Borås

Från Rilpedia

Version från den 30 maj 2009 kl. 13.02 av 85.229.70.53 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Borås
Siffrorna avser orten
Läge 57°43′N 12°56′O / 57.717, 12.933
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Borås Stad
Folkmängd(2005) 63 441 invånare
Area(2005) 2 961 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)
Borås in Sweden.png
Fil:BorasFlag.PNG
Borås stads vapen

Borås är en tätort (stad) i Västergötland och centralorten för Borås kommun. Borås är Sveriges 14:e största tätort med 63 441 invånare (2005).[2]

Staden, som är centrum i Sjuhäradsbygden, är bland annat känd för sina textilindustrier och många postorderföretag, vilka kan ses som en sorts efterföljare till bygdens forntida kringresande handelsmän, knallarna.

Innehåll

Historia

Borås omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Staden Borås grundades av kung Gustav II Adolf år 1622. Under denna tid var det förbjudet att sälja varor utanför städers gränser utan att betala tull. Staden grundades för knallarnas skull, som bodde i bygden och som trots förbudet gick landet runt och sålde varor. Under 1500-talet var knallarna vanliga bönder som drygade ut försörjningen genom att sälja sitt hantverk, sitt smide och sin träslöjd.

Våren 1620 skickades ett par representanter till kungen för att dessa skulle klaga på hur knallarna behandlades av de städer som låg runt om och för att ordna med ett sätt att få fortsätta med sin handel. Detta misslyckades dock när kungen uppmanade dem att upphöra med handeln. Skulle de fortsätta, skulle de behöva grunda en stad. Beslutet blev att en stad grundades runt kyrkbyn som kallades Torpa, kyrkan som idag kallas Carolikyrkan. Ett år därefter skickades representanter återigen till kungen för att de skulle försöka vinna stadsprivilegier åt staden. Men vid den tiden var kungen i Tyskland hos Maria Eleonora av Brandenburg, varför det dröjde två år innan staden slutligen fick stadsprivilegier. Då fick boråsarna rätt att driva handel var de ville bara de förtullat varorna i Borås.

Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827. Carolikyrkan är den äldsta byggnaden i Borås och den har överlevt alla bränder.

Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Under 1700-talet försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en period av långsammare utveckling under 1700-talets senare del.

Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet. Järnvägen innebar också en stark stimulans. Borås anses som en av de svenska städer som gynnats mest därav. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna och avancerade från 32:a plats (1860) till 12:e (1900) i rangordning efter folkmängd.

Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet och Borås nådde en niondeplats 1950. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970-, 1980-talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har alltmer kommit att präglas av sin funktion som centralort för sitt omland, och befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft.

Bebyggelse

Stadsdelar

Kommundel Centrum, 14 500 invånare

  • City
  • Lugnet
  • Norrmalm
  • Bergdalen
  • Salängen
  • Villastaden
  • Östermalm

Kommundel Norrby, 11 000 invånare

  • Norrby
  • Parkstaden
  • Byttorp
  • Tullen
  • Hestra
  • Ekås
  • Ramnaslätt
  • Viared
  • Lundaskog

Kommundel Göta, 9900 invånare

  • Göta
  • Regementet, Det område som tidigare var I15
  • Druvefors
  • Kristineberg
  • Dammsvedjan
  • Hedvigsborg

Kommundel Sjöbo, 8 200 invånare

Kommundel Trandared, 10 700 invånare

  • Trandared
  • Hulta
  • Bergsäter
  • Brotorp

Kommundel Brämhult, 10.600 invånare

Kommundel Viskafors, 6.300 invånare

Kommundel Dalsjöfors, 10.551 invånare

  • Dalsjöfors
  • Målsryd
  • Rångedala
  • Dannike
  • Äspered
  • Gånghester

Kyrkor

Borås har total 121 kyrkor [3], bland andra:

Ekonomi

Textil- och postorderstaden

Ett av de första postorderföretagen i Borås grundades av Marks J Emanuelsson 1909. Under efterkrigstiden växte Borås mycket snabbt då det rådde stark tillväxt inom textilbranschen med Algots som flaggskepp. Under samma tid växte nya postorderföretag som Rowells (1945), Ellos(1947), Haléns (1949) och Josefssons (1956) fram och kom att utkonkurrera de anrika Wiskadals och Allmänco. Under 1970-talets kris inom textilindustrin lades många företag ner, bland dem Algots. De företag inom branschen som i dag finns kvar i Borås har i hög utsträckning flyttat produktionen utomlands. Andra nyare Boråsföretag inom postorder är Hobbex (1961) och Netonnet (1999).

Shopping

Shopping i Borås är mycket populärt eftersom priserna är jämförelsevis låga då många klädkedjor har sina lager/huvudkontor i Borås. Shoppingen i centrum består av små, mysiga butiker medan de större finns i det klassiska köpcentrumet Knalleland.

Stormarknader

I Borås finns flera stormarknader: ICA Maxi på Trandö jämte Åhaga och Riksväg 27/41. Coop Forum ligger på Bergsäter längs med Riksväg 40. Willys ligger i Knalleland tillsammans med Ica Kvantum. Det lokala, ICA-ägda City Sparköp är störst i staden med fyra butiker. Att handla mat i Borås är prisvärt och flera år i rad har den genomsnittliga matkassen utsetts till landets billigaste.

Industri och sysselsättning

Utbildning

  • Högskolan i Borås, med bland annat bibliotekarie- och textilutbildning. Har cirka 10 000 studenter och många reser från hela Sverige för att utbilda sig här.

Kommunikationer

Centralstationen i Borås

Genom sitt läge i Västergötlands skogsbygder, med närhet till såväl Göteborg och Jönköping som till Varberg, har Borås alltid varit något av en knutpunkt. Järnvägstrafiken till staden är omfattande både på gods- och passagerarsidan med järnvägar mot Göteborg, Alvesta, Herrljunga och Varberg. Tidigare fanns även en järnväg mot Ulricehamn och Jönköping. Staden har en stor timmerterminal för timmertransport på järnvägar. Närmaste flygplats med regulär flygtrafik är Landvetter, beläget väster om staden. Borås Flygplats ligger ute vid Viareds industriområde och används bland annat av taxiflyg och räddningstjänsten samt de lokala flygklubbarna.

Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar staden. Trafikplatserna i ordning väst-öst är: Nabbamotet, Viaredsmotet, Tullamotet, Brodalsmotet, Annelundsmotet(en av västsveriges mest trafikerade platser), Hultamotet, Brämhultsmotet, Kyllaredsmotet, Dalsjöforsmotet och Rångedalamotet. De tre senaste är nybyggda. Järnvägstrafik bedrivs på Älvsborgsbanan. Riksväg 27 mot Växjö börjar här. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och Riksväg 42 går mot Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo.

Den absolut viktigaste transportleden inom Borås förutom Riksväg 40 är Söderleden-Arlagatan-Kungsgatan (Kungsleden i folkmun), som genomkorsar staden i nord-sydlig riktning. Delen söder om Riksväg 40 heter Söderleden, här går Riksväg 41 mot Varberg och Riksväg 27 mot Karlskrona. Vägen är en 2+2 väg med mitträcke och slutar där Riksväg 27 viker av. Ovanför Riksväg 40 Heter vägen Arlagatan-Kungsgatan (Riksväg 42). Det är en 2+2 väg som går rakt igenom Centrum med trafikljusreglerade korsningar, Vägen avslutas med en 2filig cirkulationsplats där Riksväg 42 går samman med Norrbyleden mot Knalleland. Kör man rakt fram i rondellen från Centrum kommer man in på den nya Bäckeskogsleden som är den nyaste delen av Länsväg 180 mot Alingsås. Riksväg 42 går rakt igenom Knalleland och korsar Skaraborgsvägen och Ålgårdsvägen mot Borås Arena i en 2filig rondell. Riksväg 42 går vidare rakt igenom stadsdelen Sjöbo och följer Öresjös östra strand mot Fristad. Norrbyleden (Gamla Göteborgsvägen) går från Tullamotet till Knalleland, mest trafik kommer över Centralbron från Brodalsmotet.

Kollektivtrafik

Borås är centrum för de allra flesta linjer i Sjuhärad, här finns 2 större knutpunkter: Södra Torget och Borås Resecentrum. Stadstrafik bedrivs av Västtrafik och kör åt dem gör Borås Lokaltrafik AB. Linje 1-9 är stadstrafik, 10-16 är servicelinjer. 40-49 trafikerar de yttersta föroterna till landsbygd och det finns många regionala linjer som trafikerar staden, den mest kända är linje 100 Göteborg-Borås-Ulricehamn längs riksväg 40.

Media

TV

Radio

Lugna Favoriter har slutat att sända på 104,8 i Göteborg, och sen den 1 september sänds istället Bandit Rock Göteborg på denna sekvens.

Tidningar

Kända boråsare

Kända svenskar födda och/eller uppvuxna i Borås med nära omnejd.

Sevärdheter

Sport

  • Borås Rhinos AFK, Amerikansk fotbollsklubb i staden
  • Borås segelflygklubb, är landets näst största segelflygklubb.
  • Öresjö SS, Borås äldsta idrottsklubb - också benämnt ÖSS i dagligt tal, inte sällan syftande på klubbens roddsektion
  • IF Elfsborg, knallarnas lag i Fotbollsallsvenskan
  • Norrby IF, klassisk klubb i Borås
  • IK Ymer, stor klubb som har sektioner för många sporter med ett totalt medlemsantal på ca 1400
  • M7, tidigare basketklubb i Svenska basketligan.
  • Borås GIF, stor idrottsförening med många sporter och ett stort antal aktiva medlemmar
  • Borås HC, hockeylag i Borås, ligger i allsvenskan.
  • Borås AIK, fotbollsklubb, med omfattande ungdomsverksamhet.
  • Bredareds IF, förening med sporter som fotboll, orientering och skidor.
  • IBK 7-Härad, Innebandyklubb som spelar i division 1 södra, även med omfattande ungdomsverksamhet
  • FMCK Borås, förening med sporterna motocross, enduro och trail. Stor barn- och ungdomsverksamhet. Även sektion för MC-ordonnans.

Borås i underhållningssammanhang

Under åren har Borås fått leva med stämpeln som en tråkig stad med tråkiga människor. Detta framhävs ofta i media i underhållningssammanhang.[källa behövs] I tv-serien Rena Rama Rolf kom exempelvis Rolfs (Lasse Brandeby) mycket besvärliga svärmor från Borås och i serien Svensson, Svensson berättades det att den något underliga grannen, Sara, hade varit Borås första punkare.

I andra underhållningssammanhang har dock staden höjts till skyarna. Till exempel gjorde Galenskaparna och After Shave sin version av New York, New York till Borås, Borås. Borås är även nämnt i deras sång Under en filt i Madrid (dock är det i det sammanhanget osäkert om de hyllar eller häcklar staden).

I Lars von Triers serie Riket har den ytterligt osympatiske Stig Helmer Ernst-Hugo Järegård lämnat sin fru och sju barn i Borås.

I serien De Drabbade utspelade sig ett flertal avsnitt i Borås, där Kjell Bergqvists rollfigur bodde.

I många av Maj Sjöwall och Per Wahlöös böcker om Martin Beck refererar man till Borås. Även Henning Mankells bok Danslärarens återkomst har kopplingar till staden.

Man har arbetat hårt för att bli av med stämpeln sveriges tråkigaste stad och organisationen Mitt i Borås som är ett företagarförbund anordnar mängder med evenemang i centrum.De allra mest kända evenemangen är sommartorsdagarna då man bjuder in kända artister som uppträder på Stora torget, detta lockar människor ifrån hela Sjuhärad och blir därför väldigt välbesökt. De arbetar även tillsammans med Borås stad för att rusta upp i centrum, våren 2007 har de rustat upp och byggt om Hötorget samt Sandwalls plats för att göra Borås mer till en sommarstad.

Framförallt kan man inte nämna Borås i underhållningssammanhang utan att omtala att staden deltog i 2008 års upplaga av Körslaget på TV4, med sångaren Magnus Carlsson som körledare.

År 2008 startade bloggen I Love Borås där man kan läsa om allt kul som händer i staden.

Vänorter

Borås har 3 vänorter i Norden, partnerskap med en ort i Tyskland och samarbetsavtal med en ort i Turkiet:

Referenser

Fotnoter

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Statistik från Statistiska Centralbyrån
  3. ↑ Enligt Gula sidorna

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Bor%C3%A5s"
Personliga verktyg