Dnepr

Från Rilpedia

Version från den 2 maj 2009 kl. 01.23 av MelancholieBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vy över Dnepr vid Cherson

Dnepr eller Dnjepr (ryska: Днепр; vitryska: Дняпро, Dnjapro; ukrainska: Дніпро, Dnipro) är en flod i östra Europa. Den är c:a 2 280 kilometer lång, vilket gör den till Europas tredje längsta flod (efter Volga och Donau). Avrinningsområdet är ca 503 000 km2, medelflödet vid mynningen 1 605 m3/s.[1] Huvuddelen av floden flyter genom Ukraina, men väsentliga delar flyter även genom Ryssland och Vitryssland. Dnepr rinner upp på Valdajhöjderna och mynnar i Svarta havet.

Innehåll

Navigation

Dnepr vid Krementjuk

Dnepr är viktig för transporten och ekonomin i Ukraina. Flodens reservoar har blivit utrustad med stora båtslussar, som tillåter fartyg på upp till 270 x 18 meter att få tillgång till även hamnen i Kiev. Floden används även av passagerarfartyg, och inlandsfartyg på floderna Donau och Dnepr har varit en växande marknad under flera årtionden.

Norr om Kiev får Dnepr sitt vatten från Prypjatfloden. Denna farbara flod sammanlänkar Dnepr-Bug-kanalen med den polska floden Bug. Historiskt sett har en koppling till västeuropeiska vatten alltid varit möjlig, men en sluss utan båtsluss nära staden Brest har utgjort ett avbrott i den intressanta internationella vattenvägen. De politiska relationerna mellan Västeuropa och Vitryssland ger inte heller mycket hopp för en återöppning av denna direkta inlandstrafiklänk.

Vattenkraft

DneproGES

Floden är mycket känd för sina dammar, vilka ofta blivit utnyttjade av Sovjetindustrin. Den mest kända var Dnepr hydroelektriska station eller DneproGES nära Zaporizjzja, som byggdes 1927-1932 med en produktion på 558 MW. Andra världskriget totalförstörde stationen och 1948 återuppbyggdes den (använde koncentrationslägers arbetar-Gulag) och kapaciteten ökade till 750 MW.

Krementjuk hydroelektriska station var den andra som byggdes mellan 1954-60, Kiev hydroelektriska station följde efter 1960-64, Dneprodzerzjinsk 1956-64 och Kanev hydroelektriska station 1963-75 som avslutade dammkaskaden.

Större orter längs Dnepr

Árheimar, goternas huvudstad, låg belägen på Dnepr, enligt Hervarar saga.

Biflöden

Noter

  1. United Nations Environment Programme

Externa länkar

Personliga verktyg