Fransk grammatik
Från Rilpedia
- Huvudartikel: Franska
Franskans grammatik har mycket gemensamt med de andra romanska språkens.
Innehåll |
Uttal och fonologi
Artiklar
Bestämd artikel
-
Singular Plural Maskulinum le /l(ə)/ l' /l/ les /le/ Femininum la /la/ l' /l/
Notering: man använder le och la framför konsonanter och l’ framför vokaler eller framför stumt h.
Exempel:
-
-
- le garçon /l(ə) ɡaʁsɔ̃/ - pojken
- les garçons /le ɡaʁsɔ̃/ - pojkarna
- la fille /la fij/ - flickan
- les filles /le fij/ - flickorna
- l'homme /lɔm/ - mannen
- les hommes /lezɔm/ - männen
-
Obestämd artikel
-
Singular Plural Maskulinum un /œ̃/ des /de/ Femininum une /yn/
Notering: i svenskan finns det ingen motsvarighet till des, men den motsvarar ungefär svenskans några.
Exempel:
-
-
- un garçon [ɡaʁsɔ̃] - en pojke
- des garçons [ɡaʁsɔ̃] - några pojkar
- une fille [fij] - en flicka
- des filles [fij] - några flickor
- un homme [ɔm] - en man
- des hommes [ɔm] - några män
-
Pronomen
Personliga pronomen
| Nominativ | Ackusativ | Dativ | Självständiga | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Pronomen | IPA | Svenska | Pronomen | API | Svenska | Pronomen | IPA | Svenska | Pronomen | IPA | Svenska |
| je | [ʒə] | jag | me | [mə] | mig | me | [mə] | mig | moi | [mwa] | jag, mig |
| tu | [ty] | du | te | [tə] | dig | te | [tə] | dig | toi | [twa] | du, dig |
| il | [il] | han | le | [lə] | honom | lui | [lɥi] | honom | lui | [lɥi] | han, honom |
| elle | [ɛl] | hon | la | [la] | henne | lui | [lɥi] | henne | elle | [el] | hon, henne |
| on | [ɔ̃(n)] | man | |||||||||
| nous | [nu(z)] | vi | nous | [nu(z)] | oss | nous | [nu(z)] | oss | nous | [nu] | vi, oss |
| vous | [vu(z)] | ni | vous | [vu(z)] | er | vous | [vu(z)] | er | vous | [vu] | ni, er |
| ils | [il(z)] | de (mask.) | les | [le(z)] | dem | leur | [lœʁ] | dem | eux | [ø] | de, dem |
| elles | [ɛl(z)] | de (fem.) | les | [le(z)] | dem | leur | [lœʁ] | dem | elles | [el] | de, dem |
Notering: De självständiga formerna används i följande fall:
-
-
- Efter preposition
- När verb saknas i satsen
- Vid starkare betoning på pronomenet (i kombination med nominativformen vid verbet)
-
Exempel:
-
-
- Il y a une lettre pour toi. - Det finns ett brev till dig.
- Qui a pris mon vélo? Moi! - Vem har tagit min cykel? Jag!
- Moi, j'habite à Paris. - Jag (betonat) bor i Paris.
-
Demonstrativa pronomen
| Maskulinum | Mask. (f. vokal) | Femininum | |
|---|---|---|---|
| Sing. | ce [s(ə)] | cet [s(ə)t] | cette [set] |
| Plur. | ces [sez], [sɛz], [se], [sɛ] | ||
Relativa pronomen
Interrogativa pronomen
| Personer | Saker | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lång f. | Kortf. | Översättning | Lång f. | Kortf. | Översättning | |
| Nominativ | qui est-ce qui | qui | vem | Qu'est-ce qui | ingen | vad |
| Ackusativ | qui est-ce que | qui | vem | Qu'est-ce que | que | vad |
| Prep. Obj | Prep. + qui est-ce que | Prep. + qui | Prep. + vem | Prep. + quoi est-ce que | Prep. + quoi | Prep. + vad |
Substantiv
Franska substantiv har två genus, maskulinum och femininum.
- La maison - Huset (feminint)
- Le chien - Hunden (maskulint)
Adjektiv
I franskan böjs adjektiv efter genus och numerus. Det regelbundna adjektivet vert böjs på följande sätt:
| vert – grön | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Singular | Maskulinum | vert | plus vert | le plus vert |
| Femininum | verte | plus verte | la plus verte | |
| Plural | Maskulinum | verts | plus verts | les plus verts |
| Femininum | vertes | plus vertes | les plus vertes | |
Verb
Franska verb kan delas in i tre böjningsgrupper: de helt regelbundna, de halvregelbundna eller systematiskt oregelbundna och de helt oregelbundna. De helt regelbundna kan delas in i verb som i infinitiv slutar på -er, i sådana som slutar på -ir och i sådana som lutar på -re. De halvregelbundna beter sig som regelbundna verb i vissa former men avviker i någon eller några verbformer, men då typiskt efter ett mönster som återkommer hos flera halvregelbundna verb. De helt oregelbundna verben är få men extremt vanliga, hit hör till exempel être (att vara) och avoir (att ha).
Man kan identifiera några tiotal mönster med hjälp av vilka man kan böja flera tusen verb (däribland alla oregelbundna) och dessa mönster förekommer - tillsammans med listor över verb och vilket mönster de böjs efter - i böcker som "Le Bescherelle".
Konjugation 1 (-er)
| parler - att prata/tala | |||||||
| Presens | Futurum | Futurum Anterior | Imperfekt | Passé composé | Pluskvamperfekt | Konditionalis | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| je | parle | parlerai | aurai parlé | parlais | ai parlé | avais parlé | parlerais |
| tu | parles | parleras | auras parlé | parlais | as parlé | avais parlé | parlerais |
| il/elle | parle | parlera | aura parlé | parlait | a parlé | avait parlé | parlerait |
| nous | parlons | parlerons | aurons parlé | parlions | avons parlé | avions parlé | parlerions |
| vous | parlez | parlerez | aurez parlé | parliez | avez parlé | aviez parlé | parleriez |
| ils/elles | parlent | parleront | auront parlé | parlaient | ont parlé | avaient parlé | parleraient |
Notering: "Je" binds ihop med efterföljande verbformer på vokal, varvid e:et faller bort och ersätts med apostrof (') i skrift.
Exempel
- J'ai parlé
- J'aurai parlé
Konjugation 2 (-ir)
| finir - att sluta | |||||||
| Presens | Futurum | Futurum Anterior | Imperfekt | Passé composé | Pluskvamperfekt | Konditionalis | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| je | finis | finirai | aurai fini | finissais | ai fini | avais fini | finirais |
| tu | finis | finiras | auras fini | finissais | as fini | avais fini | finirais |
| il/elle | finit | finira | aura fini | finissait | a fini | avait fini | finirait |
| nous | finissons | finirons | aurons fini | finissions | avons fini | avions fini | finirions |
| vous | finissez | finirez | aurez fini | finissiez | avez fini | aviez fini | finiriez |
| ils/elles | finissent | finiront | auront fini | finissaient | ont fini | avaient fini | finiraient |
Konjugation 3 (-re)
| vendre - att sälja | |||||||
| Presens | Futurum | Futurum Anterior | Imperfekt | Passé composé | Pluskvamperfekt | Konditionalis | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| je | vends | vendrai | aurai vendu | vendais | ai vendu | avais vendu | vendrais |
| tu | vends | vendras | auras vendu | vendais | as vendu | avais vendu | vendrais |
| il/elle | vend | vendra | aura vendu | vendait | a vendu | avait vendu | vendrait |
| nous | vendons | vendrons | aurons vendu | vendions | avons vendu | avions vendu | vendrions |
| vous | vendez | vendrez | aurez vendu | vendiez | avez vendu | aviez vendu | vendriez |
| ils/elles | vendent | vendront | auront vendu | vendaient | ont vendu | avaient vendu | vendraient |
Passé simple
Konditionalis passé
Konjunktiv presens
Konjunktiv passé
Imperativ
Adverb
Konjunktioner
Prepositioner
Preposition [redigera]
de (f)
från, av Je suis de France. Jag är från Frankrike.
Artikel [redigera]
de (f)
(oräknebar) obestämd artikel J'ai bu du Coca Cola. Jag har druckit Coca Cola.
Klitisk partikel [redigera]
de (f)
markerar genitiv (vissa likheter med svenskans -s) Les hautes montagnes de l'Europe. Europas höga berg.
Räkneord
| Grundtal och ordningstal 1-20 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Franska | Svenska | |||
| Grundtal | Ordningstal | Grundtal | Ordningstal | |
| un, une | premier, première | ett | första | |
| deux | second, seconde / deuxième | två | andra | |
| trois | troisième | tre | tredje | |
| quatre | quatrième | fyra | fjärde | |
| cinq | cinquième | fem | femte | |
| six | sixième | sex | sjätte | |
| sept | septième | sju | sjunde | |
| huit | huitième | åtta | åttonde | |
| neuf | neuvième | nio | nionde | |
| dix | dixième | tio | tionde | |
| onze | onzième | elva | elfte | |
| douze | douzième | tolv | tolfte | |
| treize | treizième | tretton | trettonde | |
| quatorze | quatorzième | fjorton | fjortonde | |
| quinze | quinzième | femton | femtonde | |
| seize | seizième | sexton | sextonde | |
| dix-sept | dix-septième | sjutton | sjuttonde | |
| dix-huit | dix-huitième | arton | artonde | |
| dix-neuf | dix-neuvième | nitton | nittonde | |
| vingt | vingtième | tjugo | tjugonde | |
| Grundtal och ordningstal 30-100 | ||||
| trente | trentième | trettio | trettionde | |
| quarante | quarantième | fyrtio | fyrtionde | |
| cinquante | cinquantième | femtio | femtionde | |
| soixante | soixantième | sextio | sextionde | |
| quatre vingts | quatre-vingtième | åttio | åttionde | |
| cent | centième | hundra | hundrade | |
| Franska har inga ord för 70 och 90, utan man fortsätter på 60 och 80, och säger till exempel soixante-dix för 70. |
||||
Syntax
Källor
| Grammatik efter språk | ||
|---|---|---|
| Arabiska | Bosniska | Danska | Engelska | Finska | Franska | Isländska | Italienska | Japanska | Kinesiska | Nederländska | Polska | Ryska | Spanska | Svenska | Tyska | ||
| Utdöda språk | Konstgjorda språk | Fiktiva språk |
| Fornengelska | Latin | Runsvenska | Vulgärlatin | Romanica | Svartiska | Quenya | Klingon |
