Kolhydrat

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Kolhydrater är ett gemensamt namn för sockerarter (sackarider) och kedjor (polymerer) av sådana. Även vissa derivat av sackarider och deras polymerer räknas till kolhydraterna. Namnet kommer av att många sackarider har formeln Cn(H2O)n och därför skulle kunna betraktas som hydrater av kol. Dock är det många viktiga kolhydrater som inte uppfyller detta, och en mer användbar definition är att en kolhydrat innehåller minst två alkoholer, och minst en keton eller aldehyd. Av detta följer att de enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer.

Innehåll

Olika sorters kolhydrater

Sackarider finns i form av monosackarider (enkla sockerarter), med en kolkedja, disackarider, som är två monosackarider ihopkopplade genom kondensation och polysackarider. Till monosackariderna hör bland annat glukos och de för cellens funktion så viktiga ribos och deoxyribos. Disackarider, till exempel rörsocker och mjölksocker, består av två sammansatta monosackarider. Oligosackarider har ca 8 till 20 monosackaridrester; de förekommer tex på ytan av biologiska membran. Polysackarider är längre och kan innehålla tiotusentals monosackaridrester. De kan vara grenade eller linjära och bestå av en eller flera olika monosoackaridslag. Exempel stärkelse, och "kostfiber" (till exempel cellulosa).

Polysackarider består alltså av ett stort antal monosackaridrester. Glukos är den överlägset viktigaste monosackariden. Alfaglukos i stärkelse och dess ”isomer” betaglukos i cellulosa. Människans enzymer kan bara spjälka stärkelse. Stärkelse är antingen vattenlösligt (amylos) eller vattenolösligt (amylopektin). Glykogen (kallas också ”djurstärkelse”) har en molekyl som påminner om amylopektinets.

Syntes av kolhydrater

Genom fotosyntes omvandlar växterna vatten och koldioxid till kolhydrater, socker och stärkelse, med hjälp av solljus.

Kolhydrater som föda

Kolhydrater är en av de tre energibärarna i maten, de andra två är fett och protein. 1 g kolhydrater eller 1 g protein innehåller 17 kJ (4 kcal), 1 g fett innehåller 37 kJ (9 kcal). Dessa tre fyller olika funktioner i kroppen och kan inte helt bytas ut mot varandra.

Kolhydrater förbränns lätt av kroppen och det går åt mindre syre än vid fettförbränning. Man brukar dela upp kolhydraterna i enkla och sammansatta (se ovan). Man kan även dela in dem i snabba och långsamma, beroende på hur snabbt de bryts ner i matspjälkningen. Generellt sett är de komplexa kolhydraterna långsammare. Snabba kolhydrater som till exempel vanligt strösocker (sackaros) spjälkas snabbt till monosackarider som diffunderar ut i blodet som glukos och upp till levern. När blodsockerhalten höjs snabbt så ökar insulinpåslaget kraftigt vilket leder till att man snart blir hungrig igen. Långsamma kolhydrater innehåller en större andel stärkelse vilken omsätts förhållandevis långsamt då det måste spjälkas mer. Andra faktorer som påverkar hur snabbt kolhydraterna tas upp är matens beredningsform och vilken annan föda som ingår i måltiden. Glykemiskt index är ett mått på hur snabbt kolhydrater upptas av kroppen.

Vill man dessutom maximera sina glukosnivåer i musklerna så ska man äta långsamma kolhydrater[källa behövs] och kolhydratuppladda genom att äta stärkelserik mat som till exempel pasta.

Många populära bantningsmetoder (så kallade lågkolhydratdieter) går ut på att starkt begränsa mängden, eller vissa typer av, kolhydrater i kosten.

Kostfibrer hör kemiskt sett till kolhydraterna (se ovan) men räknas inte dit när man talar om kolhydrater som föda, eftersom människan inte kan tillgodogöra sig kostfibrerna i maten.

Liten ordlista

Kolhydrater - kemisk samlingsbeteckning på ett stort antal olika ämnen, bland annat socker, stärkelse och kostfibrer

Socker - i dagligt tal avses strösocker som utgörs av sackaros; kemiskt sett ett antal olika ämnen med liknande sammansättning (se ovan)


Komplexa kolhydrater - avser i kostdiskussioner stärkelse


Personliga verktyg