Luftfarkost

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
I början fanns många idéer hur en luftfarkost skulle se ut.

Luftfarkost eller luftfartyg kallas alla farkoster som används till luftfart. Luftfartyg är den benämning som används inom det civila flyget, se Luftfartsstyrelsens definitionssamling, [1] under Gällande - och nedan.

Luftfarkoster indelas i två grupper, aerostater, som får statisk lyftkraft genom sitt innehåll (särskild lätt gas eller varm luft som är lättare än omgivande luft), och aerodyner, som erhåller lyftkraft då de eller några delar av farkosterna (till exempel rotorer) rör sig relativt den omgivande luften. För att kunna lyfta någon nettolast måste den lyftgenererande delen på en aerostat ha lägre densitet än den omgivande luften, därav benämningen "lättare än luft". Klassen aerodyner benämns ofta som "tyngre än luft" även om ordet aerodyn inte säger något om densitet, utan just har med rörelse att göra, då ändelsen dyn är språkligt närbesläktat med dynamisk.

Inom dessa huvudgrupper sker ytterligare en uppdelning i motordrivna och icke motordrivna.

Farkoster som utnyttjar den så kallade markeffekten för att kunna färdas i luften utan markkontakt brukar däremot inte räknas som Luftfartyg, vilket indirekt framgår av Luftfartsstyrelsens definition på luftfartyg:

"Anordning som kan erhålla bärkraft i atmosfären genom luftens reaktioner med undantag av dess reaktioner mot jordytan".


Aerostater

Luftskepp

Aerodyner

Hängflygare i Pennsylvania.


Flygplan

Amfibieflygplan, Republic RC-3 Seabee från 1947.

Fygplanen indelas vanligen i:

dessa delas i sin tur efter antalet motorer:

  • enmotoriga
  • flermotoriga
Biplan. Reproduktion av Sopwith Camel

samt efter antalet vingplan:

och monoplan slutligen efter placeringen av vingarna:

  • högvingat
  • mittvingat
  • lågvingat

Registreringsbeteckningar

Afghanistan YA
Albanien ZA
Algeriet 7T
Angola D2
Argentina LQ, LV
Australien VH
Bahamas C6
Bahrain A9C
Bangladesh S2
Barbados 8P
Belarus (Vitryssland) EW
Belgien OO
Belize V3
Benin TY
Bhutan A5
Bolivia CP
Bosnien T9
Botswana A2
Brasilien PP, PT
Brunei V8
Bulgarien LZ
Burkina Faso XT
Burundi 9U
Canada C, CF
Centralafrika TL
Chile CC
Colombia HK
Costa Rica TI
Cypern 5B
Danmark OY
Djibouti J2
Dominica J7
Dominikanska Republiken HI
Ecuador HC
Egypten SU
Ekvatorialguinea 3C
Elfenbenskusten TU
El Salvador YS
Estland ES
Etiopien ET
Fiji DQ
Filippinerna PI
Finland OH
Frankrike F
Gabon TR
Gambia C5
Ghana 9G
Grekland SX
Grenada J3
Guatemala TG
Guinea 3X
Guyana 8R
Haiti HH
Honduras HR
Hongkong VR—H
Indien VT
Indonesien PK
Irak YI
Iran EP
Irland EI, EJ
Island TF
Israel 4X
Italien I
Jamaica 6Y
Japan JA
Jordanien JY
Jugoslavien YU
Kamerun TJ
Kambodja XU
Kap Verde  ?
Kenya 5Y
Kina B
Kiribati T3
Kongo (Brazzaville) TN
Kuba CU
Kuwait 9K
Laos XW
Lesotho 7P
Lettland YL
Libanon OD
Liberia EL
Libyen 5A
Litauen LY
Luxemburg LX
Madagaskar 5R
Makedonien  ?
Malawi 7QY
Malaysia 9M
Maldiverna 8Q
Mali TZ
Malta 9H
Marocko CN
Mauretanien 5T
Mauritius 5B
Mexiko XA, XB, XC
Moçambique C9
Monaco 3A
Mongoliet HMAY
Myanmar (Burma) XY, XZ
Namibia V5
Nederländerna PH
Nederländska Antillerna PJ
Nepal 9N
Nicaragua YN
Niger 5U
Nigeria 5N
Nordkorea P
Norge LN
Nya Zeeland ZK, ZL
Oman A4O
Pakistan AP
Panama HP
Papua Nya Guinea P2
Paraguay ZP
Peru OB
Polen SP
Portugal CR, CS
Puerto Rico  ?
Qatar A7
Rwanda 9XR
Rumänien YR
Ryssland RA
Sankta Lucia J6
Sankt Vincent & Grenadinerna VP—P
Samoa 5W
Saudiarabien HZ
Schweiz HB
Senegal 6V, 6W
Serbien  ?
Seychellerna S7
Sierra Leone SL
Singapore 9V
Slovakien OM
Somalia 6O
Spanien EC
Sri Lanka 4R
Storbritannien G
Sudan ST
Sverige SE
Swaziland 3D
Sydafrika ZS, ZT, ZU
Sydkorea HL
Syrien YK
Taiwan B
Tanzania 5H
Tchad TT
Thailand HS
Tjeckien OK
Togo 5V
Trinidad & Tobago 9Y
Tonga A3
Tunisien TS
Turkiet TC
Tuvalu T2
Tyskland D
Uganda 5X
Ukraina UR
Ungern HA
Uruguay CX
USA N
Vanuatu YJ
Venezuela YV
Vietnam XV
Zaïre (Kongo-Kinshasa) 9Q
Zambia 9J
Zimbabwe Z
Österrike OE

Enligt internationell överenskommelse skall alla civila luftfarkoster ges en identitet i register, som förs av den nation luftfartyget är hemmahörande i. Den vanligaste beteckningen har formen SE-ABC, där de första 1, 2 eller 3 tecknen (prefixet, bestående av en bokstavs- eller sifferkombination) avser nationen, sen ett bindestreck varefter de efterföljande tecknen är en inom nationen unik kombination. Sammanlagt skall beteckningen alltid innehålla 5 tecken. Nationer med många registrerade luftfarkoster kan ha flera prefix.

Registreringsbeteckningen gäller även som radioanropsignal. För luftfarkoster i reguljär trafik kan även flight-numret användas som anropsignal. Flight-numret inleds med en bokstavskombination, som identifierar det flygbolag som står för flygförbindelsen. (Exempelvis SK för Scandinavian Airlines System, SAS; BA för British Airways o s v.) Efter bokstavskombinationen följer ett antal siffror som identifierar linjen, inklusive riktningen. Den ena riktningen tilldelas ett udda tal, den motsatta riktningen intilliggande jämna tal.

Det finns inte något samband mellan flightnumret och luftfarkostens registreringsbeteckning. För en viss förbindelse kan alltså än det ena flygplanet, än det andra sättas in, allt efter tillgången på plan. På samma sätt kan ett visst flygplan i radiotrafiken använda än det ena, än det andra flightnumret, allt efter den förbindelse planet trafikerar.

För militära luftfartyg gäller särskilda regler.

Not: P g a en del på senare tid inträffade politiska förändringar har listan vissa luckor.

Se även

Personliga verktyg