Hallands län

Hallands län
Länsbokstav	N
Länskod	13
Landskap	Halland Västergötland Småland
Residensstad	Halmstad
Landshövding	Lars-Erik Lövdén
Landsting	Hallands läns landsting
Area; • Totalt; • Andel vatten	Rankad 19:e; 5 454 km²;
Folkmängd; • Totalt; • Invånare/km²	Rankad 7:e; 288 527; 52
Inrättat	1719

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 13.25 av LA2-bot (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Hallands län är ett västsvenskt kustlän i Götaland, med gränser till Västra Götalands län, Kronobergs län, Jönköpings län och Skåne län. Residensstad är Halmstad.

Hallands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Innehåll

1 Geografi
- 1.1 Tätorter
2 Länsvapnet
3 Administrativ historik
4 Framtid
5 Ekonomi
- 5.1 Energiförsörjning
6 Politik
- 6.1 Politiska majoriteter i Hallands län
7 Infrastruktur
8 Utbildning
9 Kultur och nöje
10 Musikgrupper
11 Referenser
- 11.1 Noter
12 Se även
- 12.1 Externa länkar

Geografi

Större delen av befolkningen bor i kustområdet, som till största delen är jordbruksbygd, medan inlandet är skogsbygd. Norra delen fungerar i allt större utsträckning som förorter till Göteborg. Det gäller framförallt Kungsbacka kommun, men till viss del Varbergs kommun.

Tätorter

De största tätorterna i länet enligt SCB 2005:

#	Tätort	Folkmängd
1	Halmstad	55 688
2	Varberg	26 041
3	Falkenberg	18 972
4	Kungsbacka	17 784
5	Onsala	11 375

Residensstaden är i fet stil

Länsvapnet

Blasonering: I blått fält ett upprest lejon av silver med röd beväring, därest dylik skall komma till användning.

Länsstyrelsen använde Hallands landskapsvapen eftersom de båda enheterna geografiskt överensstämde, och detta bruk stadfästes 1941. Att sedan 1970-talet betydande delar av Västergötland och Småland tillhör länet har inte föranlett någon ändring. Som ett kuriosum kan nämnas att Västergötlands vapen pryder kyrktornets fyra sidor i Grimmared, påminnande församlingsborna om att de trots länsförändringen ändå är västgötar.

Administrativ historik

Provinsen Halland blev svensk på 30 år i samband med freden i Brömsebro 1645. Från freden i Roskilde 1658 blev provinsen varaktigt svensk.

Då den nya länsorganisationen i Sverige infördes i Regeringsformen redan 1634, har Halland aldrig administrerats på samma sätt som de äldre svenska landskapen. Till och med 1970 var länets och landskapets gränser identiska.

Till en början styrdes den nya provinsen av en guvernör. 1658 utnämndes den första landshövdingen, enligt 1634 års regeringsform. Mellan 1658 och 1719, men med några års undantag, fanns ett eller ett par olika generalguvernement med överhöghet över de nya provinserna. 1683 infördes svensk lag. I 1719 års Regeringsform avskaffades förvaltningsformen guvernement och generalguvernemnt i den inrikes förvaltningen, Halland fick då en länsstyrelse och blev då län i full bemärkelse.

Länet består fortfarande till största delen av landskapet Halland. År 1971 tillfördes församlingarna Grimmared, Gunnarsjö, Karl Gustav och Kungsäter från dåvarande Älvsborgs län (Västergötland) (ingår i Varbergs kommun) samt Älvsered, likaså från Älvsborgs län (ingår i Falkenbergs kommun).

Samtidigt överfördes Lindome till dåvarande Göteborgs och Bohus län (ingår i Mölndals kommun) och Östra Karup till dåvarande Kristianstads län (ingår i Båstads kommun, Skåne län).

År 1974 tillfördes församlingarna Femsjö, Färgaryd, Jälluntofta, Långaryd och Södra Unnaryd i landskapet Småland från Jönköpings län. Dessa bildar, tillsammans med Drängsered, Kinnared och Torup, kommunen Hylte som är länets enda inlandskommun.

Framtid

En utredningskommitté, Ansvarskommittén, är tillsatt av regeringen, med medlemmar från alla riksdagspartier. De har ett uppdrag att utreda länens framtida ansvar och struktur och länens antal och gränser. De arbetar på längre sikt, men preliminära förslag anger en betydande minskning i antal län. Hallands län föreslås delas i två stora och en liten del som skulle uppgå i angränsande län. Svar avvgivet av kommittén 28.2.2007. I motstats till utredningens förslag så ansökte landstinget Halland och de sex halländska kommunerna i juni 2008 om att bilda en egen regionkommun som då skulle träda i kraft år 2011.^[1]

Ekonomi

Detta korta avsnitt behöver utökas.

Energiförsörjning

Halland förbrukade 2004 omkring 14 500 GWh. Industrin använde 48 % av energin, 30 % gick till bostäder, lokaler och jordbruket, medan 22% användes av transportsektorn.

I länet produceras omkring 1 200 GWh elenergi från vattenkraft, vindkraft, kraftvärmeverk och industriell mottryckskraft. Dessutom produceras cirka 25 000 GWh el från kärnkraft, i Ringhals kärnkraftverk i Varbergs kommun. Omkring 700 GWh fjärrvärme produceras i länet. Biogasproduktionen är på 39 GWh, det finns 16 500 m²solvärmeanlägningar som ger 5 GWh. ^[2]

Politik

Politiska majoriteter i Hallands län

Huvudartikel: Politiska majoriteter i Sveriges kommuner

Hallands läns landsting: (m)+(c)+(fp)+(kd)+(mp)
- Falkenberg: (c)+(m)+(fp)+(kd)+(Aktiv Politik)
- Halmstad: (m)+(fp)+(c)+(kd)+(Spi)
- Hylte: (c)+(m)+(s)+(fp)+(kd)
- Kungsbacka: (m)+(fp)+(c)+(kd)
- Laholm: (m)+(c)+(fp)+(kd)
- Varberg: (m)+(c)+(fp)+(kd)+(Spi)

Landstingsstyrelsens ordf: Mats Eriksson (m)
- Kommunstyrelsens ordf: Mari-Louise Wernersson (c)
- Kommunstyrelsens ordf: Carl Fredrik Graf (m)
- Kommunstyrelsens ordf: Lennart Ohlsson (c)
- Kommunstyrelsens ordf: Per Ödman (m)
- Kommunstyrelsens ordf: Per Asklund (m)
- Kommunstyrelsens ordf: Gösta Bergenheim (m)

Oppositionsråd: Dan Skantz (s)
- Oppositionsråd: Gerry Norberg (s)
- Oppositionsråd: Ingegerd Sahlström (s)
- Oppositionsråd: Micael Arnström (s)
- Oppositionsråd: Åke Eliasson (s)
- Oppositionsråd: Stina Lindberg (s)
- Oppositionsråd: Jana Nilsson (s)

Infrastruktur

Hallands län har mycket god infrastruktur. E6 utgör länets trafikstomme, motorvägen kommer igenom länet vid kusten från Skåne upp till Göteborg. Däremot har utbyggnaden av Västkustbanan gått i "långbänk". Järnvägen är idag utbyggd med dubbelspår från Göteborg till Varberg och dessutom rätad på flera ställen men från Varberg löper den genom Apelviken och Hästhagabergen i ett kurvigt avsnitt med flera plankorsningar. Strax söder om Varberg tar dubbelspåret åter vid och på sträckan som löper längs med motorväg E6 sattes i juli 1993 svenskt fartrekord på räls med 273 km/h.

Söndagen den 15 juni 2008 öppnades det nya dubbelspåret förbi Falkenberg i en ny sträckning öster om centralorten och samtidigt invigdes den nya stationen, belägen väster om motorväg E6, 2 km från Stortorget i centrum. Banan går här över Ätran på en ny bro och passerar Tröingeberg och Skrea backe genom två tunnlar, 1150 repektive 550 meter långa. Det tidigare spåret har rivits upp från stationen och söderut, medan man från norr kommer att ge spåret en ny sträckning för godstrafik till det tidigare stationsområdet.

Den nya infarten till Halmstad byggdes klar 1985 öster om den tidigare. Härifrån går dubbelspåret söderut i ett nytt och västligare läge förbi Laholm. Strax norr om Båstad tar den gamla, kurviga och branta sträckningen över Hallandsåsen vid i väntan på färdigställandet av den påbörjade tunneln.

Utbildning

Högskolan i Halmstad, som startade i början av 1970-talet, har 7 000 studerande. Högskolefilialen i Varberg, Campus Varberg, har efter utbyggnad 2008 plats för cirka 1 500 studerande.

Kultur och nöje

Se Halland

Musikgrupper

Referenser

Noter

Se även

Landshövdingar i Hallands Län

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Hallands län

[0] Halland ansöker om att få bilda regionkommun 2008-06-23

[1] Länsstyrelsen i Hallands län, meddelande 29006/18: Energiläget i Halland

[1]

[2]