Gestapo

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
GeStapos högkvarter, Prinz-Albrecht-Straße 8, Berlin
SS-Reichsführer Heinrich Himmler utnämns till chef för Gestapo 1934

Gestapo (ty. Geheime Staatspolizei/GeStapo) var en polisorganisation i Nazityskland. Gestapo bildades 1933 och leddes från 1936 av Reinhard Heydrich, som 1939 efterträddes av Heinrich Müller.

Kort efter nazisternas maktövertagande i januari 1933 inrättade Hermann Göring en avdelning inom den preussiska polisen, som till en början gick under beteckningen Departement 1A. Den började sin verksamhet 23 april 1933 och var i verksamhet till andra världskrigets slut. Personal till den nya organisationen rekryterades till en början från den ordinarie polisstyrkan.

Gestapos uppgift var att "utreda och bekämpa alla tendenser, som kunde vara farliga för staten". De hade bemyndigande att utreda "förräderi, spioneri och sabotage" samt uttryck för olagliga handlingar mot "staten och partiet".

Lagen hade ändrats för att passa organisationens uppgifter, och Gestapos handlingar begränsades inte av några lagliga hinder. Nazisternas främste jurist, dr Werner Best, konstaterade "Så länge som Gestapo följer ledningens vilja handlar organisationen lagligt". Gestapo var särskilt undantaget från skyldighet att inför administrativa domstolar ansvara för sina handlingar. Dessa domstolar var annars den normala vägen för en medborgare att utkräva rätt mot statens åtgärder

Den maktform, som Gestapo i största utsträckning öppet missbrukade, var den så kallade Schutzhaft (skyddsförvar), vilket var en eufemism för fängslande av människor utan någon som helst rättslig prövning, vanligtvis i koncentrationsläger. Den fängslade personen fick till och med själv underteckna det dokument, som innebar att man önskade bli fängslad. Den traditionella metoden för att få fram underskriften var tortyr.

Under 1934 pressades Göring av Heinrich Himmler att acceptera att kontrollen över Gestapo överfördes till SS. 1936 blev Reinhard Heydrich chef för Gestapo. Han lär under sin tid i denna position ha skaffat sig ett eget register över de nazistiska ledarnas känsliga punkter för eventuellt framtida bruk.

Under krigsperioden växte organisationen kraftigt och bestod till slut av cirka 45 000 tjänstemän. Den bidrog starkt till att kontrollera de ockuperade områdena i Europa och till att identifiera "judar, socialister, homosexuella, romer och andra ej önskvärda".

Vid Nürnbergprocessen åtalades och fälldes den totala organisationen Gestapo för brott mot mänskligheten.

Innehåll

Organisation

Central organisation

Gestapo lydde under Reichssicherheitshauptamt, där Amt IV (avdelning IV) var Geheimes Staatspolizeiamt (gestapoavdelning) under SS-Brigadeführer och Generalmajor der Polizei Heinrich Müller, med SS-Oberführer och Oberst der Polizei Wilhelm Krichbau som ställföreträdare. Avdelningen var 1941 indelad i följande byråer: [1]


Byrå Ansvarsområde
IV A Politiska motståndare
IV B Relitiösa motståndare
IV C Spaningsregister
IV D Ockuperade områden
IV E Säkerhetstjänst
IV P Internationella kontakter

Regional organisation

Gestapo indelades i Stapo-Leitstellen (regional huvudavdelning), vanligen så att i varje militärområde fanns ett eller flera sådana Leitstellen. Vid sidan av dessa fanns även Stapo-Stellen (regional avdelning), som inte var underställda dessa Leitstellen. Både Leitstellen och Stellen var underordnade den i varje militärområde förefintliga Befehlshaber der Sipo und des SD (befälhavaren för säkerhetspolisen och säkerhetstjänsten). Under varje Leitstelle fanns ett antal Zweigstellen (lokalkontor).[2]

Personal

Gestapo använde sig av kriminalpolisens tjänstegrader.

Lönegrad [3] einfachen Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei[4] leitenden Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei [5] Motsvarande grad i SS (Armén) [6]
A8c3 apl. Kriminalassistent SS-Scharführer (Unterfeldwebel)
A8c3 Kriminalassistent SS-Oberscharführer (Feldwebel)
A7c Kriminaloberassistent SS-Hauptscharführer (Oberfeldwebel)
A7a Kriminalsekretär SS-Sturmscharführer (Stabsfeldwebel)
SS-Untersturmführer (Leutnant)
A5b Kriminalobersekretär SS-Untersturmführer (Leutnant)
A4c1 Hilfskriminalkommissar SS-Untersturmführer (Leutnant)
A4c1 Kriminalkommissar z.Pr. SS-Untersturmführer (Leutnant)
A4c2 Kriminalinspektor SS-Obersturmführer (Oberleutnant)
A4c1 Kriminalkommissar < 3 år i graden SS-Obersturmführer (Oberleutnant)
A4c1 Kriminalkommissar > 3 år i graden SS-Hauptsturmführer (Hauptmann)
A3b Kriminalrat < 3 år i graden SS-Hauptsturmführer (Hauptmann)
A3b Kriminalrat > 3 år i graden SS-Sturmbannführer (Major)
A2d Kriminaldirektor SS-Sturmbannführer (Major)
A2c2 Regierungs-und Kriminalrat SS-Sturmbannführer (Major)
A2b Oberregierungs-und Kriminalrat SS-Obersturmbannführer (Oberstleutnant)
A1b Regierungs- und Kriminaldirektor SS-Standartenführer (Oberst)
A1b Reichskriminaldirektor SS-Standartenführer (Oberst


För anställning i kriminalkommissariekarriären krävdes en anställningsexamen. Efter denna skedde anställning som Kriminalkommissaranwärter (kriminalkommissarieaspirant). Efter ett års aspiranttjänstgöring genomgicks en nio månaders kurs vid Führerschule der Sicherheitspolizei (säkerhetspolisens officersskola) i Berlin-Charlottenburg. Denna kurs avslutades med en kommissarieexamen. Efter denna skedde omedelbart befordran till Hilfskriminalkommissar (biträdande kriminalkommissarie). Normalt blev sedan den biträdande kriminalkommissarien inom några dagar tilldelad en tjänst inom kriminalpolisen och blev därmed också genast befordrad till Kriminalkommissar auf Probe (kriminalkommissarie med provanställning). Efter ett halvårs provtjänstgöring skedde befordran till außerplanmäßigen Kriminalkommissar (extra kriminalkommissarie).[7]

Se även

Noter

  1. GELZENZENTRUM Die geheime Staatspolizei - Gestapo http://www.gelsenzentrum.de/gestapo_staatspolizei.htm 2009-05-08
  2. http://www.vho.org/D/ggm2/2.html 2009-05-09
  3. http://www.geschichte-reckenfeld.de/kapitel/entwicklung/00_pdf_dateien/buch_polizei_noethen_tab_dienstgrade.pdf 2009-05-09
  4. Hans Jürgen Lange, Die Polizei der Gesellschaft: Zur Soziologie der inneren Sicherheit, VS Verlag, 2003, sid. 64
  5. ibid.
  6. Andrew Mollo, Uniforms of the SS, vol. 5: "Sicherheitsdienst und Sicherheitspolizei 1931-1945" (bilaga) [länken inte accepterad av spamfiltret] 2009-05-08
  7. GELZENZENTRUM Die geheime Staatspolizei - Gestapo http://www.gelsenzentrum.de/gestapo_staatspolizei.htm 2009-05-08
Personliga verktyg