Kaliber

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Se även Kaliber (radioprogram).

Kaliber är den invändiga diametern på pipan eller eldröret (loppets minsta diameter) hos ett eldvapen. Kalibern används ofta som en del av beteckningen för vapnet. (Exempelvis 7,62 mm automatkarbin 4 eller 8,4 cm granatgevär m/48.)

Innehåll

Anglosaxiska kalibermått

I den angloamerikanska delen av världen anger man kalibermått i engelsk tum, följt av ett namn eller annan beteckning. I England anger man kalibern med en noggrannhet av en tusendels tum som i .303 British, .404 Jeffrey och .416 Rigby. I USA angavs kalibern med en noggrannhet av en hundradels tum, följt av någon uppgift om årtal, drivladdningens vikt, tillverkare eller liknande. Exempelvis .22 Long Rifle, .30-30 Winchester och .30-06 Springfield. Senare har man likt engelsmännen använt noggrannheten en tusendels tum, som .270 Winchester.

Suffix av typen Special, Magnum, Nitro, Express med flera, används ibland för att markera att det rör sig om en kraftigare ammunitionstyp. Beteckningarna efter måtten förklarar vad det är för typ av ammunition. Beteckningen "J" kommer från tyska Infanteri och visar att det är en gammal armékaliber. Beteckningen "R" betyder att det är en randhylsa med kantantändning (vanlig för dubbelstudsare och enkelstudsare).

Andra beteckningar som kan följa betecknar vad det är för typ av ammunition och inte kalibern. FMJ står för Full Metal Jacket och är en helmantlad kula och JHP eller bara HP står för Jacketed Hollow Point resp bara Hollow Point, dvs hålspetskulor.

Metriska kalibermått

Inom svenska försvarsmakten anges kalibrar under 6 cm i millimeter och kalibrar över eller lika med 6 cm i centimeter.

När det gäller ammunition till civila eldhandvapen avses med kaliber ofta en viss hylsstorlek.

Enligt det metriska systemet så anges en sådan kaliber med loppets invändiga diameter gånger hylsans längd. Exempelvis 6,5 x 55. Dock råder ej fullständig konsekvens eftersom man i en del fall anger loppets största diameter. Exempelvis har loppet i vapen av kalibrarna 9,3 x 57, 9,3 x 62 och 9,3 x 74R en innerdiameter av 9,0 mm. I andra fall har man avrundat siffrorna och loppet i ett vapen av kaliber 8 x 57JS har en innerdiameter av 7,89 mm.

De äldre ryska benämningarna

I Ryssland användes länge tum som mått enhet, och då mycket militära vapen kom in från väst vid tiden kring sekelskiftet var många gevär kaliber .30. I Ryssland kom dessa att kallas tre-linjers gevär, och man kallade en tiondels tum för en linje. Följaktligen motsvarade tre linjer kaliber .30. Också i andra sammanhang användes benämningen med 1 linje för en tiondels tum.

Luftgevär

Till luftgevär används idag oftast kaliber 4,5mm (.177") eller 5,5mm (.22"). Kaliber .20 (5 mm) har ännu inte blivit särskilt populär i Sverige, men används mer i både USA och Storbritannien. I äldre luftvapen användes ibland 4,44 mm, speciellt i gevär för skjutstånd på Tivoli. Flera stora tillverkare tillverkade luftgevär för skjutstånd, ofta med magasin, skjutavstånden var exempelvis 3 meter. Grövre kalibrar som 6,35 mm ( .25), användes länge i olika skjutbane-gevär för pilar.

Kaliber på Urverk

Inom äldre urmakeri talades om urverk i olika kalibrar. Detta beskrev urverkens diameter, liksom i Ryssland med 3-linjers gevär, talade man om urverkens kaliber i "linjer". Detta blev vanligt så snart som en del fabriker specialiserade sig på tillverkning av urverk, och försåg andra fabriker med urverk.

Se även

Personliga verktyg