Bok:Vårt ursprung/Appendix

I texten nedan nämner jag mest nya rön som finns i sekulär vetenskaplig facklitteratur. Jag ger inte alltid referenser till mina utsagor, eftersom det blir en hel del extra jobb som måste ändras eftersom. Många saker nämns dock, med källor och allt, på internationella skapelsesidor på nätet, som [http://www.creation.com www.creation.com] och [http://www.icr.org www.icr.org]. Därför ger jag här lite “enklare” länkar till dem. Även om man inte delar alla tolkningar på dessa sidor, så är det en rik källa för att hämta in fakta.

Undertecknad har inte hittat någon kritik av de utredningar som gjorts i Vårt ursprung? när det gäller vad vetenskap är för något. Därmot har debatten spetsats till, genom att fler ateister gett sig in i debatten både för och emot evolutionsteorin (se t ex Nagel, T “Mind and cosmos. Why the materalist neo-Darwinian conception of nature is almost certainly false”, Oxford University Press 2012).<br><br>I litteratur som är kritisk mot skapelsetankar, anses att man kan förklara uppkomsten av komplicerade livsprocesser, bara genom att det finns processer som är olika komplicerade. Men, det är en form av cirkelresonemang - bara för att det finns mer eller mindre komplicerade saker betyder det INTE att de har utvecklats. (Se lite mer här: [http://www.matsmolen.se/index.php?sida=48 www.matsmolen.se].) Det mest intressanta är att man börjat använda datorsimulationer för att försöka visa hur ögat utvecklats. Dessa simulationer är dock inte kopplade till verkligheten, mer än en vanlig tecknad film, förutom att det används ett mer vetenskapligt språk. Plus att det hela styrs av en skapare, i detta fall svenska forskare. Man förstår att det inte kan finnas så mycket bevis för makroevolution, när man måste hänvisa till sådana exempel. (Se lite mer kommentarer av undertecknad en bit ner här [http://fof.se/tidning/2006/3/ogat-mitt-i-stormen fof.se/tidning/2006/3/ogat-mitt-i-stormen] och här [http://www.matsmolen.se/index.php?sida=52 www.matsmolen.se].) Senare forskning har visat att ögat är ännu mer komplicerat än man tidigare trott, med t ex fiberoptik som leder ljuset rätt och att ögats näthinna byggs upp av ett ett tiotal olika lager med ett dussintal olika typer av nervceller som för informationen vidare till hjärnan (Källa till senare delen av meningen:

Nu har man upptäckt ytterligare koder “gömda” i DNA. Vi har ju dels själva grundkoden, byggd på kombinationer av fyra baser som, på liknande sätt som vilket språk som helst, symboliskt tolkar en sekvens och sedan översätter det till något helt annat. Sedan har man upptäckt att den tredje “bokstaven” (basen) i avläsningen kan ha styrfunktioner, vad man med datorspråk kan kalla en metakod. Sedan finns det en avancerad kod som styr var avläsningen av DNA skall ske, eftersom det kan ske på många olika sätt, dvs ytterligare en metakod. Möjligen finns också någon ytterligare huvud-styrkod, en meta-meta-kod, men det känner vi inte till ännu.

<br>Seiler, S. (2013) Scientists discover double meaning in genetic code www.washington.edu/news/2013/12/12/scientists-discover-double-meaning-in-genetic-code/dec 12

Flera forskare har räknat ut hur lång tid det skulle ta för två samverkande mutationer att uppkomma, hos bananflugor och människor. Man har fått lite olika värden, men de förmodligen lägsta och mest seriösa verkar vara några miljoner år för bananflugor och mer än 100 miljoner år för människor. För bananflugorna kan åtminstone en sådan enkel händelse förklaras, enligt evolutionsteorin. Men det blir helt orimligt för människor - mer än 50 gånger för lång tid för bara denna lilla enkla sak.

Fåglar har börjat räknas som levande dinosaurier, sedan ett antal år tillbaka. Och, en del djur som ser ut som fåglar kallas dinosaurier. De analyser man bygger denna klassifikation på är s k kladism, ett visst sätt att räkna likheter och skillnader på mellan djur (eller växter) när man gör utvecklingsträd. Men, de analyser man gjort är delvis förutbestämda och bygger på att fåglarna är dinosaurier. Då kan man förstås inte få fram något annat resultat än att fåglar är dinosaurier. Sedan finns minst ytterligare sex grundläggande antaganden/problem, som man inte tagit hänsyn till för att få teorin om att fåglar är dinosaurier att stämma. Det gäller t ex att man bortförklarar eller inte tar hänsyn till data som inte stämmer med den teori man har. När man gjort noggrannare undersökningar, med mindre antaganden (men - dock fortfarande en del evolutionsantaganden), har man sett att fåglar förmodligen inte är dinosaurier och att några s k dinosaurier är fåglar. Det sistnämnda gäller t ex Microraptor och Caudipteryx. Fåglar kan lika gärna vara mer lika krokodiler eller någon annan reptil. Och man upptäcker mer och mer “konvergens” (dvs att olika organismer, av alla oändliga möjligheter som borde finnas, råkar “ha utvecklats” åt precis samma håll), både här och bland andra djur och växter, så snart är det nog mer konvergens än divergens bland djur och växter (så det mer och mer liknar Lego - se mer om detta i avsnittet om molekylärbiologi). “Som det är nu, är fåglarnas ursprung en öppen fråga”, skrev forskarna som slutsats i den kanske noggrannaste artikeln om fåglarnas ursprung.

James, F. C., och Pourtless IV, J. A. (2009) Cladistics and the origin of birds: a review and two new analyses, Ornithological Monographs nr 66, (Supplement till The Auk 126:2).

Forskningen om människans ursprung är som vanligt den mest kontroversiella. Forskare brukar ofta gömma undan sina fynd, så att ingen annan kan undersöka dem innan tolkningarna från dem som gjort fyndet spridit sig till allmänheten och då blir svårare att eventuellt tolka om. Homo habilis gömdes undan i 30 år av Richard Leakey, medan ett par andra fynd fortfarande inte analyserats av forskarvärlden efter 69 respektive 150 år! Flera fynd hade legat gömda i åtta år, men man brukar acceptera att det går fem år efter att fyndet först publicerats innan någon annan fåt tillträde till dem. Det är som sagt mycket viktigt att forskare med olika åsikter får undersöka alla fynd, för man kan se hur tolkningen av fynden annars styrs av den forskare som hittat dem. Två professorer inom området, Tattersall och Schwartz, skrev: “Det är en sak för höga präster i tempel att inte tillåta andra tillträde till heliga reliker; vetenskap är något helt annat.”

Neanderthalarna har kommit ännu närmare oss, när t o m variationen hos nu levande människors DNA kan vara större än den mellan människan och neanderthalare. Andra nya fynd av “apmänniskor” har, efter en del inledande mer eller mindre hetsiga diskussioner, passats ihop bättre med tidigare redan gjorda fynd eller har visat sig vara misstag (precis som det skett när det gäller apmännisko-fynd gjorde under mer än 100 år). Man verkar dock slutligen ha kommit ifatt de skapelsetroende forskarna och samlat de flesta fynden i samma “art” - i människosläktet. Man har dock lagt in ett fynd av en skalle som ser ut som en apa, som passar in på Homo habilis och Homo rudolfensis, i det som kan räknas till människor. De senare är dock mer lika olika fynd av Autralopithecus (olika varianter är mest lika orangutang och schimpans).

<br>Lordkipanidze, D et al (2013) A Complete Skull from Dmanisi, Georgia, and the evolutionary biology of early Homo, Science, vol 342, 326-331.

<br>Line, P (2013) New Dmanisi skull threatens to bring the house down www.creation.com/dmanisi

<br>www.icr.org/article/new-human-fossil-borders-fraud/

# Hur skedde uppkomsten&nbsp; av supergrupper/överfylum av eukaryoter? 6) Hur skedde uppkomsten&nbsp; av olika phyla av djur?<br>(Källa: [http://www.biology-direct.com/content/2/1/21 www.biology-direct.com] )

Rowland, S. M (2001) Archaeocyaths - a history of phylogenetic interpretation, Journal of Paleontology, vol75, 1065-1078.

palaeos.com/metazoa/porifera/stromatoporoidea.html

palaeos.com/metazoa/porifera/stromatoporoidea2.html

en.wikipedia.org/wiki/Sclerosponge

Se fler exempel på hur tiden för olika djur och växter utsträckts, här: www.dinosaurier.nu/nyheter-missa-inte-det-senaste-fr%C3%A5n-vetenskaplig-forskning

Jämförelser mellan proteiner och DNA har än mer visat på “Lego-effekten”, dvs att samma byggstenar används på många olika sätt - precis som i en skapelsegruppering. Ibland blir det ganska underliga resultat - som att hästar/noshörningar är närmast släkt med rovdjur, myrkottar och fladdermöss! Mikroevolution har gjort att det uppkommit samma gift hos t ex vissa näbbmöss och ödlor. Och delfiner liknar fladdermöss, när man ser på hur deras “ljud-radar” fungerar. På wikipedia finns en lång lista med liknande exempel, som dock inte alls kommer i närheten av hur mycket vi vet.

Människan liknar schimpansen med bara 50-90%, mest troligt kring 70%, beroende på hur man gör jämförelser. De intelligenta gissningar man gjorde för typ 30 år sedan, som visade att vi var till ca 98% lika, måste nu slutligen begravas.

Aminetzach, Y. T. et al. (2009) Convergent evolution of novel protein function in shrew and lizard venom, Current Biology, vol 19, 1925-1931.

<br>Hughes, J. F. et al (2010) Chimpanzee and human Y chromosomes are remarkably divergent in structure and gene content, Nature, vol 463, 536-539.

<br>Li, Y. et al. (2010) The hearing gene Prestin unites echolocating bats and whales, Current Biology vol 20, R55-R56.

<br>Liu, Y. et al. (2010) Convergent sequence evolution between echolocating bats and dolphins, Current Biology vol 20, R53-R54.

<br>Williams, A (2007) www.creation.com/astonishing-dna-complexity-uncovered

Ändock har forskare relativt nyligen föreslagit, utgående från moleklyära jämförelser, att vi är så lika schimpanser att vi faktiskt är nästan samma art (99,4% likhet), eller att vi under lång tid under vår utveckling parat oss med schimpanser. När det gäller likheter mellan människa och schimpans skriver två professorer, Schwartz och Maresca, att  “... vilken förklaring som helst av motsägande data accepteras utan ifrågasättande”. De nämner att orangutangen i många stycken är mer lik oss än schimpanser är. De visar att de två ovanstående fantasifulla hypoteserna/resultaten är byggda på jämförelser av fel material eller för lite material. De visar att andra undersökningar har valt ut att jämföra bara t ex 13 olika molekyler, samtidgt som man tagit bort 12 molekyler för att de inte stämde med den hypotes man hade, och att tre andra molekyler visade på gruppering närmare gorilla eller att afrikanska apor och människor var i två skilda grupper. Man tar även upp och visar hur resultaten i DNA- och proteinjämförelser styrs av t ex vilka grupper av djur eller växter man jämför, hur datorprogrammen är konstruerade så att de t ex skall stämma med den tro man har om utvecklingen, hur man väljer ut vilka delar av molekyler som skall jämföras, hur man måste ändra mutationshastigheten teoretiskt ibland och att man hur som helst måste välja