Kalksten

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kalkstensklippa i Polen

Kalksten, är en sammanfattande benämning på de bergarter som i huvudsak består av mineralet kalcit. Kalksten är vanligen en sedimentär bergart, men kan också ha bildats genom kemisk utfällning av kalcit, urkalksten, som ofta bildats under proterozoikum. Sedimentär kalksten, som är den vanligaste, kan bildas av skalrester från olika djur, så som koraller och snäckor, där man kan hitta hela korallrev bevarade som kalksten. I Sverige kan man se exempel på detta i den gotländska Silurkalkstenen. Beroende på när och under vilka omständigheter kalkstenen har bildats, har den olika egenskaper. Marmor är en metamorf kalksten, som är relativt homogen. Också ordovisisk kalksten, från exempelvis Öland, Siljansringen eller Västergötland, är relativt hård, men har tydlig lagerstruktur.

Karstbildningar är vanliga i berggrund som domineras av kalksten. Dessa bildas då nederbörd med lågt pH löser upp kalkstenen och bildar håligheter i berggrunden, som till slut kan bilda stora grottor. Många av världens längsta grottor hittar man i berggrund som utgörs av kalksten.

Användningsområden

Interiörbild från Vadstena klosterkyrka, uppförd under 1300-1400-talen i kalksten från Borghamn.

Kalksten har och har haft många användningsområden. Det är en vanlig ornament- och byggnadssten. Många golv i offentliga miljöer, till exempel på Arlanda, Östersunds flygplats och Stockholms central består helt eller delvis av kalksten. Kalksten används också vid tillverkning av kalk och cement. Ett annat stort användningsområde för kalksten är som gödningsmedel inom jordbruket, samt för kalkning av sura sjöar.

Ett av Sveriges största kalkstensbrott ligger i SliteGotland. I Borghamn i Östergötland har man brutit kalksten i över 1 000 år. Andra, numera nedlagda, kalkbrott fanns i Limhamn i Malmö, Oaxen i Stockholms södra skärgård och på Billingen. Brytning och bearbetning av kalksten har varit, och är i viss mån fortfarande, en viktig näring på Öland.

Kalk tillsätts även i krossad form vid råjärnstillverkning då den binder slaggämnen i järnet som sedan kan ledas av vid tappning av den masugn som änvänds vid tillverkning av råjärnet.

Se även


Personliga verktyg