Filosofie magister

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Magister är ett latinskt ord, som kommer av magis, mera, och således ursprungligen betyder den, som är förmer än en annan: förman, chef, "mästare". Så till exempel kallades i äldre tider diktatorn i Rom för magister populi, folkets herre. Under den senare romerska kejsartiden, från Konstantin I, bar flera av de högsta ämbetsmännen titeln magister. Även föreståndarna för flera slags korporationer och prästkollegier kallades magistri. Begreppet har vid de svenska universiteten under årens lopp haft tre helt olika innebörder.

Magistergraden

Redan tidigt uppkom vid universiteten den seden att benämna den, som förvärvat godkända insikter i "de sju fria konsterna", artium liberalium magister eller, i dagligt tal, endast magister. Sedan kvarstod denna benämning för dem, som tagit högsta examen inom filosofisk fakultet och därefter offentligt försvarat en avhandling. För att promoveras krävdes att man disputerat för vinnande av graden (pro gradu) efter att tidigare ha disputerat för övnings skull (pro exercitio). Magisterpromotionen skedde med många högtidliga formaliteter, något olika på olika tider och ställen. Dels därav att magistrarna vanligen erhöll rätt att föreläsa och undervisa, dels därav att i medeltidens klosterskolor chefen kallades magister scholarum, blev ordet i Sverige (och Finland) hos den stora massan av folket en ganska allmänt använd titel för "lärare".

Vid promotionen i Uppsala 1863 infördes titeln filosofie doktor i stället för magister varefter denna ceremoni, även i Lund, benämndes filosofie doktorspromotion.

Filosofisk ämbetsexamen

Enligt Kungl. Maj:ts stadga angående filosofiska examina av år 1907 infördes filosofisk ämbetsexamen. Detta var en examen som gav behörighet till adjunktstjänst vid läroverk och enligt Kungl. Maj:ts statuter för universiteten i Uppsala och Lund av år 1908 återinfördes titeln filosofie magister för den som avlagt denna examen. Denna examen avlades ursprungligen vid filosofisk, senare vid humanistisk, samhällsvetenskaplig eller matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Examenskraven var desamma som för filosofie kandidatexamen (sex 'betyg') men i strikta ämneskombinationer för att passa i skolans tjänsteutbud. I vissa fall krävdes små extra kurser, s k magisterkurser. Filosofisk ämbetsexamen gav, i likhet med filosofie kandidatexamen, behörighet till fortsatta studier för filosofie licentiatexamen.

År 1969 avskaffades filosofisk ämbetsexamen och ersattes av filosofie kandidatexamen följd av studier vid lärarhögskola. I samband med högskolereformen 1977 infördes ämneslärarexamen för den som genomgått ämneslärarlinjen.

Den nutida magisterexamen

Huvudartikel: magisterexamen

År 1993 inrättades en examen, magisterexamen, vilken ofta utfärdas med förledet filosofie. Denna examen har inget med läraryrket att göra, utan relaterar till den internationella mastersexamen.


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg