Jönåkers härad
Från Rilpedia
Foto:Niklas Nordblad
Foto:Kalleibacken
Jönåkers härad var ett historiskt härad i sydöstra Södermanland. Häradet omfattade den södra delen av nuvarande Nyköpings kommun, hela Oxelösunds kommun samt en mindre del av Katrineholms kommun, vilka båda är en del av Södermanlands län. Det saknade köpingar men hade ett municipalsamhälle - Oxelösund - som blev en av Sveries sista städer år 1950. Häradet gränsade också till Nyköpings stad och delar av häradet är idag beläget inom tätorten Nyköping. Största tätorterna i övrigt är numera Arnö belägen omedelbart söder om Nyköping samt Stigtomta belägen 14 km nordväst om staden. Den totala arealen mätte 946 km² och befolkningen uppgick år 1929 till 20 206 invånare, vilket idag inklusive Oxelösunds stad ökat till knappt 35 000 invånare. Jönåkers härad var en del av Nyköpings domsaga och delades mellan Nyköpings och Katrineholms fögderier, men utgjorde ett eget tingslag t.o.m. år 1910. År 1952 delades merparten av de tidigare landskommunerna in i två storkommuner, vilka år 1971 slogs samman med Nyköpings stad till Nyköpings kommun. Undantaget var Björkviks landskommun som kom att ingå i Katrineholms kommun.
Jönåkers härad utgjorde Södermanlands sydligaste härad. Häradsområdet sträckte sig från Bråviken och Kolmården i söder och över den bördiga Kiladalen till sjöarna Yngaren och Långhalsen samt Nyköpingsån i norr. Häradet genomkorsas i östvästlig riktning av Kilaån. Längs kusten finns en skärgård. Häradets inre delar präglas av typiskt sörmländskt växlande skogslandskap med bergsbygder och odlingslandskap, vilket numera genomkorsas av järnvägen Södra stambanan (numera Nyköpingsbanan) samt E4:an, som före år 1962 kallades Riksväg 1 eller Riks-ettan. I söder och sydväst gränsar häradet mot Östkinds, Lösing och Bråbo härader i Östergötlands län. I väst och nordväst ligger Oppunda härad och i nordost ligger Rönö härad.
Historia
Omkring år 1350 infördes den nuvarande häradsindelningen i landskapet Södermanland och ersatte därmed de tidigare hundare som vilade på förhistoriska anor. Namnet skrevs under 1300-talet som Junakir hundare, och betydelsen av detta namn är höljt i historiens dunkel. Efterledet -åker syftar i regel på en helig plats, men förledet Jun-, som f.ö. är samma som i Jönköping är mer oklart. Eventuellt rör det sig om en svag böjning av det fornsvenska adjektivet æwinn d.v.s. evig eller oändlig. Jönåkers härads tidigaste tingsplats torde ha legat vid Steghetompta malm d.v.s. i närheten av Stigtomta kyrka, och bör ha funnits kvar här till början av 1500-talet. Sedermera har tingsplatsen flyttats till ett mer sydligt läge i häradet och gästgivaregården i Jäder utanför Jönåker. Platsen är belägen längs med Kilaån som historiskt varit navigerbar så långt inåt land som Kila, där en gammal marknadsplats lär ha legat. Parallellt med ån och i en liknande sträckning som nuvarande E4:an löpte också den medeltida Eriksgatan på sin väg mellan Nyköpingshus och Östergötland. Tuna kyrka c:a 4 km nedströms från Jönåker anger med sitt namn att platsen länge varit av central betydelse i bygden, och här låg kanske en stormannagård.
Staden Nyköping är en av Sveriges äldsta städer och man har funnit kvarlämningar från 2 000 år f.kr. Stadsbebyggelsen uppstod på ömse sidor om Nyköpingsån som utgjorde gränsen mellan Röno och Jönåkers härader, vid den fjärd där de viktiga Svärta- och Kilaåarna mynnade i havet. Här hölls flera viktiga möten under medeltiden men det var som huvudstad i Hertig Karls - sedermera kung Karl IX - hertigdöme mellan åren 1568-1622 som staden utvecklades till ett av landets första industriella centum. Merparten av det historiska centrumet är beläget på den södra sidan av åstranden, d.v.s. på Jönåkers härads gamla område. Här låg bl.a. Nyköpingshus som härrör från 1100-talet och som under medeltiden var en av Sveriges viktigaste fästen. Här inträffade bl.a. Nyköpings gästabud år 1317 och Nyköpings recess undertecknades här år 1396 vilket banade väg för Kalmarunionens upprättande året efter. Slottet förstördes vid stadsbranden år 1665 och endast ett torn återstår. Bland de andra herresätena i häradet märks Tistad slott i Bärbo socken.
Historiskt sett har industri främst funnits i Oxelösund och Nävekvarn. Oxelösund tillkom tackvare sin fina naturliga hamn som kom att utses till utskeppningshamn för järnmalmen från Bergslagen och fick därför järnvägsförbindelse. År 1913 grundades här ett järnverk och samhället som sedermera skulle blir stad kom att växa kring detta. Nävekvarn vid Bråvikens inlopp etablerades som bruksort i början av 1600-talet, vilket också skulle komma att ske i Ålberga och Stavsjö längst in i Kiladalen.
Socknar
Jönåkers härad omfattade tio socknar.
Källor och litteratur
- Nordisk familjebok, uppl 3, band 11, 1929
- Svenska Turistföreningen Årsskrift 1927, 2009-03-23, kl. 19:39
- Svensk Etymologisk Ordbok, 2009-03-23, kl. 19:55
- Fornvännen: Åker och Tuna, 2009-03-23, kl. 20:25
- Banverket: det föränderliga landskapet, 2009-03-23, kl. 20:38
- Nationalencyklopedin
- Birgerson, Nils; Jönåkers häradsallmänning - en kortfattad historik, 1983,LIBRIS-id 448810
- Gerdin, Leif (1932-); Ryttare från Jönåker i trettioåriga kriget 1631-1635, Nyköping, 1989, Södermanlands hembygdsförbund, LIBRIS-id 9938627
- Jönåkers häradsallmänning - från urminnes hävd till modern skogsförvaltning, Katrineholm, 1995, Jönåkers häradsallmänings förlag, LIBRIS-id 2082869
 |
||
|
Daga | Hölebo | Jönåker | Oppunda | Rönö | Selebo | Sotholm | Svartlösa | Villåttinge | Västerrekarne | Åker | Öknebo | Österrekarne |
