Joseph Martin Kraus

Från Rilpedia

Version från den 24 maj 2009 kl. 22.11 av Rex Sueciæ (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Joseph Martin Kraus
Gravmonumentet över Joseph Martin Kraus på Tivolihalvön

Joseph Martin Kraus, född 20 juni 1756 i Miltenberg am Main i Tyskland, död 15 december 1792, var en tysk-svensk tonsättare.

Kraus far var ämbetsman, och det var tänkt att även sonen skulle följa den banan. Han studerade juridik och filosofi i Mainz, Erfurt och Göttingen, men studerade samtidigt musik och komponerade.

Kraus kom till Sverige 1778 tillsammans med Carl Stridberg, en svensk som han lärt känna i Göttingen. År 1780 blev han medlem av Kungliga Musikaliska Akademien. Efter att operan Proserpin med libretto av Kellgren efter ett utkast av Gustav III, uppförts på Ulriksdals slottsteater och gillats av hovet, fick Kraus, på kungens bekostnad, resa tillbaka ut i Europa i fem år för att ytterligare förkovra sig musikaliskt. Han lärde där känna bl.a Haydn, Gluck och Salieri. Det är möjligt att han även träffade Mozart eftersom de var medlemmar i samma frimurarloge.

Då Kraus återvände till Stockholm engagerades han som hovkapellmästare vid Kungliga operan. Han blev god vän med Carl Michael Bellman och tillsammans skrev de bland annat kantaten Fiskarstugan (1792) och hyllningssången Mozarts död (1792). Verket Dido och Aeneas, baserad på Kellgrens Aeneas i Carthago, som skrevs för öppnandet av det nya operahuset, som framfördes först sju år efter hans död, betraktas som hans största verk, den varar i ca 5 timmar oavkortat skick och är gigantisk med arior, duetter, ensembler, marscher, körer och baletter i ett och får ses som en förwagnersk opera. Spelas för sceniskt första gången i modern tid i på Operan i Stuttgart 2.7.2006.

Kraus, som ibland felaktigt [neutralitet ifrågasatt] har kallats "den svenske Mozart" avled 1792, 36 år gammal, sjuk och utfattig. Han ligger begraven på halvön Tivoli (Solna) vid Bergshamra, hans vänner bar kistan över Brunnsvikens is. Det nuvarande monumentet med inskriptionen: "Här det jordiska af Kraus, det himmelska lefver i hans toner", restes 1846. Han hade själv önskat att få bli begraven där, då han ofta promenerade och njöt av området och dess utsikt. Han var god vän med grevarna Barck som hade besittningsrätten över Bergshamra-halvön och han vistades ofta i deras hus där han också komponerade musik. År 1992 etablerades Det Svenska Kraus Sällskapet.

Kraus verk finns bevarade på Uppsala universitetsbibliotek.

Verk, i urval

  • Der Tod Jesu
  • Requiem
  • Te Deum
  • Azire (opera, endast balettdivertissementen bevarat)
  • Proserpin (opera)
  • Aeneas i Carthago (opera)
  • Soliman II eller De tre sultaninnorna (opera)
  • Symfoni i ciss-moll
  • Symfoni i c-moll
  • Symfoni i Ess-dur
  • Riksdagsmusiken
  • Symphonie funèbre

Brev

  • Brev 1776-1792, översättning och kommentarer av Hans Åstrand, 2006, Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 108 (ISSN 0347-5158)
Personliga verktyg