Jordlöpare

Från Rilpedia

Version från den 10 mars 2009 kl. 13.25 av MagnusA (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Jordlöpare
Carabus auratus
Carabus auratus
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Leddjur
Arthropoda
Klass: Insekter
Insecta
Ordning: Skalbaggar
Coleoptera
Underordning: Rovskalbaggar
Adephaga
Familj: Jordlöpare
Carabidae
Vetenskapligt namn
§Carabidae
Auktor: Latreille, 1802
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Jordlöpare (Carabidae) är en mycket artrik familj inom ordningen skalbaggar. I världen känner man till fler än 30 000 arter. Omkring 360 svenska arter.

Utseende

De karaktäriseras av sina långa ben, specialiserade för löpning, och långa, smala antenner.

Jordlöparna varierar starkt i storlek; från 2 till 40 mm. Färgerna är i regel mörka, ibland metallglänsande. Flera av de största arterna (speciellt inom släktet Carabus) saknar flygvingar.

En intressant egenskap bland vissa jordlöpare är den så kallade vingdimorfismen (förekommer bland annat hos släktet Pterostichus). Detta innebär, att det i samma art kan finnas både kort- och långvingade individer. Vingdimorfismen styrs genetiskt, och har varit till stor nytta för forskare (exempelvis Lindroth) som undersökt jordlöpares spridning. Dominerar den kortvingade formen i ett område, är det troligt att arten ifråga har funnits där under lång tid; de långvingade har ju lättare att sprida sig.

Vanor

Jordlöparna är generellt mycket snabba för sin storlek. För vissa arter har man uppmätt hastigheter uppåt 8 kilometer i timmen. De flesta jordlöpare tar rov; det är dock endast ett mindre antal, då speciellt bland de största arterna, som kan betraktas som rena rovdjur (maskar, andra insekter, snäckor). De flesta tar även växtföda. Vissa, särskilt bland de små arterna, är rena växtätare.

Bland de så kallade larvmördarna (släktet Calosoma) finns det dock arter som har använts inom biologisk bekämpning på grund av sin stora aptit på larver, skadliga för skogsnäringen.

De flesta jordlöpare är kvälls- eller nattdjur, även om dagaktiva arter också förekommer.

Referenser

  • Carl H. Lindroth 1967, Biologi 7:Entomologi, Almqvist & Wiksell
  • B-O Landin 1970, Fältfauna / Insekter 2:1, Natur och Kultur


Personliga verktyg