Härdplast
Från Rilpedia
Härdplast, polymer som är uppbyggd av tvärbundna molekyler. Dess uppbyggnad gör att den inte går att smälta eller lösas. På grund av detta är återvinningsmöjligheterna begränsade jämfört med en termoplast. Härdplaster går dock att mala ner till flis eller pulver som sedan kan användas som utfyllnadsmaterial eller förstärkningsmaterial i nya produkter.
Härdplaster är styva och hårda. Exempel på härdplaster är UF (Urea Formaldehyde), MF (Melamine Formaldehyde, Melaminformaldehyd), UP (Unsaturated Polyester, omättad polyester), PF (Phenolformaldehyde, fenolformaldehyd), Epoxi, och Bakelit.
Flera härdplaster är i sig sköra och används därför oftast som bindmedel till någon fiber. Vanligast är användning tillsammans med glasfiber. Andra förekommande fibrer är kolfiber och kevlar. Som ytskikt till en konstruktion av fiberarmerad härdplast används ofta gelcoat. Glasfiberarmerad härdplast dominerar plastbåtsmarkanden och endast ett fåtal båtar tillverkas av termoplast. Fördelen med härdplasten är att det innebär mindre investeringskostnader att tillverka saker i det men å andra sidan blir varje exemplar dyrare då den är mer tidskrävande att arbeta med än termoplast. De båtar som tillverkas i termoplast görs ofta i stora serier för att fördela de fasta kostnaderna.
Härdplast ska inte förväxlas med hårdplast.
Tvärbindning mellan polymera kedjor och ett tredimensionellt nätverk karakteriserar Härdplast.
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
