Dresden

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Dresden
Vapen	Karta

Basfakta
Förbundsland:	Sachsen
Kreis:	Kreisfri stad
Yta:	328,30 km²
Folkmängd:	505 563 (31 juni 2007)
Befolkningstäthet:	1 542 invånare/km²
Geografiskt läge:	51° 2' N 13° 44' Ö
Postnummer:	01067 – 01326
Riktnummer:	(+49) 351
Registreringsskylt:	DD
Webbplats:	www.dresden.de
E-postadress:	[1]
Politik
Borgmästare:	Helma Orosz (CDU)

Centrala Dresden (2008)

Dresden är en storstad i sydöstra delen av Tyskland och huvudstad för delstaten Sachsen. Staden är den 13:e största i Tyskland och den näst största i Sachsen, efter Leipzig.

Under 1200-talet lät markgreven av Meissen bygga en borg vid fiskebyn Drezdzany (slaviska för "träskfolkets by") vid Elbe, och 1206 omnämns området som Dresdene. Byn och den skyddade marknadsplatsen nedanför borgen växte snabbt, Dresden ändrade karaktär från fiskeby till köpmarknad, och under 1200-talet byggdes Frauenkirche och den första fasta bron över Elbe, som förenade andra sidan, Altendresden, med borgen.

Dresden nämns som stad med privilegier första gången 1216.

Geografi

Läge

Dresden ligger på båda sidorna av floden Elbe, mestadels i Dresden-Elbes floddal. Söderut ligger de östra delarna av bergskedjan Erzgebirge, norrut landskapet Lausitz och österut Elbsandsteingebirge på en höjd av cirka 113 meter. Den högsta punkten i Dresden ligger cirka 384 meter över havet.

Med sitt vackra läge och milda klimat vid Elbes stränder, sin barockarkitektur och sina världsberömda museer och konstsamlingar, kallas Dresden ofta för "Elbflorenz" (Florens vid Elbe).

Omgivningar

De närmaste tyska städerna är Chemnitz (8 mil sydväst), Leipzig (10 mil nordväst) och Berlin (20 mil norrut). Den tjeckiska huvudstaden Prag ligger ca 15 mil söderut och den polska staden Wrocław ca 20 mil österut. Dresdenregionen, som inrymmer de närliggande distrikten Kamenz, Meißen, Riesa-Großenhain, Sächsische Schweiz, Weißeritzkreis och delar av distriktet Bautzen, har en befolkning på ca 1,25 miljoner invånare.^[1]

Natur

Dresden anses vara en av Europas grönaste städer, med skog och grönområden på 63% av sin yta. Dresdner Heide norr om staden är en skog om 50 km². Det finns fyra naturreservat, och dessutom naturskyddsområden på ca 18 km². De skyddade parkerna, trädgårdarna, parkvägarna och gamla kyrkogårdarna i staden inrymmer 110 naturliga monument. Elbes dalgång i Dresden är ett av världsarven, som bevarar Dresdens gamla kulturlandskap. En del av detta område är Elbes ängar, som går 20 km tvärs genom staden.

Historia

Albert och Ernst

vy över Dresden

När kurfursten Fredrik den saktmodige dog 1464, och Sachsen 1485 delades mellan hans söner Albert och Ernst, valde den "Albertinska grenen" att flytta sitt residens till Dresden, som först nu fick en politisk roll i historien. Ätten Wettin förlorade för några generationer kurfurstetiteln, och först med Moritz av Sachsen blir Dresden 1547 residensstad i kurfurstendömet Sachsen.

1632 dog halva befolkningen i pesten, och 1685 förstördes Altdresden av en eldsvåda, bara 23 av 357 hus klarade sig, och dessa nämns som Neustadt 1732. Trots detta ökade befolkningen från 3 745 år 1396 till 21 298 år 1699.

August den starke

Med kurfursten av Sachsen och kungen av Polen, Fredrik August I den starke av Sachsen, upplevde Dresden sin storhetsperiod. Hans rike var vid denna tid det näst största i Europa, och Dresden var huvudstad i denna polsk-sachsiska union. Bebyggelsen tillväxte än mer, och August den starke gjorde Dresden till ett glansfullt barockresidens med hjälp av Europas främsta arkitekter, och nu började Dresden jämföras med Wien, och kallas "Elbflorenz" (Florens vid Elbe). I skuggan av den politiska styrkan kom Dresden denna tid att utvecklas till kulturstad, och berömda konstnärer som Canaletto (1720-1780) och Kuhl (1850-1915) har avbildat staden.

Under tiden kom Sachsens granne i norr Preussen att utvecklas som krigarstat, och 1745 besegrades Sachsen av preussarna i slaget vid Kesseldorf. Sachsen fick betala en miljon thaler i lösen, men angreps snart på nytt, och det sjuåriga kriget (1756-1763) fick katastrofala följder, och staden förstördes av preussiska och österrikiska styrkor.

Rhenförbundet

Från 1763 regerades Sachsen av kurfurst Fredrik August III av Sachsen, vilken 1806 kröntes till kung Fredrik August I av Sachsen, ett nytt kungarike med Dreden som huvudstad som kom att ingå i Rhenförbundet. Mellan 1809 och 1829 förstördes fortifikationerna på uppdrag och order av Napoleon, och Dresden blev en öppen stad. Efter Napoleons nederlag 1813 förlorade Sachsen sin bundsförvant, och på grund av troheten mot Napoleon fängslades Fredrik August I av Sachsen i Berlin.

Förluster till Preussen

Han fick avträda tre femtedelar av sitt rike till Preussen under Wienkongressen 1815, och Sachsens politiska roll i Tyskland förlorade avsevärt i vikt.

Utveckling under 1800-talet

Under 1800-talet blomstrade ändå kultur och industri, och 1839 öppnades den första tyska tåglinjen mellan Dresden och Leipzig. 1850 beboddes Dresden av 100 000 människor, 1875 var folkmängden fördubblad, 1905 över en halv miljon. Efter grundandet av tyska kejsardömet 1871 genomgick Dresden en andra våg av byggande: Semperoper 1878, Albertinum 1887, polishuvudkvarteret 1899, fackverksbron "Blaue wunder" 1893, konstakademin 1895, centralstationen 1898, parlamentsbyggnaden 1906, och nya rådhuset 1910.

13 november 1918 avgick den siste kungen av Sachsen, Fredrik August III av Sachsen, och Dresden blev huvudstad i fristaten Sachsen. Denna frihet kom att bestå i femton år, till Adolf Hitlers makttillträde, vilken i stor utsträckning ändrade Dresdens kulturarv.

Dresdens förstörelse

Restaurering av Frauenkirche

Huvudartikel: Bombningen av Dresden

Under slutet av andra världskriget genomgick Dresden den största katastrofen i sin historia. Mellan den 7 oktober 1943 och 17 april 1945 bombades Dresden under åtta räder av c:a 2 500 bombplan. Dock var det endast under attacken mellan den 13 och 14 februari 1945, då staden bombades av 796 brittiska och 311 amerikanska bombplan med 4 500 ton i två räder, som staden fungerade som direkt mål. Alla tidigare bombattacker hade varit av flygplan vars mål varit dolt av moln, och därför inte av en koncentrerad och riktad styrka. Man använde den första generationen brandbomber av petroleum samt magnesium ihop med sprängbomber i storlek från 250-3 600 kg för att spränga sönder huskropparna så att elden fick rejält fäste.

Bränderna var så intensiva att personer och fordon stående ute på gatan sögs in i brinnande huskroppar. Utomhustemperaturen i de svårast drabbade delarna steg till 500 grader celsius och bombplansbesättningarna på 4 000 meters höjd kände av värmen i flygplanen. Folk som tog skydd i fontäner och dammar i stadsdelen Altmarkt blev bokstavligt talat kokade levande. Det beräknas att 25 000 människor omkom under bombanfallet. 6 865 kroppar kremerades på Altmarkt den 25 februari. SS-personal från koncentrationslägret Treblinka kallades till Dresden för att ge experthjälp i kremering. De dödstal som förekommit på 100 000 döda eller mer har visat sig vara ren propaganda från dåvarande Sovjets sida. Tidigare hemligstämplade dokument har visat att ryska soldater under räddningsarbetet hittat strax under 25 000 döda kropppar.

En yta av 15 kvadratkilometer i staden förstördes helt, däribland: 14 000 hem, 72 skolor, 22 sjukhus, 19 kyrkor, 5 teatrar, 50 bank-, och försäkringsbyggnader, 31 affärer, 31 storhotell, och 62 administrationsbyggnader.Totalt var 36 kvadratkilometer av staden helt eller svårt sönderbombat.

Dresden var som många andra Tyska städer ett legitimt mål, trots utifrån bakgrunden att tiotusentals fördrivna tyskar, bl.a. från Schlesien i nuvarande Polen och Sudetenland i norra Böhmen, befann sig i Dresden i februari 1945. Detta då staden sysselsatte tusentals slavarbetare från hela Europa som tillverkade krigsmateriel av alla de slag. Krigsmateriel tillverkades såväl i stora fabriker kring järnvägsstationen som i källare i centrala stadsdelar.

Den åldrade författaren Gerhart Hauptmann som kallat Dresden "min ungdoms morgonstjärna" skrev efter förödelsen som han själv upplevt: "Vem som än har glömt hur man gråter, lärde sig det igen under Dresdens förstörelse".

Dresden efter 1945

Efter andra världskriget blev Dresden ett stort industricentrum i kommunistiska Östtyskland, med stark infrastruktur runt forskning. Redan 1945 påbörjades försöket att rensa ruinerna, och 1946 presenterades den första återuppbyggnadsplanen. Många viktiga historiska byggnader återuppbyggdes, även om den kommunistiska ledningen valde att rekonstruera stora delar av staden i en "socialistisk modern" stil, dels av ekonomiska orsaker, dels för att frigöra sig från stadens historia som huvudstad i Sachsen och fäste för den tyska bourgeoisien.

Från 1985 till 1990 var Vladimir Putin, den kommande presidenten i Ryssland, stationerad i Dresden av KGB.

Efter omfattande restaureringsarbete kunde Frauenkirche återinvigas den 30 oktober 2005. Dresden blev den 3 oktober 1990 huvudstad i förbundslandet Sachsen. Samhället håller på att åter bli en av Tysklands viktigaste turiststäder.

Storstadsområde

Många invånare runt Dresden pendlar in till arbetsplatser och utbildningar i staden och dess närmaste omgivningar. Stadens huvudsakliga pendlingsområde omfattar 47 städer och kommuner, med nästan 0,9 miljoner invånare.

Områdestyp^[2]	Areal (km²)^[2]	Invånarantal 31 december 2006^[2]	Densitet (inv/km²)
Dresden	328,30	504 795	1 537,60
Dresdens närområde	291,57	214 245	734,80
Närliggande pendlingsområde	1 401,45	156 770	111,86
Totalt	2 021,32	875 810	433,29

Dresdenregionen, Regionalen Entwicklungskonzeptes Region Dresden (REK Region Dresden), är ett samarbetsområde runt staden, och består av staden Dresden samt distrikten Kamenz, Meißen, Riesa-Großenhain, Sächsische Schweiz, Weißeritzkreis och delar av distriktet Bautzen. Invånarantalet för regionen är ungefär 1,25 miljoner.

Utbildning

Dresdens tekniska universitet

Sport i Dresden

Fotbollsklubben 1. FC Dynamo Dresden tillhörde de bästa i det dåvarande Östtyskland och spelade i Bundesliga 1991-1995. Laget spelar idag i Regionalliga Nord, Tysklands tredje division, och har en stor supporterskara i hemstaden.

Personligheter

Sevärdheter

Dresden Eisenbahnmuseum (järnvägsmuseum)
Dresden Zoo
Frauenkirche
Katholische Hofkirche
Semperoper
Pillnitz slott
Zwinger

Kommunikationer

Se även

Bombningarna av Tokyo 9-10 mars 1945

Referenser

↑ Regionales Entwicklungskonzept Dresden: Map of Greater Dresden
↑ ^2,0 ^2,1 ^2,2 Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen (på tyska)

Externa länkar

[0] Regionales Entwicklungskonzept Dresden: Map of Greater Dresden

[BBR_Gro.C3.9Fstadtregionen-1] 2,0 ^2,1 ^2,2 Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen (på tyska)

[1]

[2]