Första kammaren

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Första kammaren, benämning på den indirekt valda delen av den tvåkammarriksdag som Sverige hade 18671970.

Kammaren hade vid sitt avskaffande 155 ledamöter, vilka valdes från 1921 för åttaåriga mandatperioder av respektive landsting och stadsfullmäktige. De båda kamrarna hade samma befogenheter. Ledamöterna i landstingen och stadsfullmäktige var direkt valda av de röstberättigade.

Tidigare (till exempel år 1916) hade kammaren 150 ledamöter, vilka valdes för sexåriga mandatperioder. Varje år valdes en sjättedel av kammarens ledamöter om. Därför var valkretsarna indelade i sex grupper.

Under en stor del av det socialdemokratiska maktinnehavet 19321976 räddades partiet kvar vid makten tack vare sin starka ställning i första kammaren. Om de båda kamrarna fattade motstridiga beslut i budgetfrågor samlades man nämligen till ett gemensamt sammanträde för att fatta ett "samfällt" beslut i sådana frågor. I övriga frågor föll frågan, men kunde tas upp igen genom att lägga fram ett nytt förslag.

Sammanjämkningen underlättades dock i Sverige av att riksdagen hade för båda kamrarna gemensamma utskott. Detta är sällsynt för ett tvåkammarsystem; det brukar nämligen i tvåkammarsystem endast förekomma tillfälliga gemensamma medlingsutskott eller liknande för att lösa en tvistefråga mellan kamrarna. Så är det till exempel i Tyskland. I Storbritannien finns också så kallade joint commitees.

Villkor för valbarhet

Som villkor för att kunna tillhöra första kammaren krävdes att man uppnått 35 års ålder samt att man ägde och i minst tre år ägt fastighet värderad till minst 50 000 kronor eller att man betalade skatt och i minst tre år beskattats för minst 3 000 kronor i inkomst. Valbarheten var ej bunden vid bostad inom valkretsen.

Om dessa villkor ej längre var uppfyllda vid någon tidpunkt efter valet, så förlorade ledamoten automatiskt uppdraget som riksdagsman.

Dessa regler gällde delvis en bit in på 1930-talet i Sverige.

Källor

  • Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, band 8, spalt 139 ff.
  • Utländska politiska system, SNS Förlag 1995, Rutger Lindahl (red.)

Se även

Personliga verktyg