Karlskrona

Från Rilpedia

Version från den 30 maj 2009 kl. 21.44 av Wikimiki (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Den här artikeln handlar om staden Karlskrona För kommunen, se Karlskrona kommun. För världsarvet, se Örlogsstaden Karlskrona.


Karlskrona
Siffrorna avser orten
Läge 56°11′N 15°39′O / 56.183, 15.65
Landskap Blekinge
Län Blekinge län
Kommun Karlskrona kommun
Folkmängd(2005) 32 606 invånare
Area(2005) 2 136 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008)
Karlskrona sett från Tjurkö
Fredrikskyrkan i centrala Karlskrona
Trefaldighetskyrkan på Stortorget
Karlskrona pekas ut av Karl XI den 19 november 1679
Karlskrona omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Karta över Karlskrona vid 1900-talets början
Kronobageriet på Stumholmen
Gubben Rosenbom

Karlskrona är en stad, centralort i Karlskrona kommun och residensstad för Blekinge län.

Karlskrona är en gammal örlogsstad belägen på fastlandet och öarna längst österut i Blekinge skärgård. Den största ön heter Trossö och utgör Karlskrona centrum. Stumholmen tillhörde länge flottan, men är idag ett marint musealt centrum samt bostadsområde. Centrala delen av staden upptogs 1998 på UNESCO:s världsarvslista som Örlogsstaden Karlskrona.

Innehåll

Historia

Den ö som Karlskrona kom att byggas på, Trossö, ägdes på 1600-talet av bonden Vittus Andersson. På fastlandet ett par kilometer därifrån fanns under den danska tiden en stad vid namn Lyckå och ett par mil därifrån började danskarna att bygga Kristianopel innan Blekinge blev svenskt 1658. 1679 ägdes ön och intilliggande holmar av åbon Vittus Andersson som tvingades sälja egendomen till staten. Samma år förlades en del av flottan till Karlskrona. Staden låg strategiskt på en ö med en kontrollerad förbindelse till fastlandet och skyddad av öar runt om Trossö där militärbefästningar uppfördes för att skydda flottbasen.

Den 10 augusti 1680 erhöll staden sina stadsprivilegier. Grannstaden Ronneby förlorade sina stadsprivilegier för att gynna handel och tillväxt i Karlskrona, vilket innebar att dess befolkning tvingades flytta. Den nya staden gynnades också av flera års tullfrihet. Skeppsbyggare till den nya flottbasen med dess skeppsvarv hämtades från Österbotten och Stockholm. 1682 byggdes broar som förenade staden med fastlandet. Vid Amiralitetskykans grundande 1685 omtalas Marinens Musikkår genom sina föregångare Amiralitetsmusikanterna för första gången. Detta gör orkestern till landets näst äldsta kulturinstutition, endast Kungliga Hovkapellet är äldre. Staden blev ganska snart rikets tredje största stad, näst efter Riga i dagens Lettland och Stockholm. Då staden under lång tid var en sluten militär stad, som i takt med den svenska stormakten sakta vittrade bort, avtog dock tillväxten och staden förlorade mycket av sin betydelse men förblev en stark flottbas. Än idag bedrivs verksamhet på Karlskronavarvet. Det ägs av Kockums.

Under åren 1910–49 fanns elektrisk spårvägstrafik från Amiralitetsgatan i söder till Bergåsa i norr.[2] Idag har tätorten Karlskrona omkring 33 000 invånare, jämfört med 1700 då 10 000 invånare bodde i staden och det bodde 1,3 miljoner i hela Sverige.

Karlskrona som hade isfri hamn året runt, var tänkt att övertaga Stockholms plats som rikets huvudstad men dessa planer realiserades aldrig. Karlskrona var också en av de fyra städer i Sverige som judar fick tillstånd att verka i under slutet av 1700-talet[3].

Geografi

Centrala delarna av staden (Skärgårdsstaden) ligger på Trossö och några omkringliggande holmar såsom Saltö, Dragsö, Björkholmen, Ekholmen, Pantarholmen och Stumholmen m fl. Till tätorten hör vidare den norrut ganska stora ön Vämö och dess intilligande öar (Mellanstaden). I detta området finns flera stora bostadsområden som Hästö, Gräsvik, Pantarholmen, Annebo, Galgamarken, Kungsmarken, Marieberg, Långö och Bergåsa. Mariedal är en stadsdel med villabebyggelse.

Den ursprungliga stadsplanen, dvs Trossö, upptar ca 185 hektar mark och är ganska kuperad. Mitt på Trossö finns stortorget vars yta inkl rådhuset och fredrikskyrkan är 28000 kvm, utan de båda byggnader är torget 25000 kvm. I Svenska kyrkans Karlskrona stadsförsamling finns idag tre kyrkor: Fredrikskyrkan, Trefaldighetskyrkan (även kallad Tyska kyrkan) och Kungsmarkskyrkan. I Karlskrona finns också Sveriges största träkyrka, Amiralitetskyrkan (även kallad Ulrica Pia), som tillhör Karlskrona Amiralitetsförsamling.

Norrut på fastlandet ligger den i tätorten inkorporerade orten Lyckeby samt där intilliggande stadsdelar (Fastlandsstaden). Spandelstorp är en bostadsområde utanför staden, uppfört på det som förr i tiden var Spandelstorps gård.

Vid Bergåsa och bostadsområdet Annebo finns länssjukhuset, Blekingesjukhuset/Karlskrona, som är större än Blekingesjukhuset/Karlshamn.

Kålö är en ö i Karlskrona skärgård. Koordinater 56° 11' 0 N, 15° 35' 0 E.

Shopping

Köpcentrum/gallerior

Stormarknader

Coop Forum finns på Amiralen i Lyckeby.

ICA Maxi finns på Amiralen i Lyckeby.

Willys finns på Pantarholmen och på Slottsbacken i Lyckeby.

Lidl finns på Pantarholmen

CityGross finns där Arla Mejeri, Karlskrona en gång låg i Karlskrona

Utbildning

Sport

FK Vittus är en orienteringsklubb i Karlskrona.

Man har även framgångsrika fotbollslag i form av Karlskrona AIF (herrar) och Karlskrona FF (Damer, div.2).

Friidrottarna i KA2 IF producerar allt fler lovande talanger och herrhandbollen (Hästö IF och IFK Karlskrona) håller även hög klass och ligger i Allsvenskan. De spelar för närvarande i Division 1. Karlskrona Hockey har blivit kända som ett "pop"-lag med mycket publik och även stor publicering i tv och radio. Bland annat har Karlskrona Hockey varit 1:a på den kända hockey profilen Nicklas Wikegårds lista hela 3 gånger. Karlskrona Hockey är även en publikkär förening; man hade säsongen 07/08 ett publiksnitt på 3056 personer, vilket är mer än många lag i Hockeyallsvenskan. De lag som har större publiksiffror är anrika klubbar som Leksands IF och Malmö Redhawks.

Kommunikationer

Vägar

Staden ligger vid E22 mellan Malmö och Kalmar och har en egen motorvägsled som ansluter från centrum till E22, Österleden.

Båt

Från Karlskrona går tre dagliga turer med Stena Line en färjelinje till Gdynia i Polen.

Skärgårstrafiken trafikerar den östra skärgården med skärgårdsbåtar dagligen, samt på sommaren till Nättraby. Till Utklippan finns även transport av passagerare sommartid till öns vandrarhem. Aspö har en bilfärja med täta avgångar dygnet runt.

Flyg

Närmsta flygplats är Ronneby (Kallinge) (IATA-kod RNB) flygplats som ligger 30 km från centrum.

Järnväg

Med järnväg går det tåg till:

För flygbiljettsbokning via Accesrail har Karlskrona tilldelats IATA-koden XWK. Järnvägslinjerna har sina terminaler vid Karlskrona station som ligger på norra delen av Trossö nära den statykantade Hoglands park.

Järnvägen Karlskrona–Emmaboda är i mycket dåligt skick och ska därför år 2010 börja rustas upp för 50 miljoner kronor men summan är dock inte tillräckligt och resterande summa som behövs för att slutföra arbetet kommer därför senare[4] (se Kust till kustbanan för mer info).

Hotell

Stadens kanske mest kända hotell är det centralt belägna Hotell Aston, känt sedan händelsen med U137 år 1981 som "ubåtshotellet", då hotellet för en kort men intensiv period var enbart bebott av nyhetsjournalister, diplomater och militärer.

Spårväg

Huvudartikel: Karlskrona stads spårvägar

Under tiden 1910–1949 kunde staden räkna sig som en av Sveriges spårvägsstäder.

Näringsliv

Karlskrona var länge dominerat av verkstadsindustri med Karlskronavarvet som största privata arbetsgivare.

Under 1990-talet växte Telekom och IT fram som Karlskronas viktigaste näringslivsbas. Med etableringen av Europolitan, numera Telenor, och högskolan startade en snabb utveckling.

Ericsson, som på 80-talet hade ett sammägdt konsultbolag med Programator, EP-data AB, tog kontrollen över hela bolaget. Detta var starten på en expansion från ca 80 anställda till 800, VD för bolaget under denna tid var Jan-Åke Kark som senare blev VD för Telia 1999.

Läs mer om IT och telecomföretag på Telecomcity.

Karlskrona har nu beslutat påbörja ett arbete inom ytterligare en nisch – idrott och hälsa. På gamla KA2:s regementsområde har kommunen uppfört en idrottsanläggning Telenor Arena Karlskrona, med målsättningen att det ska göra Karlskrona ledande inom idrott och hälsa.

År 2002–2004 arrangerades Rundgångsfestivalen i Wämöparken som en årlig festival av den ideella föreningen Rundgång med artister som Bad Cash Quartet, Adam Green, Slagsmålsklubben och Jens Lekman.

Kända personer födda eller bosatta i Karlskrona

Vänorter

Karlskrona har 8 vänorter:[5]

Noter

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ ”Wämöleden” (PDF). Karlskrona kommun. http://www.karlskrona.se/upload/Wamo.indd.pdf. Läst 28 maj 2008. 
  3. ↑ ”Svensk judisk historia”. Judiska församlingen i Göteborg. 2007. http://www.judiskaforsamlingen.se/sv/Svenskjudiskhistoria/tabid/145/Default.aspx. Läst 2009-01-05. 
  4. ↑ BLT, den 11 september 2008: Regeringen satsar 50 miljoner kronor på Emmabodabanan.
  5. ↑ Karlskrona – Vänorter

Litteratur

Karlskrona 300 år. En återblick i ord och bild, 1–3. Red: Rune Hillbom.

Vol. 1: 1679–1862. Av Rune Hillbom & Erik Langemark. Karlskrona 1979, 175 s.

Vol. 2: 1863–1930. Av Rune Hillbom & Erik Langemark. Karlskrona 1982, 212 s.

Vol. 3: 1931–1973. Av Agnes Wirén. Karlskrona 1986, 178 s.

Se även

Externa länkar




v • d • r
Karlskrona kommun i Blekinge län i Sverige
Tätorter Karlskrona vapen.svg
Småorter
Församlingar
v • d • r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå
 Sveriges flagga
Avskaffade residens
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Karlskrona"
Personliga verktyg