Från Rilpedia

Iggesund Siffrorna avser orten
Läge	61°38′N 17°04′O / 61.633, 17.067
Landskap	Hälsingland
Län	Gävleborgs län
Kommun	Hudiksvalls kommun
Församling	Enånger-Njutångers församling (Njutånger socken)
Folkmängd(2005)	3 398 invånare
Area(2005)	421 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Iggesund är en tätort (bruksort) i Njutånger socken, Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län, belägen vid Hälsinglands kust.

Innehåll 1 Geografi 2 Infrastruktur 3 Historik 4 Samhällsutveckling 5 Namn och etymologi 6 Sevärdheter och turism 7 Noter 8 Se även 9 Litteratur

Geografi

Iggesund ligger 10 km söder om Hudiksvall, 45 km norr om Söderhamn och 70 km sydost om Ljusdal. Österut gränsar samhället till Bottenhavet. Närmaste större städer är Sundsvall (92 km) åt norr och Gävle (126 km) åt söder. Mot väster breder skog och landsbygd ut sig mot Sörforsa (13 km).

Infrastruktur

Orten klyvs av E4 och Ostkustbanan som löper parallellt genom samhället i nord/sydlig riktning. I öst/västlig riktning delas samhället av väg 669 (Forsavägen) som sträcker sig de 12 kilometerna mellan Iggesund i öster och Sörforsa i väster.

Orten trafikeras dagligen av två av länstrafikens busslinjer. Tågförbindelse till Sundsvall, Hudiksvall, Söderhamn och Gävle finns via X-Tåget från Iggesunds järnvägsstation. I anslutning till Iggesunds bruk finns en stor hamn för import och export av kartong och trävaror.

Historik

Iggesund omnämns första gången under 1400-talet. Vid den tiden består Iggesund av några få gårdar på var sin sida om Iggåns utlopp.

• 1546 inrättar Sveriges konung Gustav Vasa ett ålfiske i Iggån.

• 1572 anläggs en kronosåg vid Iggån.

• 1672 grundläggs Östanå pappersbruk som blir den första större industrin i Iggesund. Pappersbruket läggs vid Viksjöns norra strand ett par km väster om det nuvarande samhället.

• 1685 är det år då Iggesunds industriepok startar på allvar. Detta år grundläggs järnbruket Iggesunds Bruk och Iggesund börjar sakta omvandlas från en jordbruksbygd till ett industrisamhälle. Under de följande åren expanderar Iggesunds bruk allt mer och idag nämner man ofta, felaktigt, orten som synonym med bruket.

• 1721 härjas Iggesund av ryssarna. Dessa bränner ner en stor del av industrin och samhället.

Samhällsutveckling

Under medeltiden byggde ortens inkomster på fiske och jordbruk. Senare har samhället i hög grad präglats av Iggesunds Bruk som blivit ortens största arbetsgivare. Numera är jordbruket marginellt och fisket obefintligt.

På 1980-talet uppköptes Iggesunds Bruk av Mo och Domsjö AB och därmed så inleddes en ny epok även för samhället Iggesund. Tidigare hade bruket varit tätt knutet till samhället i och med att bruket också ägt många fastigheter och varit involverat i det lokala näringslivet och idrottsrörelsen. Befolkningen arbetade på bruket, ofta hela livet, skötte sina inköp och dagliga ärenden i Iggesund och bodde i brukets bostäder. Denna kontinuitet kom nu att brytas i och med att Iggesunds Bruk blev en del i en världsomspännande koncern med liten lokal förankring. Under åren som kom så skildes samhället och bruket allt mer genom att till exempel fastigheter såldes. Bland lokalbefolkningen var åsikterna om dessa förändringar blandade. Vissa ansåg att Iggesunds Bruk hade gjort vad som krävdes för att säkra verksamhetens överlevnad, och därmed arbetstillfällen, medan andra var oroliga för om samhället skulle överleva när bruket tog sin hand ifrån det.

Att "jobba på bruket" är i dag inte längre det självklara alternativet för den som slutar skolan, dels eftersom antalet anställa har gått ner, dels för att, som nämndes ovan, brukets engagemang i samhället har minskat. Dock finns få alternativa arbeten vilket resulterat i att Iggesund, liksom många samhällen i landsorten, i dag brottas med vikande befolkningsunderlag, utflyttning och neddragningar i samhällsservicen.

Namn och etymologi

• 1400-tal Igesunda.

• 1500-tal Egesund, Eghesund, Eggesund, Iggesund, Iggsund.

Namnet Iggesund är svårtolkat men anses komma från det fornsvenska "igg" eller "ygg" som betyder stygg, besvärlig, farlig samt efterleden -sund. Platsen som åsyftas tros vara det svårnavigerade sund som tidigare fanns mellan Bottenhavet och Viksjön och som bildade infartsled till Iggesunds by. Viksjön är i dag en insjö i samhällets sydvästra hörn. P.g.a. kraftverksbyggnad och uppdämning är sundet ej längre farbart.

En annan teori är att namnet kommer av ett fornnordiskt ord, iva, med oklart ursprung. Iva skulle i så fall vara det sund mellan Bottenhavet och Viksjön som omtalas ovan. Denna teori har dock svagt stöd i dag.

Enligt en skröna nedtecknad av 1700-talsprosten Olof Broman har namnet en betydligt mustigare historia. Denne berättar att en jätte, Igge eller Ogge, under forntiden skulle ha bebott området. Från denne fick sedan Iggesund sitt namn.

Sevärdheter och turism

På grund av Iggesunds Bruks långvariga inverkan på samhället har de flesta av ortens sevärdheter att göra med bruksepoken.

• Bland de mer slående inslagen finns Iggesunds järnbruksmuseum inrymt i industrilokaler från 1800-talet. På museet kan man bl.a. se rostugn, masugn, bessermerverk och lancashiresmedja. Museet fungerar även som lokal för konserter och teatrar. Sångare säger att plåten i taket framkallar en unik akustik

• Något som sällan undgår besökare och förbifarande är "slagghögen" (eller slaggberget) en 66 meter hög kulle av slaggprodukter från järnhanteringens dagar som är placerad i Iggesunds södra del.

• På orten finns även Bodarnegrottorna (Bodagrottorna). Tillkomna genom ett jordskalv är dessa Sveriges längsta kända urbergsgrottor. Systemet är ca 2 600 meter långt och till detta kommer dessutom 290 meter bigrottor. Gångar och salar är på vissa ställen imponerande tre våningar höga. Hela grottsystemet är kartlagt men kräver viss vana för att ta sig igenom.

Noter

1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Se även

• Njutånger socken

Litteratur

• Falk, Lena (1969-) & Rann, Carola; Bostäder och familjeliv i gamla Iggesund, en bok av Lena Falk och Carola Rann i samarbete med Njutångers sockens hembygdsförening, upplaga 2, 1998, Njutångers sockens hembygdsförening, Njutånger, 1998, LIBRIS-id 3251971
• Gagge, Carl-Magnus (1951-) & Karlsson, Jan (1952-); Iggesunds järnverk - historik och restaurering, Länsmuseet i Gävleborgs län, Gävle, 1984, ISBN 91-86244-12-4, serie Rapport - Länsmuseet i Gävleborgs län 1983:4, LIBRIS-id 7756232
• Savolainen, Toivo & Zacco-Broberg, Lena (red); Iggesund 300 år, Iggesunds bruk, Iggesund, 1985, ISBN 91-7810-430-0, LIBRIS-id 7666930
• Utterström, Gustaf (huvudred); Iggesunds bruks historia 1685-1985 (2 delar), Iggesunds bruk, Iggesund, 1985, ISBN 91-7810-285-5 (hela verket), LIBRIS-id 7666821
• Westberg, Hans (1907-); Östanå pappersbruk i Hälsingland - några historiska anteckningar, Wibergs bokhandel, Hudiksvall, 1965, LIBRIS-id 821854