Gräfsnäs

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 14.04 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Gräfsnäs
Siffrorna avser orten
Landskap Västergötland
Län Västra Götaland
Kommun Alingsås
Församling Bjärke
Folkmängd(2005) 387
Area(2005) 82 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 2008-03-11)

Gräfsnäs är en tätort i f.d. Erska församling i Alingsås kommun i Västergötland. Den är belägen vid sjön Anten 22 km norr om Alingsås och 5 km sydväst om Sollebrunn.

Samhället växte fram vid Gräfsnäs järnvägsstationVästgötabanan, som öppnades 1900. Av denna återstår idag museijärnvägen Anten-Gräfsnäs Järnväg, som är en betydande turistattraktion.

Strax intill, på en liten halvö i sjön Anten, ligger ruinerna efter Gräfsnäs slott. Det byggdes i mitten av 1500-talet och ersatte det tidigare Loholms slott, som låg på Loholmen längre västererut i sjön. Det var stamgods för ätten Leijonhufvud, och möjligen födelsplats för Margareta Leijonhufvud, som i och med giftermålet med Gustav Vasa 1536 blev svensk drottning. Slottet har brunnit vid tre tillfällen, med hundra års mellanrum: 1634, 1734 och 1834. Efter sista branden byggdes det aldrig upp igen, utan fick förfalla, men har under 1900-talet konserverats.

Under oroligheterna mellan hertig Karl och Sigismund belägrades greve Axel Leijonhufvud på Gräfsnäs i sju veckor av hertigens folk. 1612 plundrades det av danskarna. Gräfsnäs förblev inom släkten Leijonhufvud till 1724, då det såldes till hovmarskalken, greve E. A. Sparre. Han sålde det vidare till justitiekansler Thomas Fehman. Dennes hustru Kataria Tham gjorde det till fideikommiss för en son i sitt föregående äktenskap, sedermera kommendören J. Gripenstedt, men fideikommissrätten upphävdes 1824. År 1847 köptes godset av hertig Kristian August av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg. Under hans son, hertig Fredrik Kristian August och dennes son Ernst Günther hamnade det gamla slottet i fullständigt förfall; till och med taket revs. 1897 köptes godset av grosshandlare Christian Barchman i Göteborg, som under firma Gräfsnäs aktiebolag innehade det till sin död 1906.

Gräfsnäs station
Gräfsnäs slottsruin

Innehåll

Se även

Externa länkar

Källor

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Andra källor

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gräfsnäs, 1904–1926 (Not).



Socknar och församlingar i Bjärke härad i Västergötland

Erska församling | Lagmansereds församling | Magra församling | Stora Mellby församling
(samtliga numer sammanförda i Bjärke församling)

Personliga verktyg