Kungälv
Från Rilpedia
| Kungälv Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Bohuslän | |||
| Län | Västra Götalands län | |||
| Kommun | Kungälv | |||
| Församling | Kungälv, Ytterby | |||
| Folkmängd(2005) | 21 139 invånare | |||
| Area(2005) | 1 096 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008) | ||||
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
Kungälv är Bohusläns sydligaste stad, belägen två mil norr om Göteborg där Göta älv förgrenas i Nordre älv. Kungälv är centralort i Kungälvs kommun. Staden passeras av motorvägen på E6, och har en station på Bohusbanan i Ytterby, 5 km väster om centrum.
Kungälv var förr centralort för södra Bohuslän och säte för regionala myndigheter och institutioner såsom lasarett och läroverk. Under senare delen av 1900-talet har den fått konkurrens av den starkt expanderade industriorten Stenungsund. Närheten till Göteborg har också gjort staden till en storstadsförort i många avseenden.
Kungälv är hemort för Nordiska folkhögskolan.
Innehåll |
Historia
Kungälv har en rik och långvarig historia. Staden låg ursprungligen 3 km längre västerut vid Nordre älv, och hette då Kongahälla. Enligt isländska sagor, där staden omtalas vid flera tillfällen, ska den ha funnits redan under 900-talet, men säkra arkeologiska fynd finns först från 1100-talet.
Enligt Snorre Sturlasson ska Kongahälla ha varit platsen för trekungamötet 1101, då de nordiska kungarna slöt ett fredsavtal. Därefter ska kung Sigurd Jorsalafare ha gjort den till en av Norges främsta städer. Till minne av mötet restes Arvid Källströms staty Tre kungar på Nya torget 1959.
Redan 1135 jämnades emellertid staden med marken av venderna. Kongahälla återuppbyggdes, men skulle förstöras fler gånger: 1368 brändes den ner av hanseaterna, och svenskarna brände ner den 1563 och 1612.
1645 flyttades staden, som nu börjat kallas Kungälv, till Bagaholmen (nuvarande Fästningsholmen), för att komma i skydd under Bohus fästning. Det hindrade inte Sverige att 1645 ännu en gång bränna ner den.
Vid Freden i Roskilde 1658 blev Kungälv svenskt, men brändes på nytt av svenskarna 1676, för att förhindra den dansk-norska hären att under Gyldenløve få fäste. 1680 byggdes slutligen staden upp på sin nuvarande plats, och har sedan dess i stort sett levt fredligt.
Industrialisering
Kungälv var länge Bohusläns minsta stad - först på 1910-talet gick den om Marstrand - med jordbruk som främsta näring. Den började industrialiseras 1875 då Kungälvs glasbruk startade, för att läggas ner 1956. Göteborgs Kex AB - stadens mest kända fabrik - grundades 1888 och är än idag en av de viktigaste arbetsgivarna. Mellan 1909 och 1982 tillverkade ABC-fabrikerna (AB Bröderna Claesson) sport- och fritidsutrustning, bland annat skridskor och tält.
Bebyggelse
Kungälvs bebyggelse var förr koncentrerad till Västra gatan och Östra gatan, som till stor del har kvar sin gamla småstadsbebyggelse. Under 1900-talets expansion har centrum förskjutits västerut till Västra tullen, vars namn ännu lever kvar.
Staden har vuxit ytterligare västerut, så att tätorten numera även inbegriper stationssamhället Ytterby, beläget vid Bohusbanan.
Kyrkor
Sevärdheter
Sport
Kända personer från Kungälv
- Monika Ahlberg - Balettdansös, kock och matskribent
- Anton Axelsson - Ishockeyspelare
- Per-Johan Axelsson - Ishockeyspelare
- Helena Döse - Operasångerska
- Gert Lengstrand - Sångare och låtskrivare
- Björn Gustafsson - Komiker
- Niklas Andersson - Ishockeyspelare
- Pontus Wernbloom - Fotbollsspelare
- Mikael Andersson - Ishockeyspelare
- Alexander Konstantoulas - Sångare
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Externa länkar
|
||||||||||
|
||||||||||
