Donau

Från Rilpedia

Version från den 16 maj 2009 kl. 01.18 av SieBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Karta över Donaus sträckning.
Donau vid Budapest.
Sava flyter ihop med Donau i Belgrad.
Vy över Ulm.
Vy över där Donau svänger vid Visegrád, populärt turistmål.

Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på bulgariska, serbiska och kroatiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer. Donaus avrinningsområde är 817 000 km2.

Floden har sin källa i Schwarzwald i södra Tyskland, där två mindre floder, Brigach och Breg, möts, och passerar på sin väg ner till Svarta Havet huvudstäderna Wien, Bratislava, Budapest och Belgrad. Den rinner ut i Svarta havet genom Donaudeltat i Rumänien. Medelvattenföringen före deltat är 6 500 m3/s.

Donau har i århundraden varit en viktig internationell vattenväg, och är så än idag. Historiskt var den en av Romerska riket långvariga gränser, och floden flyter igenom eller utgör gräns i tio länder, Tyskland, Österrike, Slovakien, Ungern, Kroatien, Serbien, Bulgarien, Rumänien, Moldavien och Ukraina. Vidare inkluderar flodområdet ytterligare tio länder, Polen, Schweiz, Tjeckien, Slovenien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Makedonien, Moldavien och Albanien.

Namnet Donau, som skiljer sig mellan olika språk men har samma ursprung, kommer från det protoindoeuropeiska ordet *dānu, som betyder flod eller ström. Än idag betyder don på ossetiska både "vatten" och "flod".

Innehåll

Geografi

Bifloder

Donaus bifloder rinner in i tio andra länder. Vissa av bifloderna är i sig själva viktiga floder, som är navigerbara av flodbåtar. Från källa till utflöde är de:

Iller - Lech - Regen - Isar - Inn - Enns - Morava - Leitha - Váh - Hron - Ipel - Sió - Drava - Vuka - Tisza - Sava - Tamiš - Velika Morava - Caraş - Jiu - Iskar - Olt - Vedea - Argeş - Ialomiţa - Siret - Prut

Större städer Donau flyter genom

Modern navigering

Karta över Donaus sträckning, inklusive vissa bifloder

Havsskepp från Svarta havet kan ta sig så långt som till Brăila i Rumänien, och flodskepp kan ta sig till Kelheim, mindre fartyg kan ta sig ända till Ulm. Omkring 60 av dess bifloder är också navigeringsbara.

Sedan Rhen-Main-Donau-kanalen byggdes 1992, har floden varit en del av en vattenväg som leder genom hela Europa från Rotterdam vid Nordsjön till Sulina vid Svarta havet, en sträcka på totalt 2000 kilometer. 1994 blev Donau en av de tio paneuropeiska transportvägarna, vilket innebär att den är en av vägarna genom centrala och östra Europa som behöver stora investeringar under de närmsta tio till femton åren. Mängden gods som fraktades genom Donau ökade med ungefär 100 miljoner ton år 1987. 1999 gjordes transport genom Donau svårare efter att NATO bombat tre broar i Serbien. Rensningen av spillror var slutförd 2002. Den tillfälliga pontonbron som hindrade framkomst togs bort 2005.

Vid Järnporten flyter Donau genom en kanjon som utgör gränsen mellan Serbien och Rumänien, den innehåller två vattenkraftsdammar.

Det finns tre artificiella vattenvägar längs med Donau: Donau-Tisa-Donau-kanalen i regionerna Banat och Bačka (Vojvodina, nordlig provins i Serbien); den 64 kilometer långa Donau-Svarta havet-kanalen, mellan Cernavodă and Constanţa (Rumänien), som slutfördes 1984, kortar sträckan till Svarta havet med 400 kilometer; samt Rhen-Main-Donau-kanalen, som länkar Nordsjön till Svarta havet.

Mänsklig historia

Området kring Donau innehåller bland de tidigaste tecknen av människans existens. Man har hittat rester från bland annat neolitiska kulturer från 3000 år f.Kr., Vudecolkulturen är känd för sin keramik. Senare finns många tecken av Vinčakulturen längs Donau. Floden var en del av Romerska rikets Limes Germanicus.

Kulturell betydelse

Det mest kända musikstycket med anknytning till Donau är förmodligen valsen An der schönen, blauen Donau av Johann Strauss d.y. Den lär ha komponerats av Strauss medan han färdades längs Donau. Den framförs ofta som rent orkesterstycke för symfoniorkester, men kan även sjungas med text.

En annan känd vals om Donau är Valurile Dunării av den rumänska kompositören Ion Ivanovici, stycket tog publiken med storm när det framfördes vid världsutställningen i Paris 1889.

Den tyska landskapsmålningstraditionen Donauskolan utvecklades i Donaudalen under 1500-talet.

Den mest kända boken som handlar om Donau är förmodligen Claudio Magris Donau (ISBN 1-86046-823-3).

Ekonomi

Dricksvatten

Donau är en källa för dricksvatten för omkring tio miljoner människor. I Baden-Württemberg kommer nästan 30% (enligt 2004 års siffror) av vattnet i området mellan Stuttgart, Bad Mergentheim, Aalen och Alb-Donau från Donau. Andra städer, som Ulm och Passau, använder också vatten från Donau.

I Österrike och Ungern tas vatten främst från marken och källor, och vatten från Donau används bara i undantagsfall. De flesta länder tycker också att det är för svårt att rena vattnet från föroreningar. Bara i vissa delar av Rumänien är vattnet rent nog att användas som dricksvatten.

Transport

Conainerskepp vid Linz

Donau är en viktig transportled i EU, då den kopplar Svarta havet med industriella centrum i Västeuropa och hamnen i Rotterdam. Vattenleden är byggd för stora inlandsfartyg. Donau har gjorts till kanal i vissa delar av Tyskland (fem slussar) och Österrike (tio slussar). Förslag att bygga ut antalet slussar har emotsagts av miljöskäl.

Nedanför slussarna i Wien begränsades kanaliseringen av Donau till Gabčíkovo - Nagymaros-dammarna, slussar nära Bratislava och de två slussarna vid sänkan Järnporten vid gränsen mellan Serbien och Rumänien. Nedströms från Järnporten flyter floden fri hela vägen ner till Svarta havet, en sträcka på över 860 kilometer.

Donau kopplas ihop med Rhen-Main-Donau-kanalen i Kelheim, och med Wiener Donau-kanalen i Wien. De enda större floder som kopplas till Donau är Drava, Sava och Tisza. I Serbien kopplas även ett kanalnätverk ihop med floden.

Fiske

Under medeltiden användes Donau mycket till fiske, men denna betydelse har minskat på senare tid. Vid vissa delar av floden finns dock fortfarande fiskare, och vid Donaudeltat finns fortfarande en fiskeindustri.

Se även

Referenser

Question book-4.svg
 Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009)

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Donau"
Personliga verktyg