Härnösand

Från Rilpedia

Version från den 19 maj 2009 kl. 18.25 av Akronym (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Härnösand
Siffrorna avser orten
Härnösand
Läge 62°38′N 17°56′O / 62.633, 17.933
Landskap Ångermanland
Län Västernorrlands län
Kommun Härnösands kommun
Församling Härnösands domkyrkoförsamling

Säbrå församling

Folkmängd(2005) 18 003 invånare
Area(2005) 1 090 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Koordinater: 62°38′N 17°56′O / 62.633, 17.933

Härnösand är en tätort i Ångermanland samt centralort i Härnösands kommun, residensstad för Västernorrlands län och stiftsstad i Härnösands stift.

Innehåll

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Härnösand Tätort
År Invånare
1990
  
19 126
1995
  
19 185
2000
  
17 977
2005
  
18 003
Källa: SCB - Tätort


Historia

Storgatan i Härnösand
Landshövdingeresidenset

Härnösand grundades 1585 av Johan III. Staden anlades på fastlandet och på öarna Härnön, Mellanholmen, Kronholmen och Bockholmen, de båda senare sedan länge förenade med fastlandet. På 1300-talet var Härnön en egen socken (Parochiae Hernö) och omtalas 1374 i samband med en visitationsresa där man stannade vid en hamn (portu) med namnet Hernösundh. Namnets förled har i en tolkning av Hjalmar Lindroth från 1915 ansetts komma från ett ord, härn, besläktat med hjärna/hjässa som skulle komma av öns höjder mot havet. 1955 föreslog Torsten Bucht att det var berget Vårdkasen som påminde om toppen på ett huvud. Hans tolkning är alltså "ön med det toppformiga berget". Tolkningarna faller på att ön eller berget inte från något håll påminner om en skalle. Ett tredje förslag är att namnet hänger samman med gudinnan Härn som är ett binamn på Freja i hennes egenskap av linodlingens beskyddarinna. På Härnön har under järnåldern funnits ett Hov, en kultplats för en större grupp människor, vilket skulle kunna tala för att det inte är uteslutet med ett gudinnenamn i förleden. Hov i Torsåkers sn, Ångermanland är troligen en kultplats med kopplingar till guden Tor och det är därför inte otroligt att hovet på Härnön är att förknippa med en gudinna. Se också Frösön och Norderön i Jämtland.

Härnösand har en lång tradition som administrativt centrum i Västernorrlands län, där staden varit residensstad sedan 1654, frånsett perioden 1762-78. Redan 1645 blev Härnösand residensstad, då för Härnösands län. Landsarkivet i Härnösand började sin verksamhet 1935 och har Sveriges största landsarkivdistrikt, omfattande hela Norrland utom Jämtlands län.

Under 1800-talet blomstrade staden till stor del tack vare ett aktivt näringsliv baserat på varv, sjöfart och bankväsende. 1827 grundades en sparbank, och 1849 tillkom en affärsbank. Härnösand blev först i Europa med elektrisk gatubelysning 1885, och under 1890-talet besöktes staden bland annat av kaiser Wilhelm II och kung Chulalongkorn.

Härnösand har även en lång tradition som utbildningsstad. Härnösands gymnasium grundades 1658 och var länge det enda i Norrland. Härnösand har även varit lärosäte för utbildningar inom sjöfart, folk- och småskollärarseminarium samt döv- och teckentolksutbildningar. 1977 slogs de statliga utbildningar som då fanns i Härnösand samman till Högskolan i Härnösand, som 1993 inkorporerades i Mitthögskolan, vilken i sin tur 2005 blev Mittuniversitetet.

Lubbe Nordström, 1882-1942, gav i sitt författarskap namnet 'Öbacka' åt hemstaden Härnösand. Ett namn som väl överensstämmer med dess geografiska belägenhet. Östanbäcken är en stadsdel i Härnösands centrum som består till stora delar av trähusbebyggelse från 1700- och 1800-talet.

Utbildning

I Härnösand finns delar av Mittuniversitetet där utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, lärarutbildning samt arkiv- och informationsvetenskap. Vid Härnösands folkhögskola bedrivs bland annat tolkutbildningar och musikinriktade utbildningar. Staden är säte för Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Härnösand har i ett tidningsreportage kallats ”navet för landets vuxenutbildning” på grund av stadens ledande roll i distansutbildningar. Kommunen var pionjärer inom vuxenubildningen med Statens Skola för Vuxna, Härnösand (SSVH) som blev en stomme i Centrum för flexibelt lärande fram till nedläggningen 2008.

Högre utbildningar

  • Härnösands gymnasium (1658-) ombildades till läroverk 1882. Ett par år tidigare, 1879, startade en flickskola, och 1896 ett tekniskt läroverk. Dessa utbildningar ombildades i slutet på 1960 till den teoretiska delen av gymnasiet i Härnösand, som fick namnet Ångströmskolan. Yrkesutbildningarna samlades under namnet Bureskolan.
  • Folkskollärarseminarium och Småskollärarseminarium. De tidiga lärarutbildningarna var knutna till stiftsstäderna, och Härnösand examinerade lärare för en yta stor som halva Sverige. Folkskoleseminariet var länge inrymt i en träbyggnad på Norra Kyrkogatan i centrala staden medan småskoleseminariet var inhyst nära gamla biskopsgården i Säbrå. Vid sekelskiftet år 1900 byggdes ett nytt seminarium på Kastellgatan, nuvarande Kastellskolans lokaler. Folkskoleseminariet flyttade i slutet på 1940-talet till dövskolans lokaler på Södra vägen, nuvarande Kiörningskolan, för att i början på 1970-talet som Lärarhögskola åter hamna i lokalerna på Kastellgatan.
  • Navigationsskolan (1842-). Skolans inhystes från början i en gammal byggnad i stadsträdgården. År 1849 flyttade man skolan till nybyggda folkskolan beläget vid Hovsgatan, och 1861 till övre våningen i det nyuppförda telegrafhuset. En särskild utbildning för ångbåtsbefälhavare gjorde att behovet av en egen skolbyggnad ökade och 1878 kunde flytta man därför in i egna nybyggda lokaler på Kastellbacken. Skolan revs 1963.
  • Sjöbefälsskolan. Skolan byggdes 1963 på den gamla navigationsskolans plats. Utbildningen lades ned 1981. Lokalerna är idag en central del av Mittuniversitets lokaler.
  • Kvalificerad Yrkesutbildning. 2006 återstartade den anrika driftteknikerutbildningen igen, nu i form av en 2-årig KY-utbildning i kommunens regi. Dessutom startade en unik 2-årig solenergiteknikerutbildning, som 2009 har 50 studenter.
  • Dövskolan tillkom efter en motion 1867 i landstinget. Eftersom skolan var ett internat och elevantalet växte så uppstod inkvarteringsproblem. Landstinget beslutade därför 1874 att avsätta medel för ett särskilt skolhus. Härnösands stad erbjöd kostnadsfritt en tomt och 1878 kunde det nya skolhuset tas i bruk. 1889 kom en lag om dövstumsundervisning och de fyra nordligaste länen slogs ihop till ett distrikt kallat 7:e dövstumskoledistriktet. Landstingen enades om Härnösand som skolort. 1896 flyttade man till nyare och mycket större lokaler i Kiörningskolan på Södra Vägen. Antalet elever fördubblades nu till 150. Dövstumskolan blev 1948 centrum för dövundervisning i Norrland under namnet Kristinaskolan.

Hälsa och sjukvård

Sjukvården har en lång historia i Härnösand. Redan 1744 fick Norrland sin första läkare, Nils Gissler, som var bosatt i staden. Det var först långt senare, år 1871, som den den första tandläkaren bosatte sig på orten. År 1788 uppfördes vidare Härnösands Lasarett på Storgatan 1, och i slutet av 1800-talet byggdes ett nytt sjukhus.

Efter det nya länssjukhusets tillkomst i Sundsvall i början av 1970-talet ombildades Länssjukhuset i Härnösand till Härnösands Sjukhus och den ortopedklinkik som bildats genom övertagandet av verksamheten vid Vanföreanstalten flyttades till Sundsvall.

På senare år har neddragningar skett i omgångar. År 1984 stängdes BB, 1994 akutkirurgin med vårdplatser, delar av röntgen och sjukhusadministrationen, 1997 slutenvården inom psykiatrin och 1998 mammografin. Som en följd av opinionsbildningen kring dessa frågor bildandes ett nytt parti (Sjukvårdspartiet) med målet att "rädda sjukvården kvar i Härnösand". Dock beslutade Landstinget i Västernorrland den 2004 att Härnösands sjukhus skulle avvecklas. Vården tillhandahålls sedan dess av Länssjukhuset Härnösand-Sundsvall i Sundsvall.

Näringsliv

Härnösand har länge varit en stad som dels präglats av offentig verksamhet och ett rikt industriliv runt varv och sjöfart, skogindustrier samt mekaniska verkstäder. Under årens lopp har dock offentlig verksamhet allt mer tagit över, och antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin har sjunkit drastiskt under de sista decennierna.

Bland kommunens numera nedlagda industrier märks Kronholmvarvet och Nya varvet, Hernösands Ångsågs AB, Hernösands Mekaniska verkstad AB, Hernö Bryggeri AB, Tobaksmonopolet, HAGRAF (grafitfabrik), ASEA Härnöverken (truckfabik), Torsviks boardfabrik samt Utansjö pappersmassefabrik som ingick i Rottneroskoncernen. Idag finns bl a Edmolift, Logosol, Idus AB, Ymex AB, Absolicon Solar Concentrator AB och Öbako som är lokalt ägda.

Bland offentliga arbetsgivare märks förutom Mittuniversitetet, länsstyrelsen, stiftsstyrelsen och Specialpedagogiska myndigheten bland annat SIDA och Kriminalvårdsverket som bygger ett av landets största anstalter med plats för 200 intagna på Saltviksområdet. Anstalten Saltvik som för närvarande är under byggnad kommer att bli en av landets säkraste anstalter i säkerhetsklass A. Den ersätter anstalten Härnösand, en äldre anstalt från 1862, som i dagsläget kan hysa 74 intagna.

Kommunikationer och sjöfart

Härnösands hamn med sina åtta meter på djupet har länge spelat en avgörande roll i stadens näringsliv. Här fanns tidigare två stora och flera mindre varv, samt en betydande sjöfart. Under huvuddelen av 1800-talet placerade sig hamnen bland landets fem största och rederinäringen blomstrade.

Hamnen ligger strax söder om Ångermanälvens utlopp och har utöver djuphamn även oljehamn och rororamp. Med närhet till centrum finns tre gästhamnar.

Härnösand fick järnvägsförbindelse med stambanan 1894 genom ett sidospår från Långsele. 1925 fick staden även järnväg till Sundsvall. Järnvägen mellan Sundsvall och Långsele kallas idag Ådalsbanan och är för närvarande föremål för omfattande ny- och ombyggnationer norr om Härnösand.

Kyrkan

Domkyrkan i Härnösand

Härnösand är stiftsstad i Härnösands stift som omfattar Jämtlands och Västernorrlands län. Bland kända biskopar märks Carl Gustaf Nordin, Franz Michael Franzén, Lars Landgren, Torsten Bohlin, Gunnar Hultgren, Ruben Josefsson samt Bertil Werkström.

Domkyrkan invigdes 1846 och är Sveriges minsta men en mycket framträdande byggnad i sin stad. Till domkyrkoförsamlingen hör även Ängekyrkan på Murberget. En mindre del av Härnösands tätort tillhör Säbrå församling.

Försvarsmakten i Härnösand

Den svenska Försvarsmakten har under lång tid varit representerad i Härnösand. Under krigen mot Ryssland var Härnösand i omgångar stabsort, och staden brändes bland annat 1721. Under 1809 års krig var staben för Bottenhavsförsvaret placerat i staden. Mellan 1894 och 1910 låg militärkommandot för mellersta Norrland (6 arméfördelningen) i Härnösand. Inledningsvis var volontärskolan centrum för försvarsutbildningen, men i samband med första världskriget skissades på kaserner för permanent utbildning av värnpliktiga. Dessa uppfördes, men byggdes om innan de togs i bruk, inledningsvis till vanföreanstalt och när verksamheten lades ner blev kasernerna stommen i Landsarkivets lokaler.

1953 ombildades KA4H, Älvsborgs kustartillerikårs Härnösandspluton, till en egen kår under betckningen KA5. 1975 fick denna kår status av Kustartilleriregemente. I samband med 1997 års försvarsbeslut avvecklades KA5 1998. Även Härnösands marinkommando, Marinkommando Nord avvecklades till följd av beslutet. En av de viktigaste strategiska punkterna var Hemsö fästning som idag är ett av våra viktigaste byggnadsminnen från Kalla kriget.

Kultur

Härnösands konsthall

Friluftsmuseet Murberget tar upp livet i mellersta Norrland under 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Det är landets näst största friluftsmuseum och i området firas traditionellt midsommar med flera aktiviteter. Museet skapades av Theodor Hellman, som under decennier samlande både byggnader och föremål med anknytning till mellersta Norrland.

Sambiblioteket, som invigdes 2000, är både kommunbibliotek, länsbibliotek och universitetsbibliotek. Det utsågs i september 2000 till Årets bibliotek. I lokalerna för Härnösands gamla bibliotek ligger sedan 1998 Technichus, experimentverkstad. Härnösands teater invigdes 1970.

Härnösand har varit utgivningort för ett flertal dagstidningar; Hernösands-posten 1842-1953, Västernorrlands allehanda 1875-99, Nya Norrland 1907-99, Tidningen Ångermanland 1999-

Norrdans, bildad 1995, är en professionell modern dansensemble med bas i Härnösand.

Nutida konstmusik och elektroakustisk musik har en relativt stark ställning i stadens kulturliv. Det finns utbildningar i komposition inom dessa genrer vid stadens folkhögskola samt en förening, Nymus, som anordnar regelbundna konserter. I Härnösand hör dessutom Weberkvartetten hemma, en stråkkvartett som framträder med både klassisk och nutida musik.

Idrott och friluftsliv

Turistiskt kan Härnösands ses som den södra ingången till Höga kusten med Världsarvet.

Vårdkasberget med sitt utsiktstorn är Härnösands "stadsberg" med en höjd av 175 meter över havet. Här finns idrottsaktiviteter året runt, skidor på vintern och mountainbike sommartid. Ett nytt utsiktstorn invigdes 2008. Det ersatte STF:s torn från 1898.

Härnösands havsbad kallas Smitingen och ligger på Härnöns östra sida. I området ligger även det gamla fiskeläget Gånsvik och Klubbsjön med dess grottformationer. Flygfältet Myran-Härnösand har såväl motor- som segelflygning. Härnösands Flygklubb svarar för verksamheten. På Vägnön finns en populär golfbana.

Härnösand har många aktiva idrottsföreningar, som genom åren kan ståta med fina placeringar. Härnösands Curlingklubb är en av landets ledande, med konstellationer som lag Kamp (EM-guld, VM-guld), lag Norberg (OS-guld, VM-guld, EM-guld) och flera individuella spelare. Härnösands Cykelklubb är även väl meriterad. Sven Hamrin OS-brons 1964 och Emma Johansson OS-silver 2008 är två tävlande som nått internationella placeringar. Brännans IF har genom åren nått goda placeringar i framför allt i handboll och friidrott, HAIK har goda meriter i bandy, både på herr- och damsidan, Bondsjöhöjdens IK i orientering och skidor, IF Älgarna och HFF (bildat genom sammanslagning av IFK Härnösand och Älandsbro IF) i fotboll (Älgarna även i ishockey), samt AIK Hockey Härnösand (bildad som Antjärns Hockey i ishockey. Bland kända idrottmän märks fotbollsspelarna Bengt Nyholm, Lars Zetterlund och Daniel Theorin, hockeyspelarna Lennart Norberg, Kent Norberg ("Nubben") och Ulf Sandström ("Sasse"), bandyspelaren Owe Hemström, vasaloppsegraren 1987 Anders Larsson och Alexandra Polivanchuk, pristagare i årets idrottskvinna med funktionshinder 2006.

Kända personer från Härnösand

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Se även

Externa länkar


Personliga verktyg