Jul

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Jul (olika betydelser).
Seden med julgran dök upp i Tyskland under 1400-talet. Julgranen placeras i många hem inom den kristna kultursfären under julhelgen, rikligt dekorerad med julgransprydnader och pynt. Här i Danmark 2004.
Fil:Julkrubba.jpg
Julkrubba i Missionskyrkan i Eslöv. Till julkrubban hör Jesusbarnet liggande i en krubba, jungfru Maria och Josef.

Jul är en gammal tradition, firad i slutet av december, vilken har flera olika ursprung. Bland annat finns den fornnordiska julen som var allenarådande i Norden inpå tiohundratalet och som firades av nordborna i samband med midvinterblotet (jólablótet). Vidare finns det kristna firandet till minne av Jesus födelse, tidigast känt från år 336, vilken runt 800 år senare i Norden sammanjämkats med den nordiska jultraditionen[1]. Idag firas dock julen mer sekulärt av många, med få religiösa inslag. Den officiella svenska julhögtiden börjar den 24 december (julaftonen, aftonen före juldagen) och avslutas den 13 januari (Tjugonde dag Knut) då "julen dansas ut", även om det på senare tid blivit allt fler som inleder firandet tidigare och betraktar det som avslutat i och med den sista lediga dagen 6 januari (trettondagen).

Innehåll

Etymologi

Ordet "jul" härstammar från det germanska jehwla-, je(ȝ)wla, med omstritt ursprung, via det fornnordiska ordet jol. Ordet är detsamma som engelskans Yule, och har även lånats in i finskan som joulu. En etymologisk koppling till hjul har föreslagits och förkastats.[2]

Historia

Tidigt ursprung

Den persiska guden Mitras födelsedag

I antikens Iran dyrkades solguden Mitra vid sidan om högguden Ahura Mazda. Genom kulturella kontakter spreds Mitradyrkan till Romarriket där gudsgestalten fick namnet Mithras. I Iran firas Mitras födelsedag den 25 december i samband med den iranska midvinterfesten Shab-e Yalda. I samband med kristendomens spridning i Rom kan iranska traditioner ha influerat tidsbestämmelsen för firandet av Jesus födelse.

Saturnaliefesten

I Rom under antiken firades i december en fest till guden Saturnus ära, Saturnaliefesten (lat. Saturnalia). Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter och en uppsluppen stämning rådde.

Natalis Solis Invicti

Huvudartikel: Sol Invictus

Den fornnordiska julen

Vista-xmag.png Detta avsnitt är en sammanfattning av Julblot

Jul (engelska yule) är benämning på den nordiska förkristna midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet, då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen. Julens speciella gud var Jólner, som är ett av Odens många namn.

Begreppet jul förekommer i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900, där någon sägs "dricka jul".

Kristet ursprung

Jesu födelse, målning av den nederländske konstnären Gerrit van Honthorst (1590/1592 – 1596).

Jul kallas på nordiska språk inklusive finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse den 25 december (ett datum som saknar grund i evangelierna, men som valdes av romarna på 300-talet, i samband med kampen mot hedendomen).

Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober och början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd.

Liberius fastställde datum för juldagen till den 25 december år 354. Firandet av Jesus födelse ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter. Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.

Vissa menar att den Katolska kyrkan ändrade tidpunkten för Jesu födelse så att den skulle sammanfalla med hedniska midvinterfester.[källa behövs]

Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse. Eftersom den kristna julens första helgdag är den 25 december, inleds helgen klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton.

Jultraditioner

Julgran

Traditionellt julfirande, foto från 1897.

Julgranen är en tradition som tog sin början i Tyskland på 1500-talet. På 1600- och 1700-talet fick granen ljus. När granen kläs är olika i olika länder. Exempelvis sker detta i England i början av december. Att klä granen innebär att man dekorerar den. Dekorationerna varierar från plats till plats och färgas ofta också av familjens egen tradition. I de flesta granar sätts dock ljus, förr stearinljus, numera vanligen elektriska. Färgade glas- eller plastkulor är vanliga.

Julgranen sägs ofta, precis som flertalet andra moderna jultraditioner, härstamma från ombildningen av hedniska traditioner och ritualer till kristna. Den tyska traditionen härstammar från den trädkult som idkades av de förkristna (hedniska) germanerna. De satte upp granträd eller stänger med granruskor vid midvintersolståndet, en direkt motsvarighet till sommarens majstänger.

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Julmusik

Huvudartikel: Julmusik

I juletider är musik och sång starkt inriktade på jultema. Julskivor spelas in av såväl barnkörer, kyrkokörer och skolkörer som artister och grupper inom pop, rock och dansband.

Nationella traditioner

Sverige

Mat vid julbordet. Olika sorters sill.
Ris à la Malta är en efterrätt som ofta äts på juldagen av resterna av risgrynsgröten.

Julfirandet i Sverige har inslag från hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från vikingatiden och framåt. I och med Sveriges kristnande kring mitten av 1100-talet började de kristna och hedniska traditionerna av blandas. De flesta nutida traditionerna härstammar från 1800-talet och 1900-talet.

I Sverige pågår den kristna julen från julaftons kväll, 24 december, till Tjugondedag Knut den 13 januari. ("Tjugonde dag Knut dansas julen ut".) Enligt kristen synvinkel är den viktigaste tiden den fram till trettondagen, 6 januari, men julen pågår enligt kyrkoåret egentligen till och med Kyndelsmässodagen, 2 februari, ursprungligen, men Svenska Kyrkan har flyttat det till närmast liggande söndag.

I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julafton som höjdpunkt och anses av många avslutad efter mellandagsrean, som vanligtvis tar slut någon gång i januari. I det svenska julfirandet ingår en mängd företeelser. Kring mitten av 1700-talet dök de första klädda granarna upp i Sverige. På 1800-talet blev det allt vanligare med julgran i de borgerliga hemmen och man börjar importera tyska julgransprydnader. Idag kläs den oftast dagarna före julafton. I Ersta diakonianstalt i Stockholm började man 1870 att varje söndag i advent tända sju ljus i en gran. 1920-1930 ersattes adventsgranen med adventsljusstaken som har fyra ljus. Denna svenska tradition har sedan spridit sig runt om i världen främst genom möbelföretaget IKEA. Julen är förknippad med Lucia, julklappar, pepparkaksbak och julmat, och man brukar städa, stöpa ljus, stoppa korv, koka knäck och annat julgodis, ta fram julprydnader och klä en gran. På senare år har man i Sverige infört traditionen från katolska länder att fira midnattsmässa under natten mellan julafton och juldagen.

Julklappar började delas ut på 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån - vilket är ursprunget till ordet "julklapp". På 1700-talet började man rimma till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom. Under 1700-talet bredde sig traditionen ut att det var julbocken som delade ut klapparna. Julbocken var helgonet Sankt Nikolaus följeslagare. Firandet av St Nikolaus hade försvunnit i samband med reformationen men julbocken levde vidare som julsymbol. Under 1800-talet blir pepparkakor och glögg en del av den svenska jultraditionen och färgen röd bli viktig. Kring slutet av 1800-talet började Jenny Nyström ge ut kort med en ny typ av tomtar och svenskarna börjar skicka julkort. Kring mitten av 1900-talet börjar speciella julfrimärken att ges ut. Vid slutet av 1800-talet påbörjades också den sammanblandning av St Nikolaus, julbocken och den svenska gårdstomten som kom att bli jultomten vilken tog över julklappsutdelningen.

Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll för julfirandet och även elektriskt ljus används i stor utsträckning. 1932 lanserades den första adventskalendern i papp och samma år lanserades den första elektriska adventsljusstaken. 1960 sändes Kalle Anka och hans vänner för första gången på julafton vilket sedan blivit en tradition klockan 15:00 varje julafton. Samma år slog julstjärnan igenom som julblomma. Senare har även Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton blivit en tradition på TV. 1961 sändes den första julkalendern på TV och det förekommer även en i radion.

Andra traditioner är julskyltningen som, nuförtiden, startar redan i november, annonskampanjer, julmusik, julmat med bland annat julskinka, julbord, lussekatter, julmust och julöl, jultidningar och julstädning.

Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har som en följd av det blivit en pina för somliga människor som är ensamstående eller marginaliserade. I mindre orter är de flesta restaurangerna stängda under julhelgen, även på julafton, trots att det inte är en röd dag. Julen är också en tid då många människor ägnar sig åt välgörenhet [3]. Flera ideella organisationer engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite julstämning genom att anordna julbord med skänkta livsmedel, kanske åtföljt av lite underhållning.

Dagarna runt jul

Tiden från och med den fjärde söndagen före jul till och med julafton ingår i advent, där söndagarna är markerade som första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent.

I Sverige fanns förr fler helgdagar omkring jul. Tredjedag och fjärdedag jul avskaffades genom förordning 4 november 1772.

Finland

I Finland firas allmänt lilla jul lördagen före första advent. Dagen har dock ingen officiell status. En viktig tradition i Finland är att julfreden utlyses. Denna tradition kan med säkerhet spåras ända tillbaka till 1300-talet då återkommande perioder av fred utlysta av den katolska kyrkan var en tradition vitt spridd över Västeuropa (Treuga Dei) men som bland de sekulära och protestantiska staterna idag bara lever kvar i Finland som en stark tradition. Enligt traditionen började julfreden på Tomasdagen och varade till Tjugondag Knut, brott som begicks under denna tid straffades med dubbelt straff. Idag förkunnas julfreden på julafton då domkyrkans klocka slagit tolv, av stadssekreteraren på balkongen i Brinkala hus vid Gamla Stortorget i Åbo. Texten som läses upp är bevarad som en muntlig tradition från 1600-talet och läses både på finska och svenska.


Kina

I Kina firas julen främst av de kristna och de utlänningar som är bosatta i landet. På senare år har även kineser som är sekulära eller tillhör en annan trosuppfattning än kristendomen börjat uppmärksamma julen, detta gäller framförallt ungdomar och människor i yngre medelåldern bosatta i de stora städerna längs kusten. Julen har blivit en "modern" och "internationell" helg för de unga som de kan skapa egna nya traditioner kring. Julfirandets genombrott stöter dock på hinder, mest genom konkurrensen från det kinesiska nyåret (infaller i slutet av januari eller början av februari), som är den högtid som mest liknar den västerländska julen - dels genom pyntningen och dels genom att man då har ledigt och familjerna samlas igen.

Liknande festligheter

Julfirande eller liknande fanns redan bland flera äldre folk. Några sådana fester är judarnas "chanukka" (tempelinvigningsfest), grekernas "chronia" och romarnas saturnalia. Dagens firande baseras på kombinationer av dessa festligheter. Till exempel härrör traditionen att ge julklappar från romarnas saturnalia och att tända ljus från nordbornas julblot, såväl som den judiska chanukka. Den sistnämnda högtiden är förmodligen upphovet till den nutida skandinaviska traditionen att placera ljusstakar med en rad av ljus (sju, eller flera) i fönstret under december.

Kritik mot julfirandet

Det moderna julfirandet är distinkt från det traditionella religiösa firandet i och med julklappshandeln som företagen utnyttjar för att maximera sin omsättning, något som har mött skarp kritik. [4]

Även julmatshandeln har kritiserats då företag använder sig av synnerligen oetiska metoder för att minimera matinnehållet. Exempel är köttbullar som endast innehåller 60% kött; rödbetssallad med ynka 30% rödbetor som måste färgas med färgämnen för att över huvud taget få rödbetsfärg; aromämnen som blandas in i lussebullar för att dra ned på mängden saffran (som ju är betydligt dyrare); och givetvis julskinkan som injiceras med vatten för att öka vikten i butiken (något som är enkelt att verifiera då man kan observera att julskinkan alltid krymper vid tillagning - ett resultat av att mängden vatten i skinkan minskar). Därmed minimerar företagen sina utgifter medan de kan fortsätta ta lika mycket betalt som vanligt (och alltså inte påverka sin omsättning); i praktiken tar man alltså till stor del betalt för ingenting. [5]

Se även

Externa länkar

Referenser

Noter

  1. Nationalencyklopedin, uppslagsord "Jul", anger dock inte när den kristna högtiden gavs detta namn.
  2. ”Jul”. Svenska Akademiens Ordbok. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/111/28270.html. Läst 2008-12-08. 
  3. Karin Thunberg (24 december). ”God i jul”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_381534.svd. Läst 2007-12-24. 
  4. http://www.djournal.com/pages/story.asp?ID=283032&pub=1&div=Lifestyles
  5. http://www.tv4.se/1.753011/2008/12/04/julbordsfallan

Källor

  • Västmanlands läns tidning (2007) Vägen till den "svenska" julen, 2007-12-24

Personliga verktyg