kallas i folkmun. Det gamla namnet Sydsvenska Dagbladet Snällposten kvarstår dock formellt, och finns även på förstasidan". Vad heter tidningen som lundensarna läser till frukostgröten? Thuresson 21 november 2007 kl. 22.41 (CET)

På denna sida antyds att det ser ut på följande vis:

• Koncernen, alltså åtminstone moderbolaget och tidningen, heter SDS (Sydsvenska Dagbladet Snällposten)
• Moderbolaget heter Sydsvenska Dagbladets AB
• Tidningen heter Sydsvenskan

//Salsero 22 november 2007 kl. 00.34 (CET)

Skåning är jag inte, men TS Tidningsstatistik använder namnet "Sydsvenskan" när de redovisar upplagesiffror. Skulle tro att TS kör med "riktiga" namn och inte "namn i folkmun". Det borde gå att gräva fram utgivningsbeviset hos Patent- och registreringsverket, men jag hittar inte någon vettig sökfunktion på deras sajt. Tomas e 22 november 2007 kl. 00.48 (CET)

"Sydsvenskan" var slang fram till omkring 2003 när tidningen bytte namn (i samband med förändringen av format till tabloid har jag för mig), innan det hette tidningen Sydsvenska Dagbladet Snällposten eftersom det var en sammanslagning av tidningarna Sydsvenska Dagbladet och Snällposten. Sydsvenska Dagbladet har däremot inte funnits sedan 1800-talet, så att ändra till det är rakt felaktigt. /Grillo 23 november 2007 kl. 21.55 (CET)

Adde Malmberg

Hej !

Ni får rätta till texten om Adde Malmberg Den är borta istället är det en kille som heter Sebastian Mattsson som skrivit på den sidan.

Mvh Henrik

Fixat! Tack för informationen. MiCkE 22 november 2007 kl. 09.23 (CET)

Inlagd gurka

Gurka läggs ofta in i ättikslag som innehåller en del socker. Tar gurkorna upp socker ur lagen, och isåfall, hur går det till? (Bakgrunden till frågan är att jag såg en person förfasa sig över att en burk smörgåsgurka innehåller 27 sockerbitar!!! eller vad det var. Eftersom man normalt inte dricker lagen går ju en del bort med den, men jag undrar om koncentrationen i gurkorna överhuvudtaget kan närma sig den i lagen). /NH 22 november 2007 kl. 12.58 (CET)

I artikeln om gurka står hur stor andel av den som faktiskt är vatten: mer än 90 procent. Man kanske kan anta att koncentrationen socker i det vattnet efter inläggningen närmar sig koncentrationen i gurklagen? Någon cellbiolog som har invändningar? //Salsero 22 november 2007 kl. 14.03 (CET)

Hmm... då uppstår frågan: var i gurkan finns vattnet? Jag tänkte här på små hela inlagda gurkor, men även fallet med skivor kan ju vara intressant, man tänker sig att det åtminstone borde gå snabbare där. Hur kommer sockret in i gurkan? /NH 22 november 2007 kl. 16.01 (CET)

Borde inte andelen vatten i gurkan som läggs in öka genom osmos, och sedan uppstår jämviktsbalans mellan lagens och gurkans sockermängd? --Strangnet 22 november 2007 kl. 16.07 (CET)

1. Det grundläggande syftet med inläggningar (precis som med syltning, saftning o.s.v.) är ju att konservera det som läggs in, i detta fall gurka. Sedan har ju recepten också utvecklats för att ge olika smaker för det inlagda, så det inte bara bevaras för dess egen skull utan så man också vill äta det efteråt. Det grundläggande för en inläggning är således att ge gurkan en miljö där inte nedbrytande "gurkätande" mikroorganismer (sannolikt främst mögelsvampar och bakterier) trivs. Huvudansvarig för detta är ättikan i lagen, som justerar pH-värdet ner till en nivå där denna typ av mikroorganismer ej trivs. Sockret finns nog mest i lagen för att ge en smakbrytning mot det rent ättikssura, och brukar kompletteras av lite salt och kryddor. Sockret lär inte gå genom gurkskinnet; det kan nog vara aningen genomträngligt för vatten, men knappast för så stora molekyler som socker. Om man lägger gurkor i mycket salt vatten brukar de väl däremot skrumpna ihop p.g.a. det ovan nämnda osmosfenomenet - om vattenkoncentrationen är högre inuti gurkan än utanför (p.g.a. att vattnet är "utspätt" med salt) tränger vattnet ut ur gurkan. Man kan notera att en del recept i min gamla upplaga av Vår Kokbok (syrade saltgurkor, snabbsaltad gurka) talar om att pricka gurkorna, d.v.s. att sticka ett antal hål i dem. Detta skulle inte behövas om gurkskinnet släppte igenom vad som helst.

2. Upplagrat vatten i frukter och andra växtdelar finns i cellstrukturer som kallas vakuoler, d.v.s. det finns en "vattensäck" inuti varje cell. I extremfall utgör vakuolen nästan hela cellens volym, och resten av cellstrukturerna finns mest som en vägg runt vakuolen. Eftersom växtceller har hårda cellväggar, kan även något som mestadels innehåller vatten bli ganska hårt. Jag har aldrig mikroskoperat en gurka, men gissningsvis måste den ha ganska små celler, eftersom den trots allt upplevs som ganska torr på ytan när man snittar den trots att den lär innehålla en så stor andel vatten. Tomas e 24 november 2007 kl. 00.16 (CET)

Kan man göra ett test? Lägg ner x kg gurkor i y kg vatten. Ta upp gurkorna då och då och kolla hur dom ökar i vikt. Gör om försöket med plus z kg socker, tag upp och väg på samma sätt, kolla också om vattnets densitet ändrats. Mvh / Mkh 25 november 2007 kl. 01.43 (CET)

Trådskaparen talar inte om ifall det gäller hela inlagda gurkor eller skivade. En skivad gurka torde kunna släppa igenom socker och då kunde sockerhalten i gurkan vara lika med lagen. Mason 27 november 2007 kl. 00.03 (CET)

Jodå, det gör jag visst (i mitt andra inlägg ovan) - det gällde små, hela gurkor. Men efter att ha begrundat det som Tomas e skriver tror jag inte heller att skivade gurkor tar upp så värst mycket socker - för att de skall göra det krävs alltså att sockret passerar in genom cellväggarna vilket kanske inte sker i någon större grad. Ett, hm, experiment som gjordes till kvällsmaten häromdagen med små, hela gurkor visade att deras inre inte heller smakade något vidare sött. /NH 27 november 2007 kl. 00.09 (CET)

Javisst det var slarvigt läst av mig. Diskussionen påminner om den vanföreställningen att det är bra för julgranen att lägga i lite socker i julgransfoten. Granen har ingen möjlighet att ta upp sockret då sockermolekylerna är för stora, allt efter dagarna går och husmor eller husfar tillsätter mer socker kommer socker-koncentrationen att öka ända tills den osmotiska tryckskillnaden blir omvänd och granen helt enkelt torkar ut. Hemligheten i den kulinariska upplevelsen är kanske därför det faktum att saltet i lagen kan passera in i gurkan men sockret stannar kvar i lagen vilket ger upphov till en trevlig smakkontrast. Mason 27 november 2007 kl. 15.32 (CET)

Smidesstädens akustik

Varför försvinner klangen i ett smidesstäd när man sätter en magnet på städet?

En lång efterklang betyder att delar i städet kan vibrera (d.v.s. röra sig) länge utan energiförluster. Om klangen blir kortare med en magnet, så betyder det att magnetfältet har infört en "energikostnad" för denna rörelse. Således omvandlas rörelsen snabbare till värme. Tomas e 24 november 2007 kl. 00.22 (CET)

Men frågan är vad som orsakar energiförlusten. Fritt spekulerande: Kan materialets elasticitet minskas av magnetfältet? Jag har inte hört talas om det, men man vet aldrig. Att magneten skulle absorbera energi genom att den skorrar mot städet kan man tänka. Den tvingas delvis svänga med, men är inte fast förbunden. Kan man höra något skorr? Men om magneten har mycket mindre massa än städet, borde nog dämpningen bli ganska liten av detta. Kan det vara så att det induceras virvelströmmar i ett magnetiskt städ som svänger? Om elektriskt ledande material rör sig i förhållande till ett magnetfält, induceras elektriska strömvirvlar i materialet som direkt omvandlas till värme. Klangen i ett städ är ju ljus, alltså många tusen riktningsväxlingar i sekunden. Kanske uppnår atomerna höga hastigheter även om de rör sig mikroskopiska sträckor innan de vänder åter? Det kanske ger en tillräckligt stark effekt. /Rolf B 24 november 2007 kl. 00.52 (CET)

Öhm, beror det överhuvudtaget på magnetismen? Lägger man handen på ett städ förevinner också klangen. Eller är detta något annat? /NH 28 november 2007 kl. 03.53 (CET)

Jättepyramid

Om man vill bygga en pyrnmid med en sten på toppen 4x4=16 stenblock i det näst kommande lagret, 5x5=25 stenblock i det tredje lagret från toppen osv, pyramien ska bestå av 2,4 miljarder stenblock, hur många varv räcker det till och hur många stenblock består pyramidens bottenlager av?. Konstig fråga kan tyckas, men jag behöver verkligen få veta! —81.94.65.50 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Om det n:te lagret har n x n stenblock, blir frågeställningen hur många termer serien 1² + 2² + 3² + ... + n² måste innehålla för att summan skall överstiga 2,4 miljarder. Svaret är 1931. Jag har här alltså utgått ifrån att du menat att det andra lagret skall ha 2 x 2 stenblock, eftersom det inte är klart hur din sekvens 1,4,5 fortsätter. /Lojak 24 november 2007 kl. 22.55 (CET)

Om du tänker på Cheopspyramiden så har den 2,5miljoner stenblock (och, enligt artikeln, 215 lager). En perfekt pyramid som består av 2,5 miljoner kuber (2490669st) består däremot av 195 lager. //johan 24 november 2007 kl. 23.01 (CET)

Ovanstående låter som en skoluppgift, kom ihåg "Observera att Wikipedia:Faktafrågor inte är avsett för att någon ska fuska på läxor, tävlingar eller andra uppgifter." /Grillo 25 november 2007 kl. 11.24 (CET)

Fast det behöver ju inte vara så att det är fusk att fråga någon? Jag har själv haft uppgifter där jag fick ta reda på svaret hur jag ville, fråga någon, läsa det någonstans och så vidare. Leo - fågelskådaren 25 november 2007 kl. 11.29 (CET)

Det är inte fråga om någon skoluppgift. Jag är vare sig skolelev, tävlande i någon frågesport eller något annat. Jag håller på att samla ihop olika fakta kring en rad ämnen och eftersom jag kör fast i bland tänkte jag att Wikipedia är platsen att få hjälp, och det fick jag, efter bara några timmar. Däremot är jag helt novis på Wikipedia och är det så att jag framledes använder Wikipedias olika forum på ett felaktigt sätt vore jag tacksam för att få veta det. Jag kommer även i fortsättningen att ställa till synes synnerligen konstiga frågor som kräver uträkningar som jag inte behärskar och hoppas även då att få hjälp av någon Wikiped.

Denna sida, Wikipedia:Faktafrågor, är till för frågor om allt möjligt, så det gör inget om du frågar här, det värsta som kan hända är att du inte får något svar eller att svaret du får är felaktigt. Leo - fågelskådaren 25 november 2007 kl. 17.40 (CET)

Detta är s.k. pyramidtal, i det här fallet är basen en kvadrat (på svenska är det lite rörigt med vad som menas med pyramidtal, ibland avses pyramider med triangulär bas, och då blir lagren 1, 3, 6 osv). Lite vidareläsning finns här: en:Square pyramidal number. Se även triangeltal. Mvh NH 26 november 2007 kl. 13.34 (CET)

Hjärnundersökningar

Hur går det till när man undersöker på en hjärna om den är manlig eller kvinnlig, och om den är autistisk eller normal? Kan man göra båda de där undersökningarna på levande personer? Mordred 25 november 2007 kl. 19.52 (CET)

Mycket händer inom hjärnforskning nu. Se till exempel Annica Dahlström. Du kan också gräva vidare hos Hjärnfonden, hos Riksutställningar och hos Se hjärnan.

Mvh / Mkh 25 november 2007 kl. 21.42 (CET), Mkh 26 november 2007 kl. 10.09 (CET)

Skaka av sig vatten.

Varför kan inte en våt människa skaka sig torr på samma sätt som en hund kan?

I Bud Graces härliga serien Ernie får ibland världens smartaste man (som f.ö. ser ut som en arketypisk teoretisk fysiker) svara på frågor, och en av gångerna ställdes just denna fråga. Det visade sig den gången att karaktären Arnold Arnoldski faktiskt kunde skaka av sig vattnet precis som en hund, så frågan var faktiskt fel ställd. Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte ladda upp seriestrippen som visar just detta, men du får väl ta mig på orden...:-) Tomas e 26 november 2007 kl. 23.37 (CET)

Om jag får gissa så tror jag att det beror på att hundar är "lösare i skinnet" än människor. Det går ju som bekant att lyfta upp en hund eller katt i nackskinnet men betydligt svårare att göra så med en människa. Genom att gunga kroppen fram och tillbaka kan en hund därför sätta pälsen och skinnet i rörelse vilket gör att vattnet skakas av. En rent ovetenskaplig gissning då jag är dålig på hundars fysiologi. Mason 26 november 2007 kl. 23.55 (CET)

Sen blir ju en hund normalt inte våt in på skinnet, utan bara i pälsen. Att skaka vatten ur fettig päls och att skaka vatten av människohud (eller ur kläder...) är väl rätt olika saker, tänker jag mig. /NH 27 november 2007 kl. 00.03 (CET)

Kan man då tänka sig att en överviktig person med kraftig hårväxt över hela kroppen har en viss möjliget att skaka sin våta kropp torr?

Ok, det är väl lika bra att svara på frågan som om den faktiskt var allvarligt ställd. En hunds (och många andra djurs) päls är dels bra värmeisolering (genom att den behåller mer eller mindre innesluten luft), och dels i många fall relativt vattenavvisande. Detta gäller särskilt vissa hundraser som har en tätt underull, som exempelvis den "vattenanpassade" Golden retriever, som är framavlad som apporterande jakthund för fågeljakt, som ofta sker i vattenbryn. När en hund kommer upp ur vattnet har den, tack vare pälsens täta undre delar, inte blivit lika genomblöt in på bara huden, men samtidigt sitter det kvar en hel del vatten(droppar) i pälsens yttre delar. Således är en blöt hund både torrare och blötare (mätt i mängd vatten) än en människa som kommer upp ur vattnet! Därför kan det finnas större anledning för hundar och andra pälsdjur att skaka av sig vattnet, för att snabbt återställa pälsens värmeisolerande funktion och därmed "spara energi". Eftersom många pälsbeprydda däggdjur kan göra så, verkar det troligt att det har haft ett överlevnadsvärde att göra på detta sätt, vilket skulle ge en evolutionär förklaring till beteendet. Tomas e 27 november 2007 kl. 21.48 (CET)

Hur många har någonsin dött?

Hur många har dött på jorden sedan människan födelse? Vänliga hälsningar Tim

Förtydligande: jag skulle vilja veta hur många människor som hittills varit levande på jorden för att sedan sätta det i relation till hur många som lever på jorden idag. Är det mer eller mindre än 1 procent av jordens (över tiden) totala befolkning som lever idag?

Vad vill du veta – hur många djur- och växtarter dog ut på grund av människans inverkan eller hur många människor hittills levde på jorden, den andra varianten går säkert inte att svara på. --Nordelch 27 november 2007 kl. 18.36 (CET)

För den delen, inte den första heller. /Grillo 27 november 2007 kl. 19.17 (CET)

71 miljarder. --Saber^Excalibur! 27 november 2007 kl. 19.41 (CET)

Engelska Wikipedia redovisar uppskattningar på mellan 45 och 125 miljarder. Följ länken om du vill veta mer.Sjö 27 november 2007 kl. 19.51 (CET)

Saxat från [20]:

"Då sade min mormor till mig:

- Kom ihåg, Lasse, att de döda är alltid fler än de levande.

Detta tyckte jag var kusligt och det har sedan dess inte gått en dag utan att jag funderat på min mormors utsaga. Nu har jag funnit svaret i FN:s offentliga statistik över jordens befolkningstillväxt. Där berättades att det vid Jesu födelse levde c:a 200 miljoner människor på jorden. Och - lyssna nu - att de döda beräknades, enligt logisk slutledning, vara c:a 2 miljarder. År noll levde alltså 10% av alla människor som någonsin levat. 1830 var den levande folkmängden på jorden för första gången uppe i 1 miljard. De döda var då c:a 6 miljarder. 18 % av alla som någonsin levat levde då! Idag då? Jo, befolkningsexperterna inom FN menar att idag lever 26 % av alla människor som någonsin levat, lever idag. Redan 2030 är det 50-50."

/Rolf B 27 november 2007 kl. 22.30 (CET)

Det finns även de som säger att hälften av alla som någonsin levt på jorden (det inkluderar de som lever nu) lever nu. Königstiger 27 november 2007 kl. 23.09 (CET)

Så länge det lever mindre än 50% av dem som nånsin levat kan man fortsätta tro på reinkarnationen ;) //- Zman 28 november 2007 kl. 15.54 (CET)

Det beror väl på vilken typ av reinkarnation man tror på. Om man tror att själarna slutligen upphör att finnas, tex uppnår Nirvana eller likanande håller jag med dig. Men om man tror att själarna aldrig slutar reinkarneras, och att dessutom nya hela tiden uppstår så måste ju fler än 50% av de som någonsin levat leva nu...

Hur snurrar planeter i allmänhet?

Alla planeter i solsystemet snurrar runt solen. a) Är det också så att alla planeter snurrar runt sin egen axel? b) Snurrar de så att deras ekvator är närmast solen (erhåller mest solstrålning per ytenhet)? c) Har alla planeter ett sommar/vinter-mönster där deras rotationsaxlar är olika vinklade olika tider på året? PS. Detta är ingen skoluppgift. Jag försöker skriva om väder... DS. --Kr-val 30 november 2007 kl. 09.33 (CET)

a. Nej, Merkurius ligger så nära solen att den genom solens gravitation har kommit att vända endast en sida åt solen hela tiden, ungefär som att månen alltid vänder samma sida mot jorden.

b. Nej, se c.

c. Om jag minns rätt har samtliga planeter i solsystemet en något lutande rotationsaxel i förhållande till sin bana runt solen. Neptunus har en så stark lutning att rotationsaxeln nästan "ligger" ner i förhållande till banan runt solen, så att den kan tyckas "rulla" fram på sin färd genom rymden.

E.G. 30 november 2007 kl. 13.01 (CET)

Angående c är det väl Uranus som "rullar"? //Lelle1987 1 december 2007 kl. 00.15 (CET)

Ja, det stämmer. Jag blandade ihop planeterna. E.G. 10 december 2007 kl. 12.23 (CET)

Sent svar, men angående Merkurius så vänder den inte alltid samma sida mot solen och roterar alltså. Däremot är den ganska nära med en resonans på 3:2 och roterar alltså tre gånger för varje två varv runt solen. Sen skulle man förstås kunna se det som att även kroppar med ett 1:1-förhållande roterar runt sin egen axel, med ett varv per omlopp. Shinzon 19 mars 2008 kl. 12.20 (CET)

Grundämnen ??

Hej !

Kan nån förklara för mej hur man kan "hitta" nya grundämnen genom att bombardera ett grundämne med ett annat ämne ?

Med ett sönderfall på millisekunder dessutom.

Som ni förstår är jag inte kemist, så i min enkla värld är ett grundämne något man kan hitta i naturen.

/Danne

Nej, om något kan hittas i naturen eller ej har inget att göra med om det är ett grundämne, vad som avgör om något är ett grundämne eller ej är om det kan delas ner i en enda atom och ändå vara samma ämne. Vatten, till exempel, kan inte delas ner i mindre delar än molekyler om tre atomer (en syreatom och två väteatomer). Klyver man en vattenmolekyl har man inte vatten längre.

Guld, däremot, kan delas in hela vägen ner på enstaka atomer, för själva atomerna i sig är av guld. Detsamma gäller rätt många metaller som järn, aluminium och koppar men inte brons eller mässing som är blandningar.

Alla grundämnen består av en sorts partiklar som heter elektroner och protoner, och nästan alla innehåller dessutom neutroner. Hur många protoner avgör vilket grundämne det är, om det finns en proton är det väte, om det finns två är det helium och så vidare. Kol innehåller sex protoner, syre åtta om jag minns rätt. Genom att slå ihop atomer av "stora grundämnen" (det vill säga grundämnen med många protoner) kan man få dem att klumpa ihop sig och bilda nya atomkärnor av grundämnen som inte tidigare funnits. Risken är dock överhängande att de ramlar sönder nästan omedelbart.

- Tournesol 1 december 2007 kl. 00.13 (CET)

Jag kommer göra en liten utsvävning här men jag tycker det är viktigt i sammanhanget att skilja på ämne och molekyl/atom. Vi naturvetare använder ofta begreppen slarvigt (eftersom vi inbördes ändå redan vet vad vi menar!?) men när vi talar med människor utan någon direkt naturvetenskaplig bakgrund tycker jag att det är viktigt att hålla isär dessa begrepp eftersom det leder till grova missuppfattningar och feltolkningar. Ett bra partikeltänkande är grundläggande för att förstå naturvetenskapliga processer. Vatten är ett ämne som vi kan dricka, bada i osv. Ämnet vatten betsår av vattenmolekyler, en vattenmolekyl är därför något helt annat än ämnet vatten. Ett grundämne är ett ämne som uteslutande består av atomer av samma atomslag (det vill säga samma antal protoner i atomkärnan.). Med det sagt så så är det nog mer sant att vi skapar nya atomslag än att vi skapar grundämnen. De ny atomslagen som bildas numera är så instabila och svåra att framställa att det endast handlar om enstaka atomer, atomer som har helt andra egenskaper än det ämne som eventuellt skulle bestå av dessa atomer. Vad jag vet är det endast enstaka av de atomslag över 92 i periodiska systemet som kan existera som grundämnen. Så Danne ditt påstående "i min enkla värld är ett grundämne något man kan hitta i naturen" verkar alltså stämma till första anblicken men resonemanget felar av en annan anledning än vad du säkert tror. Det är många av våra grundämnen som inte finns i naturen överhuvudtaget! (om man väljer att följa mitt resonemang i varje fall att skilja på ämnen och atomer). Jag påstår att ingen här någonsin har sett ämnet järn i naturen. Järn existerar inte i naturen överhuvudtaget, det skulle då vara om någon slängt något järnföremål men nu bortser vi från saker skapade av människan. Järnjoner finns det dock mycket i naturen och är viktiga i många biologisk processer. Ämnet järn är något helt annat än en järnjon. Den enda metallen jag kan komma på som återfinns i naturen är guld. Andra metaller är skapade av människan. För att förlänga detta resonemang ännu längre så är grundämnen överhuvudtaget mycket sällsynta i naturen. Finns syre i naturen? Nej det är nog svårt att påstå. Luft finns ju som bekant och i luften finns syremolekyler som råkar bestå av två syreatomer. Men vi skulle bli mycket förvånade om vi plötsligt skulle stöta på ett område som bara bestod av syremolekyler (ämnet syre). Gränsen för hur många molekyler eller atomer som krävs för att bilda ett ämne kan väl diskuteras men det torde vara en ansenlig mängd för att bilda ett ämnets karakteristiska egenskaper. Mason 4 december 2007 kl. 14.00 (CET)

Så enkelt ?

Så ju fler grundämnen vi hittar destu fler finns det ? Så en halvledäre typ Kisel kan generera ett otal grundämnen beroende på bombardemanget? Visst var det något med valenselektroner att göra ?

Men människan kan i terion bygga hur många grundämnen som helst ? Finns det någon nytta mer än forskning bakom detta ? Låter negativ men för tusan det är jag inte..

/Danne

Ja, i princip kan man säga att man kan tillverka godtyckligt många grundämnen. Det är dock inte säkert att en sammanslagning lyckas, och eftersom de riktigt stora atomerna är instabila är det svårt att hantera dem tillräckligt länge för att slå ihop dem i sin tur, så den praktiska gränsen ligger idag någonstans kring 120 protoner tror jag. Såvitt jag vet har valenselektroner inget med saken att göra, och ej heller halvledare. - Tournesol 1 december 2007 kl. 09.12 (CET)

Dom här "nytillverkade" ämnena är nästan alla radioaktiva och sönderfaller med viss hastighet. För att få intryck av vad det rör sig om kan den nyfikne kika på vilka grundämnen man känner till i Periodiska systemet (exempel kisel, nr 14); hur många "isotoper" (varianter) varje grundämne har i Isotoptabell (kisel 3 stabila isotoper + en radioaktiv tusentals år ); livslängden är färgkodad i tabellen. Isotoper med kortare livslängd än en dag (kisel 17 st) finns med i Isotoptabell (komplett)

Mvh / Mkh 1 december 2007 kl. 10.31 (CET), Mkh 1 december 2007 kl. 14.19 (CET)

Vad man gör när man letar efter nya mer eller mindre instabilda grundämnen är att bombardera ett antal atomer av grundämne X med joner av grundämne Y. Summan av atomnumren (antal protoner) i X och Y måste sammanlagt landa runt 120 för att det ska bli ett "nytt" grundämne utgående från de idag upptäckta, så X och Y kan inte vara alltför lätta grundämnen - just kisel (nr 14) används nog inte. Låt oss ta upptäckten av darmstadtium, grundämne 110, som ett exempel:

Således besköts atomer av bly (atomnummer 82) med joner av nickel (atomnummer 28) och man lyckades framställa några atomer av darmstadtium. Att åstadkomma snabba joner av relativt tunga atomer kräver ganska speciell utrustning, det är därför ingen slump att flera nya grundämnen har upptäckts just vid institutet för tungjonforskning i den klassiska tyska universitetsstaden Darmstadt. Ni får själva gissa hur just darmstadtium fick sitt namn. :-) Ack, det var billigare och enkla att upptäcka "nya" (men då naturligen förekommande) grundämnen förr i tiden, när holmium döptes efter Stockholm och erbium, terbium, yttrium och ytterbium alla döptes efter Ytterby gruva i trakten av Vaxholm i Stockholms skärgård. Som en bonus döptes skandium efter Skandinavien och tulium efter Thule/Norden.

Syftet med att ägna sig åt sådan forskning är väl i första hand, som all naturvetenskaplig grundforskning, att utforska hur naturen och den fysikaliska verkligheten fungerar och upptäcka nya saker. När det gäller tunga grundämnen har jag för mig att det finns olika teorier om hur stabila/instabila dessa borde vara, och detta undersöks experimentellt genom att försöka "tillverka" sådana atomer. Forskning i kärnfysik och elementarpartikelfysik har ibland lett till nya mätinstrument som är användbara inom andra områden (ex.v. medicinsk diagnostik) och det brukar anses att det bästa sättet att "drilla" och lära upp kvalificierade forskare, fysiker och ingenjörer (för att senare gå över till andra arbetsuppgifter, närmare "direkt nytta") är att sätta dem på kvalificierade uppgifter vid forskningsfronten. Att framställa nya grundämnen är en typisk sådan uppgift. Tomas e 2 december 2007 kl. 22.55 (CET)

Kostnad för en univeristets plats

Hej, jag undrar om någon vet vad staten betalar univeritetet för att jag skall studera på deras program. Jag menar alltså bara kostnaden för själva kurserna och inte studiebidrag och dylikt. Om det varierar mellan olika program skulle jag vilja veta ett ungefärligt värde.

Tack Victor

Du finner "Kostnader för utbildningsväsendet" hos Statistiska Centralbyrån. Antal studenter på olika linjer framgår av Studenter.

Mvh / Mkh 2 december 2007 kl. 01.25 (CET)

Är man språkpetig som jag är just nu, kan man säga att med särskriven rubrik talar vi om kostnaden för universitetets plats, alltså dess tomthyra eller annan markkostnad. Skriver vi ihop, handlar det istället om en elevplats vid universitetet. /Rolf B 3 december 2007 kl. 16.00 (CET)

Ja, skall vi vara riktigt språkpetiga, så finns det inga elever vid universitet, däremot studenter. ;-) E.G. 3 december 2007 kl. 21.34 (CET)

Jag har nu uppdaterat artikeln Helårsstudent och helårsprestation med beloppen för 2008 per utbildningsområde. Om du är mediastudent är du betydligt dyrare för de arma skattebetalarna än om du är humanist, t.ex. Tomas e 5 december 2007 kl. 23.22 (CET)

Mitt inlägg ovan bidrog inte till att föra Victors fråga närmare ett svar. Även om jag försökte att inte formulera mig så, kan min text givetvis ändå uppfattas som nedvärderande och ovälkomnande. Jag ber om ursäkt för det och hoppas att Victor kan ta det mer som ett vänskapligt gnabb som man helst borde rikta till dem man känner. (Se även Salseros kommentarer om språkfel och annat på diskussionssidan.) E.G:s inlägg ser jag dock snarast som en passande kommentar till mig, inte till Victor. /Rolf B 6 december 2007 kl. 11.26 (CET)

Vektorgrafik

Känner någon till etymologin för ordet "vektorgrafik"? Om jag inte minns fel, så läste jag i Datormagazin för ett tag sedan, att "vektor-" inte har något med den matematiska/fysikaliska termen att göra. Författaren nämnde emellertid inte vad det istället stod för.

När jag nu håller på att utveckla ett eget vektorgrafiskt format, inser jag dock att nästan allt i en vektorgrafisk bild kan beskrivas just med matematiska vektorer. En linje, t.ex., kan anges med ortsvektorn till en punkt på den samt en riktningsvektor. En cirkel, som ett annat exempel, kan anges med ortsvektorn till dess medelpunkt, en radievektor och en vektor i ett RGBA-rum, som anger färgen på cirkeln (t.ex. (127, 127, 0, 127)). Finns det verkligen ingen koppling? --Andreas Rejbrand 2 december 2007 kl. 19.58 (CET)

Jag har alltid uppfattat det som att vektor i vektorgrafik är ett specialfall av vektor i fysik som i sin tur är ett specialfall av vektor i matematik. I vektorgrafiken anger vektorerna alltid geometriska linjer eller positioner, inte krafter, hastigheter, magnetfält som de kan göra i fysiken, och de har inte godtycklig dimension som i matematiken. Alltså ett specialfall, eller? Undrar var Datormagazin menar. /Rolf B 2 december 2007 kl. 21.03 (CET)

Vektor kan betyda många olika saker för många olika syften. Börja med att titta på engelska wiki en:Vector, en:Vector graphics och även en:Array. Mvh / Mkh 2 december 2007 kl. 21.59 (CET), 2 december 2007 kl. 22.03 (CET)

Visst har det med den matematiska termen att göra! I datorgrafikens barndom var vektorgrafik rent tekniskt sådan datorgrafik där katodstrålen styrdes "fritt" i både X- och Y-led samtidigt som den slogs på och av. Således ritades med hjälp av strålen ett antal streck, som matematiska purister kanske kunde kalla linjeelement (med start- och slutpunkt) men som man gott kan kalla vektorer (med startpunkt och riktning). Detta skilde vektorgrafik från rastergrafik, där "på och av" definierades i ett raster/en matris av förbestämda punkter. Rastergrafik var vad man åstadkom med "vanliga" bildrör, medan den ursprungliga vektorgrafiken utvecklades för dyra specialtillämpningar, såsom lägespresentation i militära tillämpningar och trafikflygledning, där man ville visa många "glesa" symboler med hög upplösning. När man successivt åstadkom högre upplösning på "vanliga" bildskärmar försvann i princip de "renodlade" vektorgrafiska utrustningarna och ersattes med bättre hårdvara för rastergrafik. Vektorgrafik har väl senare kommit att uppfattas som en fråga om mjukvara och programspråk, d.v.s. hur man definierar hur grafik ritas. Allting med fördefinierade bildelement, pixlar, är "egentligen" rastergrafik för "folk som var med förr". Således kan man säga att dagens vektorgrafik är mjukvara för att emulera "riktig" vektorgrafik på hårdvara för högupplösande rastergrafik. Tomas e 2 december 2007 kl. 22.18 (CET)

Verklighetsbakgrund till "Whale Rider"?

I vilken mån har filmen Whale Rider verklighetsbakgrund? Finns det där templet och den där hövdingadynastin på riktigt? Är flickan Paikea som blev hövding trots att hon var flicka någon som finns/har funnits på riktigt? Mordred 3 december 2007 kl. 12.35 (CET)

Dagboken

Är det förbjudet i lag att läsa en annans dagbok mot denns vilja?Wolfmann 3 december 2007 kl. 14.00 (CET)

Ja, det torde bedömas som olovligt brukande vilket kan ge böter eller fängelse i upp till ett år, enligt såväl 10 kap. 7 § svenska brottsbalken som 28 kap. 7 § finska strafflagen. E.G. 3 december 2007 kl. 21.57 (CET)

Det kan väl knappast rubricerat olovligt brukande, väl? Om någon olovligen brukar någon annans sak och därigenom vållar skada eller olägenhet... - brukar tillämpas på bilar, båtar, mopeder och liknade; att läsa en dagbok utgör nog inte "brukande" i lagens mening. Om inte något annat brott begås samtidigt, som stöld eller inbrott, skulle det nog snarare kunna bli fråga om egenmäktigt förfarande: ...olovligen tager och brukar eller eljest tillgriper något... resp ...utan tillgrepp, genom att anbringa eller bryta lås eller annorledes, olovligen rubbar annans besittning.... Dock så tror jag faktiskt inte att det skulle vara brottsligt om en förälder läser sitt minderåriga barns dagbok; en omyndig person kan nog inte hävda äganderätt mot sin vårdnadshavare. Men lämpligt är det nog inte att läsa någons dagbok mot dennes vilja även då. Tomas e 5 december 2007 kl. 00.54 (CET)

Jo, det är ett brukande och det kan självklart leda till olägenhet för den vars dagbok läses av någon annan – en dagbok använder man ju typiskt sett för att skriva ner sina innnersta tankar och känslor, sådant som man inte utan överenskommelse vill dela med någon annan. Lagen säger inget om vilket föremål som avses. När det kommer till fordon finns för övrigt en särskild brottsrubricering i en annan paragraf, tillgrepp av fortskaffningsmedel. Egenmäktigt förfarande handlar mer om när man faktiskt tar med sig något (tillgriper) eller bryter sig in (bryta lås eller annorledes), något man inte behöver göra för att det skall ses som ett olovligt brukande och något som man inte alltid gör när man läser någon annans dagbok. – Dessutom är det faktiskt brottsligt även av en vårdnadshavare att kränka sitt barns egendom och rätt till privatliv. En annan sak är att det sällan lagförs och att en vårdnadshavare i praktiken för det mesta anses ha rätt att ingripa mer i barnets liv än vad någon annan skulle få göra. E.G. 5 december 2007 kl. 12.54 (CET)

Hmm... jag ställer mig rätt tvivlande. Baserar du detta uttalande på prejudicerande domar eller en egen uttolkning av texten/orden i brottsbalken? Jag hoppas att du är medveten om att ord som "brukar", "tager" och "tillgriper" i BrB har en innebörd som måste tolkas i varje enskilt fall, och är påtagligt insnävad av prejudikat? Lagtexten är ju inte fullständig i sig och det är därför domstolarna måste använda även prejudicerande domar och förarbeten för att komma fram till en dom. Anledningen till att jag reagerade över ditt påstående om att "olovligt brukande" skulle vara aktuellt i detta fall var att jag som nämndeman nyligen varit med och dömt två "mopedtjuvar" (med vardags- eller tidningsterminologi) för just detta brott. De stod åtalade för (bl.a.) tillgrepp av fortskaffningsmedel alternativt olovligt brukande. Eftersom tillgrepp av fortskaffningsmedel innebär "Tager och brukar någon olovligen..." medan olovligt brukande innebär "Om någon olovligen brukar..." var det således en fråga om de även "tagit" mopeden eller inte. Med en vardagsdefinition skulle saken vara enkel: "klart de tagit mopeden, annars skulle de inte kunnat sitta på den!" men så enkelt är det inte i en domstol. I det här fallet gick det, p.g.a. de magra bevisen, inte utesluta att någon annan hade stulit mopeden först och att de två andra hade påträffat moppen i övergivet tillstånd, med uppbrutet lås. Att då använda den är även det ett brott, men ett annat brott (med lite lindrigare straffskala) visade det sig. Som jag minns det, innebär frasen "tager" (alltid?) att det krävs både att 1) någon annans besittning har rubbats, och 2) det fanns uppsåt att tillägna sig saken, för att någon skall kunna dömas för brottet. Bl.a. av sådana här skäl finns det flera olika brottsrubriker i BrB med bara lite olika skrivning. Detta som en illustration av hur knepigt det kan vara att veta vilken paragraf i BrB som blir tillämplig.
Eftersom jag inte är jurist och till vardags inte har tillgång till någon juridisk fulltextdatabas (och även de som uppfyller båda kriterierna kommer inte alltid överens... :-) ) kan det nog finnas de som är bättre rustade än jag på att svara på exakt vilken paragraf som gäller. Men jag är, på grundval av hur jag sett vissa paragrafer omsättas i domar i två olika tingsrätter, mycket tvivlande kring att E.G.:s tolkningar är riktiga - både avseende på vilket brott det är att läsa någon annans dagbok och huruvida en målsman kan dömas för detta. Tomas e 5 december 2007 kl. 14.00 (CET)

Även om jag inte brukar ägna mig åt straffrätt, så är jag utbildad och yrkesverksam jurist och därmed van vid att tolka lagtext. Det är du som hävdar att man skulle behöva använda sig av en brottsbeskrivning som innebär besittningsrubbning eller tillägnande, men varför skulle så behöva vara fallet när man läser någons dagbok? Om man går in i ett rum som man i övrigt har laga tillträde till, läser i någons dagbok som råkar ligga där och sedan lämnar rummet utan att ta boken med sig, så har man ju inte tagit boken i sin besittning. Däremot har man faktiskt brukat den genom att man har läst den. När det kommer till en målsmans eventuella straffansvar, så vidhåller jag att det är teoretiskt möjligt att även en målsman lagförs för en sådan handling, även jag som sagt samtidigt finner det osannolikt att ett sådant mål i praktiken skulle gå till domstol. E.G. 5 december 2007 kl. 16.02 (CET)

Vi har avlägsnat oss något från frågan om dagboken, och där är jag medskyldig genom mina anekdoter från tingsrätten, och försöker därför sammanfatta längst ner för dem som inte är intresserad av just vårt meningsutbyte. På ett personligt plan tycker jag att det är intressant att se att se att "straffrätt tillämpad i domstol" tydligen kan vara knepigt även för en utbildad jurist att uttala sig om! (Som akademiker inom annat område är det lätt att närmast tycka att "4,5 år borde väl räcka till att tömma ut området..." :-) ) Jag börjar nu förstå varför de notarier jag ser i tingsrätten då och då får små påpekanden från de lagfarna domarna vid överläggningarna. Dock verkar notarieperioden innebära att de flesta sätter sig in i praxis rätt väl, för notarier som inte är "alltför färska" brukar oftast landa i samma slutsats som ordföranden, är min erfarenhet. (P.g.a. sekretessen kring överläggningar får jag inte återge konkreta exempel.) Tomas e 5 december 2007 kl. 21.45 (CET)

Jaså? Jag tycker inte att jag har avlägsnat mig från frågan om dagboken. Jag tycker inte heller att frågan är särskilt knepig, däremot får jag väl tillstå att det känns knepigt att försöka övertyga dig om att mina synpunkter skulle kunna vara riktiga. E.G. 10 december 2007 kl. 12.12 (CET)

Till det kan man hänvisa till artikel 16 i konventionen om barnets rättigheter. Samtidigt vägs väl målsmans ansvar in om saken ställs på sin spets? --Strangnet 5 december 2007 kl. 13.01 (CET)

Visst är det så. Nu räknas ju inte internationella konventioner som lag i Sverige, men de kan förstås ge en fingervisning om hur den svenska lagen bör tolkas och tillämpas. Fast nu har vi kommit in på ett stickspår i diskussionen känns det som, lagstiftningen om olovligt brukande gäller ju oavsett om det är ett barn eller en vuxen som skriver dagbok eller läser någon annans dagbok och den gäller likaså oavsett vilket släktskaps- eller annat förhållande personerna har till varandra. Barns rätt till privatliv regleras också av annan lagstiftning. E.G. 5 december 2007 kl. 13.23 (CET)

Har du någon källa för detta påstående om olovligt brukande? Tomas e 5 december 2007 kl. 14.00 (CET)

Jag skall se vad jag kan gräva fram för doktrin och rättspraxis som eventuellt stödjer min tes. Har du någon källa som stödjer motsatsen? E.G. 5 december 2007 kl. 16.02 (CET)

Jag har inte hunnit med att leta så mycket i litteraturen, däremot har jag pratat med en del juristkolleger. Alla tycker att olovligt brukande verkar passa bättre än egenmäktigt förfarande i denna situation. En juristbekant är tveksam till att förfarandet ö.h.t. är kriminellt, men tycker ändå att olovligt brukande borde vara det som ligger närmast, om så är fallet. Jag har inte tagit upp frågan om vårdsnadshavares eventuella rätt att läsa sina barns dagbäcker, eftersom det inte låg i Wolfmanns ursprungliga fråga. E.G. 10 december 2007 kl. 12.12 (CET)

I regeringsformen (6§) står det att man är skyddad mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse (nu är ju visserligen inte dagboken postad, men väl förtrolig), men det kanske bara gäller i fråga om polis o.dyl. och inte kompisar eller föräldrar som snokar i ens dokument? Vivo _disk.^↔ 11 december 2007 kl. 23.38 (CET)

En dagbok är normalt inte en försändelse (ett meddelande man skickar till någon annan). Brevhemlighet skyddas på annat ställe i brottsbalken. E.G. 14 december 2007 kl. 11.30 (CET)

Försök till sammanfattning:

• Vi verkar eniga om: Svaret på frågan "Är det förbjudet i lag att läsa en annans dagbok mot denns vilja?" är ja, troligen.
• Vi är inte helt eniga om: vilket lagrum som skulle tillämpas, och om detta skulle kunna tillämpas även på föräldrar som läser minderåriga barns dagbok.

Tomas e 5 december 2007 kl. 21.45; sigantur tillagd av E.G. 10 december 2007 kl. 12.14 (CET)

Frågan om vårdnadshavares eventuella straffansvar för att de läser sina barns dagböcker ingår dock inte i den ursprungliga frågan, så jag tycker att det inte gör så mycket att vi inte har kommit fram till något svar därvidlag. E.G. 10 december 2007 kl. 12.18 (CET)

Vindkraftverk

Hur lång är livslängden på ett vindkraftverk?

Vad kostar underhållet av ett vindkraftverk?

Christian M

Det finns flera grundkonstruktioner av vindkraftverk, och man kan säga att vissa är billigare att bygga men håller sämre (dessa har typiskt generator och mekanik som växellådor uppe i själva vindsnurran) medan andra är dyrare att bygga men håller bättre (då baserade på en sorts omvänd hydraulmotor, med en mekaniskt enkel hydraulisk konstruktion uppe i snurran och tryckslangar till en generator som drivs av hydraulvätskan och vars volym och relativa vridmoment hanterar utväxlingen). - Tournesol 9 december 2007 kl. 14.42 (CET)

Feminism i Sverige

När börjades Sveriges feminismen?

Svaret beror nog lite på vad man menar med feminism. En av de mera kända kvinnliga debattörerna i jämställdhetsfrågor i den svenska historien (men inte den första) är Fredrika Bremer, som har en bra artikel här på Wikipedia. Hennes mest kända bok Hertha kom ut 1856 och ledde då till en hel del debatt. Den kanske största jämställdhetsfrågan i Sveriges (och många andra länder) gällde den om kvinnlig rösträtt, och där sägs rörelsen ha tagit fart runt år 1900. Det första svenska riksdagsvalet med lika rösträtt för kvinnor och män genomfördes 1921. Tomas e 9 december 2007 kl. 16.51 (CET)

Som Tomas e säger så beror svaret lite på vad man menar med feminism. Jag kom just på att ett annat sätt att svara på frågan vore att se när begreppet feminism dök upp i svenska språket (precis på samma sätt som Focault pratar om när begreppet "homosexualitet" uppkom i sitt arbete om "Sexualitetens historia"). När detta skedde kan jag inte just nu lätt utläsa, i alla fall inte i någon av de svenska feminismartiklarna. Någon som vet? --ɐbuı1ɟ 10 december 2007 kl. 01.42 (CET)

Richard III

Varför var kung Rikard III med i så många krig? MVH Andy (SWE) —212.162.178.110 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand. 10 december 2007 kl. 12.42

Det finns många anledningar till att kungar förde så mycket krig "då det begav sig". Här är några:

1. Kungen var länge mer eller mindre enväldig statschef och överbefälhavare. Han kunde i många fall alltså själv genomdriva att ett land skulle gå ut i krig, till exempel för att stärka sin egen makt.
2. Under många år var krig ett sätt att expandera sitt lands territorium och därmed bli politiskt och ekonomiskt dominerande.
3. Krig var i många fall ett sätt att visa folket att kungen var en handlingskraftig man, det vill säga: för att kunna föra en kraftfull inrikespolitik fick man många gånger ta de inrikespolitiska frågorna utomlands med hjälp av krig.

En paradox i sammanhanget är att den tekniska och medicinska utvecklingen ofta får en rejäl skjuts i samband med krigföring, trots att kriget i sig oftast är mer eller mindre destruktivt. Forskningen kring gödningsmedel för lantbruket hade stor nytta av första världskrigets forskningsresultat vad avser kemiska stridsmedel och de många svåra krigen i Asien och Afrika, där man lagt ut stora mängder minor har lett till att man lokalt är duktiga på proteser. Riggwelter 10 december 2007 kl. 12.54 (CET)

Mycket av svaren finns i artikeln Rosornas krig, det var många slag under ett långdraget tronföljdskrig. Kronan växlade mellan de som hörde till Huset York (Vita rosen) och Huset Lancaster (röda rosen). Båda ätterna härstammade från Edvard III, och ansåg att deras ätt hade större rätt till kronan än den andra ätten. / Elinnea 10 december 2007 kl. 14.54 (CET)

Nobelprisutdelningen

Jag kollar just nu på utdelningen av Nobels fredspris i Oslo och har märkt att flera närvarande har hörlurar på sig. Är det för att de som håller tal pratar på norska, och att de som har hörlurar hör talet på sitt eget språk i hörlurarna, eller är det någon annan anledning? Leo - fågelskådaren 10 december 2007 kl. 13.31 (CET)

Ja, talen simultantolkas. Riggwelter 10 december 2007 kl. 13.32 (CET)

Okej, tack. Är talen innan inspelade eller menas med "simultantolkas" att någon översätter samtigit som talet hålls? Leo - fågelskådaren 10 december 2007 kl. 13.56 (CET)

Med simultantolkning avses att någon samtidigt som talet hålls sitter och översätter det muntligt till ett annat språk. Huruvida det i detta fall är riktig simultantolkning i denna mening eller om det handlar om ett förinspelat band som du funderar över, vet jag däremot inte. E.G. 10 december 2007 kl. 14.12 (CET)

Okej. Leo - fågelskådaren 10 december 2007 kl. 14.34 (CET)

Jag vet inte hur det ser ut i Oslo, men om det hålls ett förberett tal så brukar talaren ofta förse tolken med en kopia av sin "fusklapp" för att underlätta översättningen. (Samma sak för stenograferna i Sveriges Riksdag t.ex.) Förinspelade översättningar förekommer knappast, för det svårt att veta talarens tempo och om det blir några avvikelser från den tilltänkta versionen. Rätt knepigt om folk med hörlurar börjar skratta åt ett skämt som skall dras 30 sekunder senare i "liveframträdandet". :-) Tomas e 10 december 2007 kl. 20.26 (CET)

Okej, då förstår jag. Leo - fågelskådaren 10 december 2007 kl. 20.34 (CET)

Penicillin

jag är en kille på 14 år och undrar varför Flemming, Florey och Chain inte fick nobelpriset föränn den 10 December år 1945, för penicillinet hade ju då varit upptäckt i 15 år då. Men jag har en teori: Eftersom att dem var engelsmän och penicillinet var en viktig medicin under andra världskriget för dem och då vill dem ju inte att det ska bli känt för t.ex. Tyskland. Jag skulle vilja ha svar snarast. Maila gärna svaret till: Victor__93_@hotmail.com eller reditiera denna länk med svaret tack alla som vill hjälpa mig med mina studier.—62.20.190.112 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Som du ser i artikeln om penicillin och ännu mer i den engelskspråkiga artikeln upptäcktes penicillinets verkan av Fleming 1928, men då på petriskålar snarare än genom försök som botade sjuka människor. Farmakologen Florey och kemisten Chain, samt en del andra, var de som omvandlade penicillinet från en laboratorieupptäckt till ett fungerande läkemedel och det tog ett tag. Med tanke på att den första patienten behandlades 1942 fick de priset ganska fort. Jag tror inte att penicillinet hölls särskilt hemligt (till skillnad mot exempelvis forskningen kring kärnvapen); då hade nog nobelkommittén behövt ett år eller två till på sig efter kriget innan de hade fått priset. Däremot bidrog kriget säkert till att penicillinet kom snabbare i produktion. Tomas e 10 december 2007 kl. 23.26 (CET)

Vegetarisk mat på Nobelfesten

Om inbjudna till Nobelfesten är vegetarianer, får de då särskild mat? Isåfall, finns det något sätt att få reda på vad den vegetariska maten består av? På Nobelfesten berättades bara vad icke-vegeterianer fick, så jag undrar. Leo - fågelskådaren 10 december 2007 kl. 20.42 (CET)

Förra året verkar de ha bjudit på vegetarianerna på örtrullad svamprulle med olivglaserade grönsaker iaf. [21] / Elinnea 10 december 2007 kl. 20.50 (CET)

Tack. Leo - fågelskådaren 10 december 2007 kl. 21.23 (CET)

Ja de får särskild mat. Den serveras något innan andra gäster får sin mat serverad. —83.188.196.167 (diskussion • bidrag) 12 december 2007 kl. 07.48, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Tack. Leo - fågelskådaren 13 december 2007 kl. 21.45 (CET)