Glukoneogenes

Från Rilpedia

Version från den 29 maj 2009 kl. 20.20 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel är en del i serien Ämnesomsättningen med följande delar:
Metabolism
Katabolism
Anabolism
Katabolism
Matspjälkning
Glykolys
Beta-oxidation
Trans-/Deaminering
Citronsyracykeln
Elektrontransportkedjan
Oxidativ fosforylering
Ureacykeln
Anabolism
Glukoneogenes
Proteinsyntes
Fettsyrasyntes
Se även
Fotosyntes
Cellandning
Schematisk bild över glukoneogenesen som sker i de blå pilarnas riktning. Böjda pilar betyder att olika enzymer som verkar i de olika riktningar.

Glukoneogenes är en energikrävande process där glukos bildas från andra enklare föreningar som cellen inte kan bryta ner. Exempel på föreningar som genomgår glukoneogenes är laktat, glycerol och alanin. Glukoneogenes sker huvudsakligen i levern under fasta. Främst hjärnan och röda blodkroppar (erytrocyter) är beroende av kontinuerlig tillförsel av glukos eftersom det är deras enda energikälla (hjärnan kan även förbränna ketonkroppar).

Glukoneogenesen är en process som motsvarar en bakvänd glykolys. Startmolekylerna kan vara vilken intermediär som helst i citronsyracykeln eller glykolysen, samt glycerol, laktat och aminosyror.

Glukoneogenesen i Coricykeln

Ett belysande exempel där glukoneogenesen sker är i den s.k. Coricykeln där laktat från blodet, som bildats från anaerob cellandning i musklerna, omvandlas i levern till glukos. Om inte laktat omvandlas kan pH sjunka vilket skulle kunna leda till acidos (för surt blod). Glukoneogenesen är energikrävande och kräver 6 ATP för varje producerat glukos.

  1. Laktat måste först omvandlas till pyruvat
  2. Sedan omvandlas det till oxalacetat, den sista intermediären i citronsyracykeln. Detta sker i mitokondrien.
  3. För att oxaloacetatmolekylen ska passera membranet till cytosolen så omvandlas den till malat och passera membranet.
  4. Malat kan sedan i cytosolen omvandlas tillbaka till oxaloacetat vilket kan omvandlas till fosfoenolpyruvat. Anledningen till denna omväg är att reaktionen från fosfoenolpyruvat till pyruvat är irreversibel. Därefter kommer fem steg som nyttjar samma enzym som glykolysen.
  5. fosfoenolpyruvat -> 2-fosfoglycerat
  6. 2-fosfoglycerat -> 3-fosfoglycerat
  7. 3-fosfoglycerat -> 1,3-bis-fosfoglycerat
  8. 1,3-bis-fosfoglycerat -> glyceraldehyd 3-fosfat
  9. Två stycken glyceraldehyd-3-fosfat omvandlas till en fruktos 1,6-bisfosfat
  10. Fruktos 1,6-bisfosfat spjälkas till fruktos 6-fosfat av enzymet fruktos-1,6-bisfosfatas vilket är har en helt annan styrning (aktiveras av höga koncentrationer av ATP) än motsvarande enzym i glykolysen (som hämmas av ATP) vilket som garanterar att båda processerna inte sker samtidigt.
  11. Fruktos-6-fosfat omvandlas till glukos-6-fosfat
  12. I levern kan glukos-6-fosfat omvandlas till glukos med hjälp av enzymet glukos-6-fosfatas. Glukos kan sedan passera cellmembranet och följa med blodet ut till energibehövande vävnader. I musklerna kan glukos-6-fosfat lagras som glykogen för kommande behov.

Källor

  • Biochemistry, 3rd Edition P. Champe, R. Harvey

Externa länkar

Personliga verktyg