Dromaeosaurider

Från Rilpedia

Version från den 5 januari 2009 kl. 13.08 av VolkovBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Dromaeosaurider
Status i världen: Fossil
Stratigrafisk utbredning: Jura-Krita
Rekonstruktion av Utahraptor.
Rekonstruktion av Utahraptor.
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Kräldjur
Reptilia
Överordning: Dinosaurier
Dinosauria
Ordning: Saurischier
Saurischia
Underordning: Theropoder
Theropoda
Infraordning: Coelurosaurier
Coelurosauria
Överfamilj: Deinonychosaurider
Familj: Dromaeosaurider
Dromaeosauridae
Vetenskapligt namn
§Dromaeosauridae
Auktor: Matthew & Brown, 1922
Släkten

Se texten.

Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Dromaeosaurider (springande ödlor), även kallade raptorer, är namnet på en familj köttätande dinosaurier som tillhörde underordningen Coelurosaurier. De levde på de nordliga kontinenterna under krita.

De flesta dromaeosauriderna var (åtminstone med dinosauriemått) ganska små, två-fyra meter långa, och dom minsta blev omkring 0, 4 meter (det fanns dock större släkten/arter). Många av dem var flockdjur och jagade i grupp. De mest kända är Dromaeosaurus, Velociraptor och Deinonychus. Det största av dem var Utahraptor och Achillobator, och den minsta kallas Microraptor. Även om storleken varierar hade de alla gemensamt att de var intelligenta och hade stora uppfällbara klor på fötterna som liknade en skära. Enligt de senaste forskningsrönen var de med stor sannolikhet nära släkt med de gigantiska tyrannosauriderna och ättlingar till dromaeosauriderna och deras närmaste släktingar anses leva kvar än idag som fåglar.

Innehåll

Släkten

Om dromaeosaurider

Dromaeosauriderna var precis som alla andra köttätande dinosaurier tvåbenta tågångare. När de första dromaeosauriderna upptäcktes i mitten av 60-talet vände de upp och ner på den gamla schablonbilden av dinosaurierna som slöa kallblodiga (växelvarma) reptiler vars liv var lika osocialt som vanliga ödlors och ormars är idag. Fossilen visade att dessa djur med största sannolikhet var varmblodiga som däggdjur och fåglar. De hade förhållandevis stora hjärnor, god syn och anses ha varit minst lika utvecklade som fåglar. De var också snabba djur och kunde springa betydligt fortare än en människa.

Benämningen "raptorer" kommer från deras beväpning. Hos varje släkte och art fanns på en av fötternas tår en stor krökt klo - hos den största medlemmen Utahraptor var den 23 cm lång. Dessa vapen kunde användas för att attackera dinosaurier som var betydligt större än de själva.

Enligt de senaste rönen var de väldiga tyrannosauriderna nära släkt med dromaeosauriderna vilket medfört att man delvis fått rita om theropodernas släktträd. Troligen var dromeosauriderna förfäder till Tyrannosaurus rex och de andra tyrannosauriderna. Tyrannosaurus rex och övriga tyrannosaurider har annars tidigare ansetts vara mycket närmare släkt med allosauriderna, en annan familj stora köttätande dinosaurier som tillhörde den andra huvudgruppen theropoder, carnosaurierna. Dromaeosauriderna själva tillhörde annars en undergrupp coelurosaurier som kallas maniraptorer. Där ingår också ett flertal andra familjer coelurosaurier, inklusive fåglar.

Dromaeosauridernas släktskap med fåglar

Iberomesornis

I slutet av 1960-talet hade det gått några år sedan Deinonyuchus (som levde under äldre krita), den första dromaeosauriden, upptäcktes. Paleontologerna noterade snabbt att dinosauriens skelett hade mycket stora likheter med fåglars. Den gamla teorin om att fåglarna härstammar från dinosaurierna "dammades" därmed av igen. Nu, drygt 35 år senare, är nästan samtliga paleontologer övertygade om att fåglarna verkligen härstammar direkt från små köttätande dinosaurier och således är ättlingar till coelurosaurierna.

Även om avgörande bevis saknas tyder mycket på att fåglarna verkligen är ättlingar till dinosaurierna. De klassas biologiskt i gruppen maniraptorer som även dromaeosauiderna hör till. Även om mycket tyder på att att paleontologerna har rätt finns det brister i teorin. En hel del paleontologer anser emellertid att dessa kan överbryggas utan större problem.

Under 1990-talet upptäckte man nya släkten dromaeosaurider med fjädrar, fynd som har mött största motståndet i religiösa kretsar. Många forskare tror nu att samtliga dromaeosaurider var befjädrade och även många andra coelurosaurier. Det har även spekulerats att en del av dem kanske till och med kunde flyga. Några har gått så långt att de föreslagit att dromaeosauriderna utvecklades från fåglar varvid de behöll fjädrarna men förlorade flygförmågan.

Teorin att dromaeosauriderna utvecklades från fåglar skulle om den stämmer bidra till att förklara den mycket stora ökningen under krita av antalet dinosauriefamiljer som var coelurosaurier. De första fåglarna anses ha uppträtt under jura för uppemot 160 miljoner år sedan, då antalet coelurosauriefamiljer var mycket färre än vad fallet var drygt 50 miljoner år senare. Några konkreta bevis finns inte ännu och teorin har åtminstone tills vidare få anhängare.

Är fåglarna dinosaurier?

Enligt forskarna är fåglarna (Aves) Avian Dinosaurs, d.v.s. fågeldinosaurier medan resten av deras utdöda släktingar icke är det. Dinosaurierna skulle med andra ord inte vara utdöda. En grupp har överlevt och är dessutom synnerligen framgångsrik. Med drygt 9000 arter spridda över världen skulle det paradoxalt nog finnas fler dinosauriearter än däggdjursarter idag.

Även om paleontologerna har rätt så vill till exempel ornitologer ändå klassa fåglarna som just fåglar och ingenting annat. Framtiden får utvisa om det kommer ett direkt avgörande bevis som visar att fåglarna är överlevande dinosaurier eller något modifierade coelurosaurier om man föredrar den beteckningen.

Källor

Personliga verktyg