Don Quijote

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sancho Panza och Don Quijote

Don Quijote (Don Quixote med dåtida spansk stavning), är en spansk roman i två delar från 1605 och 1615, skriven av Miguel Cervantes. (Dess fulla titel är Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha.) Romanen är uppkallad efter sin huvudperson, en fattig adelsman som förläser sig på ärofyllda riddarromaner och därför drar ut i världen för att upprätthålla romanernas ideal. Han reser på sin märr Rosinante, med sin väpnare, bonden Sancho Panza med målet att vinna kärleken av sin älskade Dulcinea (från spanska ordet för "söt"). Dulcinea är det namn Don Quijote inbillat sig att hon bär; hennes riktiga namn är Aldonza. Detta är en ordvits; ett gammalt spanskt talesätt lyder "Har vi ingen annan så tar vi väl Aldonza", vilket skämtsamt antyder att hon blir vald till hjärtas dam för att ingen annan finns att få.

Romanen, som kom i två delar (1605 och 1615), anses vara ett av de stora klassiska mästerverken och räknas ibland även som den första moderna romanen. Dess form är komplex med en ramberättelse kring ett antal episoder (den mest kända är den i kapitel 8 där Don Quijote slåss mot ett antal väderkvarnar som han tror är jättar), tillbakablickar och berättelser inuti berättelser. Om det inte vore för Don Quijotes trogna väpnare Sancho skulle han antagligen blivit ihjälslagen då han i många fall lyckades irritera de folk han mötte på resan. Boken slutar med att Don Quijote dör, men på sin dödsbädd inser han dock att han har inbillat sig alltihop.

Romanen om Don Quijote har inspirerat till flera musikaliska verk, bl.a. en ouvertyr av Georg Philipp Telemann, den symfoniska dikten Don Quixote av Richard Strauss, en balett av Petipa och musikalen Mannen från La Mancha av amerikanen Dale Wasserman. Den har även filmatiserats många gånger.

Till svenska översattes Don Quijote för första gången i sin helhet av Edvard Lidforss 1888-1892. Sedan 2001 föreligger den i nyöversättning av Jens Nordenhök, utgiven på Symposion med originalillustrationerna av Gustave Doré.


Personliga verktyg