Copyleft

Från Rilpedia

Version från den 27 maj 2009 kl. 11.53 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fel vid skapande av miniatyrbild: convert: delegate failed `"rsvg-convert" -o "%o" "%i"' @ error/delegate.c/InvokeDelegate/1065.
convert: unable to open image `/tmp/magick-H8YKJxJK': No such file or directory @ error/blob.c/OpenBlob/2641.
convert: unable to load module `/usr/lib/x86_64-linux-gnu/ImageMagick-6.7.7/modules-Q16/coders/svg.la': file not found @ error/module.c/OpenModule/1285.
convert: unable to open file `/tmp/magick-H8YKJxJK': No such file or directory @ error/constitute.c/ReadImage/583.

Copyleft är en licensform för verk som skyddas av upphovsrätten. Copyleft medger användaren långtgående rättigheter att modifiera och sprida ett verk så länge det görs på de ursprungliga villkoren.

Konceptet infördes av Richard Stallman 1984. Copyleft applicerades först på programvarudistribution men används idag inom många andra områden. Termen copyleft kommer från satsen ”Copyleft – all rights reversed”, först formulerad av Don Hopkins i ett brev till Stallman 1984. Det var en travesti på den vanligare formuleringen ”Copyright – all rights reserved”.

Copyleft betyder att den som innehar eller kan göra anspråk på upphovsrätt medger alla mottagare/användare/brukare den oåterkalleliga rätten att fritt distribuera (även sälja) och modifiera verket under förutsättning att även dessa kopior och varianter omfattas av samma licens när de sprids.

Några exempel på programvarulicenser som använder copyleft är GNU General Public License, GNU Lesser General Public License, Mozilla Public License och Q Public License. Det finns också andra fria programvarulicenser som inte är copyleft: till exempel de som X Window System och operativsystemet BSD använder. Material släppt under dessa licenser är förvisso fria, men licenserna omfattar inte de verk som är modifierade varianter av originalet. Copyleft ger största möjliga frihet åt alla användare i framtiden, där den här senare sorten, fria icke-copyleft licenser, ger större frihet åt de första mottagarna av verket.

Exempel på copyleftlicenser för andra verk än programvara, ofta kallade Open Content License, är vissa Creative Commons-licenser och GNU Free Documentation License. Det finns också en Free Art license som kan användas på konstverk.

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg