Luggude härad

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Luggude härad i Skåne

Luggude var ett härad i nordvästra Skåne, i dåvarande Malmöhus län. Det motsvaras idag av Helsingborgs, Höganäs och Bjuvs kommuner samt en del av Svalövs kommun.

Luggude häradsrätt hade sitt tingsställe i Mörarp under perioden 1704-1896, därefter flyttade den till Helsingborg. 1971 slogs Luggude häradsrätt och Helsingborgs rådhusrätt ihop och bildade Helsingborgs tingsrätt.


Innehåll

Gränser

Luggude härad avgränsades i väster av Öresund, i söder av Råån (mot Rönnebergs härad), i öster av Söderåsen (mot Onsjö härad), i nordost av Hallabäcken och Vege å (mot Södra Åsbo härad) samt i nordost och norr av Skälderviken. Häradets gränser sammanföll nästan ingenstans med någon sockengräns, utan delade ett antal socknar mitt itu. 1889 genomfördes en omfattande gränsreglering som syftade till att varje socken skulle tillhöra endast ett härad. Dock fortsatte Kvistofta socken att vara delat mellan Luggude och Rönnebergs härader fram till 1930.

Socknar

Luggude härad omfattade följande socknar:

I nuvarande Bjuvs kommun

I nuvarande Höganäs kommun

I nuvarande Svalövs kommun

I nuvarande Helsingborgs kommun

Därutöver omfattade Luggude härad t.o.m. 1888 också delar av Sireköpinge, Västra Broby och Strövelstorps socknar. Därefter tillhörde Sireköpinge helt och hållet Rönnebergs härad, medan Västra Broby och Strövelstorp helt och hållet kom att tillhöra Södra Åsbo härad.

Etymologi

Kullen, Luggude härads nordvästra spets

Namnet Luggude är troligen mycket gammalt och dess härkomst är omtvistad. I Valdemars jordebok från 1231 nämns Luggude härad som en del av Helsingborgs slottslän, då under namnet Lyuthgudhæret. Under 1300-talets första hälft skrevs namnet Lyudghuthæhæret och i slutet av århundradet Lwthgutahæret.[1] Namnet är till sin form likt byn Luggavi i Närke och socknen Ludgo i Södermanland. Ludgo skrevs Liuthguthuwi 1293 och 1561–1565 Ludgude, medan Luggavi skrevs Ludhgudhwi 1310. Båda namnen förefaller innehålla en genitivform, L(i)udhgudhu, till en nominativ L(i)udhgudha. Ordets slutled "-gudha", är till synes fornsvenska för gudinna, medan förledet troligen är ett verbalsubstantiv för det äldre verbet "liudha", som betyder växa.[2] Namnet kan därmed ledas till att beteckna en hednisk ärings- eller fruktbarhetsgudinna. Namnet ska då betyda ungefär "fruktbarhetsgudinnans helgedom".[3] Genom namnets ursprung i hednisk religion kan man härleda att häraden har existerat som någon form av särskild sammanslutning sedan hednisk tid.[2]

Vapen

Luggude häradsvapen

Häradsvapnet, som ej var officiellt fastställt: "I blått fält ett svävande andreaskors av silver". Spår av vapnet kan finnas i bland annat Helsingborg, där Luggude härads tingshus finns bevarat, prytt med vapnet på fasaden. Helsingborgs stad har även låtit tillverka en flagga baserad på vapnet, som flaggas med vid färjeläget, tillsammans med exemplar av de svenska och skånska flaggorna och, samt Nordens flagga, EU-flaggan och Helsingborgs stads flagga.[4] Flaggan hänger även tillsammans med skånska flaggan och stadsflaggan på Stortorget, framför Helsingborgs rådhus.[5]

Kultur

Häradet har en egen folkdräkt. År 1928 skapades Luggudegillet som har som ändamål att sprida kunskap om bland annat folkkultur, folkdans och hemslöjd, samt bevara kunskap om de gamla folkdräkterna.

Externa länkar

Referenser

Noter

  1. Sahlgren, Jöran: sid 148
  2. 2,0 2,1 Sahlgren, Jöran: sid 149
  3. Hellqvist, Elof (1922), Svensk etymologisk ordbok, uppslagsord "Luggude". Lund: C. W. K. Gleerups förlag.
  4. Regionsflaggor välkomnar besökarna Helsingborgs Dagblad, 30 augusti 2006. Läst 15 januari 2009.
  5. Flaggstänger får stolt påhäng Helsingborgs Dagblad, 13 september 2008. Läst 15 januari 2009.

Källor

  • Sahlgren, Jöran (1925), "Helsingborgstraktens ortnamn" i Helsingborgs historia I. Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: Killbergs bokhandel.


Personliga verktyg
På andra språk