Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°20′07″N 18°04′50″O / 59.33528, 18.08056

Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm från Artillerigatan. Fotograf: FriskoKry
Hedvig Eleonora kyrka sett från Jungfrugatan nattetid i juli.

Hedvig Eleonora kyrka, Storgatan vid Östermalmstorg, Stockholm, tillhör Svenska kyrkan och är församlingskyrka för Hedvig Eleonora församling, Stockholms stift.

Kyrkan invigdes 21 augusti 1737 och har sitt namn efter Karl X Gustavs gemål drottning Hedvig Eleonora (1636-1715).

Innehåll

Historik och arkitektur

Högaltaret

1672 skildes Ladugårdslandet från S:t Jacobs församling och blev eget pastorat med Amiralitetskyrkan, Stockholm som medelpunkt och amiralitetspredikanten som pastor under överinseende av kyrkoherden i S:t Jacob.

Sedan 1615 hade amiralitetsförsamlingen haft en kyrka på Kyrkholmen, nuvarande Blasieholmen där Nationalmuseum numera ligger, men 1664 – under Karl XI:s förmyndarregering – blev en ny kyrkobyggnad beslutad, till vilken stadsarkitekten Jean de la Vallée uppgjorde ritningen. Kyrkan grundlades 1669, och dess åttkantiga grundplan återfinns i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna. Men arbetet avstannade dock snart på grund av brist på pengar. Dock uppfördes en liten provisorisk träkyrka vid Storgatan, nära Artillerigatan. Byggandet av den nya kyrkan återupptogs 1725, nu med Göran Josuae Adelcrantz som arkitekt. Den nya kyrkan invigdes den 21 augusti 1737.

Kända personer som är begravda på Hedvig Eleonora kyrkogård inkluderar: Elis Schröderheim

Exteriör

Dagens kyrka skildrar två skeden i kyrkans byggnadshistoria. Kupolen skiljer sig väsentligt från underpartiet i fråga om både stil och mått. Den tillkom 18661868 efter ritning av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander (1816-1881), med omarbetningar av hovarkitekten Bror Carl Malmberg (1818-1877).

Interiör

Altare:
"Det gyldene altaret", en gåva av brukspatronen Johan Clason (1667-1747) utfört i trä av slottsbyggmästare Georg Fröman, invigdes Alla helgons dag 1747.
Altartavlan "Jesus på korset" är målad 1738 av konstnären Georg Engelhard Schröder (1684-1750).
Predikstol:
Den väldiga kolonnprydda predikstolen i klassicistisk stil är utförd efter en ritning av hovintendenten Jean Eric Rehn (1717-1793). Den invigdes Juldagen 1784.
Dopkapell:
Dopkapellet inreddes 1944. Altaret är en gåva av slottsarkitekten Knut Nordenskiöld och byggmästaren Edvin Rundlöf. Fönstermålningen ovanför altaret är utförd av konstnären Gunnar Torhamn (1894-1965).
Dopfunten, av röd öländsk kalksten, bär följande inskription: "Erich Pehrson Psilander Brita Andersdotter Dühre Anno 1678".
Dopskål från 1685
Andreaskoret:
Glasfönster föreställande aposteln Andreas tillsammans med församlingens vapen, utfört av konstnären Bengt Olof Kälde (*1936).
Nattvardskärl:
Nattvardskalk i barockstil tillverkad 1650 i Augsburg.
Oblatask från 1685.

Orglar

Olof Hedlunds orgel

Kronologi:

Disposition:

Manualverk C-c³, bruten oktav (47 toner) Pedal C-c¹, bruten oktav (23 toner)
Principal 8' (fasad) Untersatz 16’
Gedackt 8' Principal 8’
Qvintadena 8' Gedackt 8’
Octava 4' Octava 4’
Qvinta 3' (eg. 2 2/3') Mixtur III
Octava 2' Basun 16’
Decoma von 4, (1 3/5’) Trompet 8’
Seaquialtera V chor. Trumpet 4’
Trumpet 8'
Vox humana 8', D

Jonas Grens & Petter Stråhles orgel

  • 1762: Jonas Gren & Petter Stråhle bygger kyrkans första ”stora” orgel genom att komplettera pedalverket med nytt manual- och öververk. Fasaden ritas av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Orgelns disposition finns upptagen i Abrahamsson Hülphers "Historisk afhandling om musik och instrumenter" från år 1773.
Grönlunds orgel
Grönlunds spelbord

Per Larsson Åkermans orgel

Grönlunds orgel

  • 1969: Kontrakt om nybyggnad tecknas med Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Under åren som följde har större och smärre förändringar vidtagits; 1995 installeras ett nytt datorstyrt kombinationssystem som medger programmering av 6 400 fria kombinationer. Carl Fredrik Adelcrantz fasad från 1762 har trots en del förändringar ändå i huvudsak bevarats.

Nuvarande disposition:

Huvudverk I C-g³ Positiv II C-g³ Svällverk III C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Principal 16’ (1908/1976) Borduna 16’ (1868/1976) Fugara 16’ (1908) Bourdon 32’ (1868/1976) I/P
Principal 8' (1976) Principal 8' (1976) Principal 8’ (1868) Principal 16' (1948/1976) II/P
Dubbelflöjt 8' (1948) Flûte harmonique 8' (1868) Rörflöjt 8’ (1868/1976) Subbas 16’ (1868) III/P
Gamba 8’ (1868) Gedackt 8’ (1976) Salicional 8’ (1868) Oktava 8' (1976) II/I
Oktava 4' (1976) Oktava 4' (1976) Voix céleste 8’ (1908) Borduna 8’ (1976) III/I
Rörflöjt 4' (1976/1988) Koppelflöjt 4' (1976) Oktava 4’ (1908) Oktava 4’ (1976) III//II
Oktava 2' (1976) Nasat 2 2/3’ (1976) Flûte octaviant 4’ (1868) Öppen flöjt 4’ (1988) 16' III/II
Mixtur II, 16' (1976) Oktava 2’ (1976) Salicet 4’ (1930) Blockflöjt 2’ (1976)
Mixtur IV (1976) Ters 1 3/5’ (1976) Valdflöjt 2’ (1976) Mixtur VI (1976)
Scharff III (1976) Larigot 1 1/3’ (1976) Piccolo 1’ (1984) Bombarde 32’ (1948/1976)
Grand Cornet V, fr c° (1976) Mixtur III (1976) Mixtur V (1976) Basun 16’ (1868/1976)
Trumpet 16' (1983) Cymbel II (1976) Sesquialtera II, 2 2/3’ + 1 3/5’ (1976) Trumpet 8’ (1976)
Trumpet 8’ (1976/1983) Trumpet 8’ (1976) Bombarde 16’ (1976) Clairon 4’ (1948/1976)
Clairon 4’ (1983) Krumhorn 8’ (1976) Oboe 8’ (1948/1976)
Tremulant Vox humana 8’ (1976)
Crescendosvällare Clairon 4’ (1976)
Tremulant Register-
Crescendosvällare svällare

Kyrkklockor

Storklockan
Mellanklockan
Lillklockan

Kyrkoherdar i Hedvig Eleonora församling

Gravsten: Carl von Cardell
  • 1934-1964: Erik Bergman (†1970)
  • 1964-1977: Hans Åkerhielm (†2003)

Musiker i Hedvig Eleonora församling

  • ca 1890-1906: John Morén (†1932)
  • 1906-1946(?): G A Ericson
  • 1946-1976: Valdemar Söderholm, körledare (†1990)
  • 1966-2001: Torvald Torén, organist (†2001)
  • 1976-1992: Karl Göran Ehntorp, körledare
  • 1992- : Pär Fridberg, körledare
  • 2003-2006: Mattias Wager, organist
  • 2006- : Ulf Norberg, organist

Folklore

Liksom många andra Stockholms kyrkor sägs även Hedvig Eleonora kyrka ha flera spöken, såväl inne i kyrkan som på kyrkogården. Genom kyrkan vandrar Ladugårdslandets Vita Fru som vid sin hand leder ett huvudlöst barn. Carl von Cardell har spökat sedan sin begravning 1821. Begravningen var omgärdad av underliga himlafenomen och andra mystiska händelser. På doktor Hallmans gravhäll inne i kyrkan samlas församlingens döda läkare och deras patienter till gästabud.[1]

Se även

Externa länkar och källor

Litteratur och källa

  1. Linnell, Stig, Stockholms spökhus och andra ruskiga ställen 2003, s. 185
  • Dag W. Edholm: Stockholm - orgelstaden, Historia & nutid, Verbum, Stockholm 1997, ISBN 91-526-2587-7
Personliga verktyg
På andra språk