Färentuna kyrka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Koordinater: 59°23′29.08″N 17°39′19.25″O / 59.3914111, 17.6553472

Färentuna kyrka

Färentuna kyrka är en kyrkobyggnad från 1100-talet som hör till Färingsö församling och är en så kallad östtornskyrka. Under medeltiden hade Färentuna kyrka en ledande ställning bland kyrkorna på Färingsö i Mälaren nära Stockholm. Under århundradens lopp har ett flertal om- och tillbyggnader ägt rum.

Innehåll

Kyrkobyggnadens historik

Äldsta delarna av den putsade gråstenskyrkan uppfördes under 1100-talets senare hälft med långhus och ett smalare absidkor. Över korkvadraten byggdes samtidigt det kraftiga kyrktornet som ger exteriören dess karaktär och som placerar kyrkan i den lilla gruppen av så kallade östtornskyrkor. Tornets övervåningar kunde bland annat fungera som sockenbornas tillflyktsplats under oroliga tider. Tidigast vid 1200-talets slut, men senast under 1300-talet, byggdes en sakristia till vid norra sidan. I dess murverk förekommer delvis tegel. Kring 1400-talets mitt gjordes stora förändringar och kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Långhuset förlängdes mot väster med en valvsektion. I långhuset och koret ersattes det öppna trätaket med murade valv. Kalkmålningar tillkom med både figurativa och vegetativa motiv. Nu, eller möjligen tidigare enligt vissa forskare, byggdes vapenhuset framför långhusets sydportal. Vapenhusets kalkmålningar tillkom samtidigt som målningarna i korvalvet. Under några år vid denna tid ägdes hela Färentuna socken av riksföreståndaren Karl Knutsson Bonde. Han lät hålla ett stort bröllop för sin äldsta dotter i kyrkan. Troligen har han stått bakom tillbyggnaden och utsmyckningen av kyrkan. Den medeltida karaktären tycks ha bevarats fram till 1600-talets slut. 1685 överkalkades samtliga målningar. Absiden revs på 1690-talet och ersattes av en rak altarvägg. Samtidigt upptogs västportalen. 1732 fick tornet sin karnisformade huv med lanternin och spira. 1735 revs klockstapeln och klockorna flyttades upp till tornet. Någon gång på 1700-talet rasade långhusets västra gotiska stjärnvalv och ersattes med ett trätak. 1927 - 1928 återuppbyggdes västra valvet och dekorerades då med målningar. Samtidigt framtogs de medeltida kalkmålningarna. 1971 inreddes en brudkammare under orgelläktaren. Vid processioner används brudkammaren som sakristia. Kyrkans medeltida prägel är i stor utsträckning bevarad, men sedan 1885 är kyrkans yttertak täckt med plåt. Tidigare var yttertaket täckt med spån.

Inventarier

  • Dopfunten i grå sandsten är från 1100-talets slut. Dess fot dekoreras av tre huvuden.
  • Vid norra långväggen finns en Mariabild som tillverkades vid 1200-talets mitt i romansk stil. Skulpturen har förlorat händer, barnet och kronan.
  • Från tiden omkring 1450 härrör även ett stort antal träskulpturer. I triumfbågen hänger triumfkrucifixet som är tillverkat i Danzig och är i gott skick. Det är mycket likt ett triumfkrucifix i Mariakyrkan i Gdansk. Kristusbilden är snidad i valnötsträ. Korset och de skulpterade evangelistsymbolerna är snidade i ekträ. Övriga skulturer är Pietà, Sankt Göran och draken och Sankt Lars som alla kommer från kommer från Danzigområdet.
  • Predikstolen härrör från 1600-talets mitt. På den finns skulpturer som föreställer Kristus och de fyra evangelisterna. 1701 tillkom ljudtaket som är ett minnesmärke över segern vid Narva.
  • Altaruppsatsen består av tre oljemålningar med snidade överstycken och kom på plats 1701. Måningen i mitten skildrar Kristi korsfästelse och flankeras av två målningar som personifierar Kärleken och Tron.
  • Orgelfasaden med grön marmorering och förgyllda ornament härstammar från 1856 års orgel. Det omsluter numera ett helmekaniskt orgelverk byggt av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad. Det invigdes på Reformationssöndagen 1965 och består av 14 stämmor med två manualer och pedal.
  • Den slutna bänkinredningen är från 1700-talets början.
  • En gammal korbänk står vid södra korväggen. Bänkens gavel är daterad till början av 1400-talet och har reliefer i omålad ek.

Omgivning

  • En bogårdsmur omger kyrkogården och är försedd med två stigluckor. Norra stigluckan uppfördes under 1600-talet medan södra stigluckan uppfördes under 1700-talet. Södra stigluckan revs ned och återuppbyggdes 1953. Under 1700-talets första hälft fick bogårdsmuren sin nuvarande sträckning.
  • Församlingshemmet uppfördes omkring 1980 efter ritningar av arkitekt Ralph Erskines arkitektkontor och ligger i vinkel mot kyrkan. Församlingshemmet har vitputsade fasader och ett flackt sadeltak. Vid dess utformning eftersträvades viss anpassning till kyrkobyggnaden.
  • Öster om kyrkan, intill kyrkogården, ligger gamla kantorsbostaden som är en välbevarad jugendvilla från 1905. Tidigare fanns här Färentuna gamla skola som tillkom 1885 och lades ned 1956. Invid skolan fanns en lärarbostad i funkisstil från 1940-talet. Dessa är rivna och ersatta med nuvarande Färentuna skola som ligger strax norr om kyrkan, på andra sidan landsvägen.
  • Längre österut vid Högby ligger Färentunas gamla fattigstuga som är en enkelstuga med tillbyggd bod vid ena gaveln. Enligt uppgift skall den ha uppförts 1840. Invändigt finns mycket av den äldre fasta inredningen kvar.
  • I det öppna åkerlandskapet söder om kyrkan ligger prästgården. Denna har en timrad och reveterad mangårdsbyggnad som troligen tillkom under 1800-talets senare hälft. En timrad bod fungerar som flygel.

Referenser

Tryckta källor

  • Christina Nilsson: Kyrkguiden: vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Svenska kyrkan. Stockholms stift, ISBN 978-91-975146-5-1
  • Kyrkor kring Stockholm, Stig Haglund (red.) & Rolf Arensberg (ill.), Förlaget Kulturkonst 1981
  • Våra kyrkor, sidan 705, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8

Webbkällor

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/F%C3%A4rentuna_kyrka"
Personliga verktyg