Djur

Från Rilpedia

Version från den 29 maj 2009 kl. 14.14 av RibotBOT (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Djur
Från vänster till höger med början längst upp: en korallfingergroda, kattuggla, sibirisk tiger, korsspindel, trädgårdssnäcka, sköldpadda, ensamt bi, asiatisk arowana, berberapa, sågfisk och en schackbrädesfjäril.
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Vetenskapligt namn
§Animalia
Auktor: Linné, 1758
Stammar
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Djur (Animalia) avser de flercelliga organismer som är rörliga, och heterotrofa, det vill säga för sin överlevnad beroende av att äta andra levande eller döda organismer. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.

Till skillnad från växterna är djurens kroppsceller ej inneslutna i ett skal av cellulosa, och de kan inte som växterna tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes, utan är beroende av att detta tillförs genom att äta andra organismer med energiinnehåll.

Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur anses vara kammaneterna.[1]

Människan är också ett djur, i begreppets alla naturvetenskapliga definitioner. I vissa sammanhang används dock begreppet djur i meningen "djur förutom människan". Detta gäller både i dagligt tal och i exempelvis juridiska eller medicinska sammanhang.[2]

Innehåll

Flercelliga djur

Det finns idag ungefär 1,2 miljoner kända arter av flercelliga djur, som varierar i storlek mellan 10 μm och 30 m. Den första stamformen för alla flercelliga djur levde för ca en miljard år sedan. Man vet inte riktigt hur den såg ut, men den måste ha varit marin (det vill säga havslevande), ganska liten (under 1 cm) och med lite rörlighet. Den besynnerliga arten Trichoplax adhaerens ger möjligen en viss uppgift hur det första djuret kan ha sett ut.

Gemensamt för alla flercelliga djur är bland annat att det finns såkallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracelluär matris) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod där emot senare i djurens evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.

Systematik

Alternativ I

Djurriket indelas i stammar eller fyla (singularis: fylum):

Alternativ II

Stammar inom djurriket
Svenskt namn Vetenskapligt namn Antal arter i världen Antal arter i Sverige
Hakmaskar Acanthocephala
Ringmaskar Annelida 15 000 250
Leddjur Arthropoda 950 000  ?
Armfotingar Brachiopoda 35 1
Pilmaskar Chaetognatha 100 2
Ryggsträngsdjur Chordata 55 456  ?
Nässeldjur Cnidaria 9 000 185
Kammaneter Ctenophora 100 3
Ringbärare Cycliophora 2 1
Tagghudingar Echinodermata 7 000 100
Mossdjur Ectoprocta 4 500 160
Bägardjur Entoprocta
Kamptozoa
150 24
Skedmaskar Echiura
Echiurida
135 3
Hjuldjur Rotifera
Gnathifera
2 580 1 100
Bukhårsdjur Gastrotricha 450  ?
Svalgsträngsdjur Hemichordata 85 2
Kinorhyncher Kinorhyncha 150
Korsettdjur Loricifera 126  ?
Blötdjur Mollusca 50 000 516
Slemmaskar
Snörmaskar
Nemertini
Nemertea
900 27
Rundmaskar Nematoda
Nemata
12 000  ?
Tagelmaskar Nematomorpha 230 4
Klomaskar Onychophora 80 Inga i Sverige
Svampdjur Porifera
Spongiaria
9 000 30-40
Skäggmaskar Pogonophora
Plattmaskar Platyhelminthes 20 000  ?
Tungmaskar Pentastomida
Linguatulida
95 Inga i Sverige?
Priapulid-maskar
Korvmaskar
Priapulida 15 2
Hästskomaskar Phoronida 15 3
Stjärnmaskar Sipuncula 250 10
Trögkrypare
el. Björndjur
Tardigrada 400 16
"Bockadjuret" Xenoturbellida

Alternativ III

Enligt Tree of Life web project: Bilateria (Triploblasts):

Se även

Externa länkar

  • Google: Animals
  • Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."
  • Djursök För alla som söker ytterligare information/diskussioner om djur finns denna djursökmotor som endast söker information bland olika djursidor på Internet.

Referenser

Källor Noter

  1. G-P 2008 04 08 "Här är världens första djur"
  2. Djurskyddslag (1988:534)
Personliga verktyg
På andra språk