Hjälmaren
Från Rilpedia
 Karta över Hjälmaren |
|
| Läge | Västmanland, Södermanland och Närke |
|---|---|
| Yta | 483 km² |
| Längd | 58 km |
| Bredd | 18 km |
| Höjd | 22 m ö.h. |
| Medeldjup | 6,2 m |
| Maxdjup | 20 m |
| Volym | 3 km³, 3 000 miljoner m³ |
| Flöden | |
| Tillflöden | Svartån Kvismare kanal |
| Utflöden | Eskilstunaån |
| Koordinater: | |
Hjälmaren är Sveriges till ytan fjärde största sjö, 484 km2. Den är belägen i Svealand och delas mellan landskapen Västmanland, Södermanland och Närke.
Innehåll |
Allmänt
Hjälmaren är en grund, näringsrik slättsjö. Största djup är 22 meter, och medeldjupet är 6,1 meter. Sjön avvattnas genom Eskilstunaån till Mälaren. Genom Hjälmare kanal finns båtförbindelse med Mälaren. Den största ön i Hjälmaren är Vinön. De största tillflödena är Svartån och Kvismare kanal, båda från väster. Den största orten kring sjön är Örebro i väster. Till skillnad mot de tre största sjöarna i Sverige är inte Hjälmaren statligt vatten utan kommunalt vatten.
På 1880-talet sänktes Hjälmaren genom en sjösänkning med 1,9 m, och 190 km2 land torrlades. Mycket av denna yta hade dock varit våtmark och inte räknats som del av Hjälmarens vattenyta.
Enligt vattendomen från 1988 är sjön reglerad till 21,62-22,10 möh. [1] Jordabalken (SFS1970:994) anger sjöns höjd till 2,77 meter över södra slusströskeln vid Notholmen.
Namnet
Namnet Hjälmaren är avlett av ett fornsvenskt *iælmber, vilket på isländska motsvaras av jalmr, som betyder "buller", "stoj", och på norrländsk dialekt av jalm, som betyder "skrik", "olåt". Namnet är likbetydande med t.ex. sjönamnen Bjälmen, Galmaren. Det betyder alltså "den vinande sjön", "stormsjön". År 1175 nämns ialmans (genitiv), 1502 Jælmaren.[2]
| Grundläggande data om Hjälmaren | |
|---|---|
| Avrinningsområdet för Hjälmaren (inkl. sjön) | 4 045 km² |
| Hjälmarens areal | 480 km² |
| Hjälmarens volym | 3 km³ |
| Medeldjup | 6,2 m |
| Hjälmarens största djup | 20 m |
| Medelvattenstånd(1) | 21,84 m |
| Högsta uppmätta vattenstånd (1922−2000)(1) | 22,48 m |
| Lägsta uppmätta vattenstånd (1922−2000)(1) | 21,15 m |
| Dämningsgräns(1) | 22,10 m |
| Sänkningsgräns(1) | 21,62 m |
| Medelvattenföring i Eskilstunaån | 24 m³/s |
(1) Nivåer i höjdsystemet RH 1900. Källa: Bergström et al., 2006
Djurliv
I Hjälmarens västra del finns ett naturreservat där bl.a. ett flertal ödlor och groddjur återfinns. Tidvis finns även större bestånd av fåglar i våtmarkerna i och kring naturreservatet. Hjälmaren bjuder även på kräftor och fiskar såsom abborre, gös och gädda. Den hotade fiskarten asp finns i sjön.
Hjälmaren är uppdelad i 5 regioner, Hemfjärden, Mellanfjärden, Storhjälmaren, Södra Hjälmaren och Östra Hjälmaren.
Hemfjärden
Den västra delen av Hjälmaren kallas Hemfjärden och sträcker sig från Örebro till Essön. Hemfjärden är mycket grund.
Mellanfjärden
Området mellan Essön och Björkön.
Storhjälmaren
Området mellan Björkön och Hjälmare sund kallas för Storhjälmaren.
Södra Hjälmaren
Södra Hjälmaren gränsar till Storhjälmaren genom ett band med öar kring Vinön
Östra Hjälmaren
Området öster om Hjälmare sund.
Litteratur
- Lars Håkanson, Hjälmaren. En naturgeografisk beskrivning, Solna: Statens Naturvårdsverk, 1978.
- Översvämningshot, Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern, Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen
Stockholm 2006 [1]
Källor
- ↑ http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/artikelserier/v200111_18.pdf
- ↑ Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok I. Lund 1957, s. 426
|
|||||
