Enköpings församling

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Enköpings församling
Län Uppsala län
Kommun Enköpings kommun
Stift Uppsala stift
Kontrakt Enköpings kontrakt
Folkmängd 21 589
Församlingskod 038101
Pastoratskod 010703
Källa: SCB. Folkmängd för år 2007.

Enköpings församling är en församling i Uppsala stift inom Svenska kyrkan. Församlingen utgör ett eget pastorat, Enköpings pastorat.

Församlingen ligger i Enköpings kommun i Uppsala län. Förr i tiden, när församlingen var en socken, tillhörde den Åsunda härad i Fjädrundaland.

Församlingskyrka är Vårfrukyrkan.

Genom församlingen löper E18 i öst-västlig riktning samt riksväg 55 i nord-sydlig riktning.

Enköpings församling består av slättbygd och dalgångsbygd vid Enköpingsån och Enköpingsåsen.

Omkring 725 förhistoriska fornlämningar har anträffats och registrerats. Man har funnit fynd från stenåldern. Vid Annelund har anträffats en hällkista och en stor boplats från yngre stenåldern. Från bronsåldern har anträffats spridda gravar samt utbredda boplatser med skärvstenshögar. Dessutom finns 60 hällristningar och en mängd älvkvarnsförekomster från bronsåldern. Gravfält från järnåldern är ganska få och små. De är troligen bortodlade i många fall. Det finns 15 runstenar. Flera är konstnärligt utformade.

I Enköping fanns ett franciskankloster från 1200-talet. Dess ruiner undersöktes på 1930-talet.

Kyrkan i Enköping är Vårfrukyrkan. Den ligger på en höjd norr om stadskärnan. Den lär vara byggd i mitten av 1100-talet, då som kyrka åt folklandsprosten i Fjädrundaland. Den blev senare under medeltiden sockenkyrka för Vårfrukyrka socken, som var Enköpings landsförsamling.

Under medeltiden hade Enköpings stadsförsamling två stadskyrkor, Sankt Olof, vilken numera är helt försvunnen, och Sankt Ilian. Sankt Ilian övergavs 1548 när Vårfrukyrkan blev stadskyrka. Sankt Ilians ruin från 1300-talet grävdes ut 1943-1946.

Innehåll

Ortnamnet

Namnet skrevs 1160 de Enescopinge. Det har ene, vilket troligen betyder "vägmöte". Detta efter läget vid ett åsgenombrott. Slutledet -köping är allmänt.

Vårfrukyrka socken

Före 1 januari 1972 var nuvarande Enköpings församling uppdelat i Enköpings stad och Vårfrukyrka socken som var en så kallad landsförsamling där befolkningen utanför staden kyrkobokfördes. Socknen har områden tillhörande både Åsunda och Trögds härader. Båda dessa församlingar hade Vårfrukyrkan såsom församlingskyrka men folkbokföringen var delad.

År 1840 hade Enköping 1309 invånare och Vårfrukyrka socken hade 1087 invånare fördelat på 212 hushåll. Vårfrukyrka gamla socken gränsade runt omkring staden Enköping, mellan Svingarnsfjärdens nordligaste del i söder, Vallby, Boglösa, Litslena och Härkeberga socknar av Trögds härad i öster, Långtora av Hagunda härad i nordost, Härnevi och Frösthult av Västerås län (sedermera Västmanlands län) i norr samt Sparrsätra och Tillinge inom Åsunda härad i väster och sydväst.

Större gårdar inom socknen

I gamla Vårfrukyrka socken vid 1800-talets mitt var de betydande större gårdarna Boda i nordväst, tidigare 1 mantal frälse säteri som bl.a. tillhört släkterna Svanfelt, Stockenborg och Enlind. Valla i nordväst, tidigare 2 mantal frälse säteri som bl.a. tillhört släkterna Svanfelt och Ekestubbe. Jädra i norr, tidigare 1 mantal frälse som bl.a. tillhört släkterna Holmström och Ström. Kaplanen i Vårfrukyrka socken hade vid 1800-talets mitt sin gård, kaplansgården om 3/4 mantal i Åkerby i norra delen av socknen.


Se även


Personliga verktyg