Bok:Vårt ursprung/Appendix

Från Rilpedia

< Bok:Vårt ursprung(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
(Kapitel två)
(Kapitel fyra)
 
(13 mellanliggande versioner visas inte.)
Rad 36: Rad 36:
<br>Roska, B, Molnar, A och Werblin, F S. Parallel processing in retinal ganglion cells: how integration of space-time patterns of excitation and inhibition form the spiking output. Journal of Neurophysiology, vol 95:3810-3822. 2006 .)
<br>Roska, B, Molnar, A och Werblin, F S. Parallel processing in retinal ganglion cells: how integration of space-time patterns of excitation and inhibition form the spiking output. Journal of Neurophysiology, vol 95:3810-3822. 2006 .)
-
<br>När det gäller DNA, har man upptäckt att det finns många gånger fler lagrad information i denna molekyl än det finns i själva “textsträngen” av baser. Varje bas avläses nämligen flera gånger, ca 10 gånger i åtminstone några fall, för att tillverka sådant som behövs i kroppen. Koden avläses delvis “framlänges”, delvis “baklänges” och delvis i olika små delar som sätts ihop på olika sätt. Det innebär att varje förändring i arvsanlagen kan ändra upp till ca 10 olika strukturer i kroppen samtidigt. Frågan är om det är möjligt att kunna förändra arvsanlagen något alls på de platser där de avläses ca 10 gånger. Dessutom har man upptäckt funktionen hos nästan allt DNA. De delar av DNA:t som man tidigare inte kände till någon funktion hos, verkar vara de delar som styr resten av cellen - ungefär som att windows är grundprogrammet som behövs för att kunna använda en mängd andra datorprogram.
+
<br>När det gäller DNA, har man upptäckt att det finns många gånger fler lagrad information i denna molekyl än det finns i själva “textsträngen” av baser. Varje bas avläses nämligen flera gånger, upp till 12 gånger i åtminstone något fall, för att tillverka sådant som behövs i kroppen. Koden avläses delvis “framlänges”, delvis “baklänges” och delvis i olika små delar som sätts ihop på olika sätt. Det innebär att varje förändring i arvsanlagen kan ändra upp till 12 olika strukturer i kroppen samtidigt. Frågan är om det är möjligt att kunna förändra arvsanlagen något alls på de platser där de avläses flera gånger, utan att det får mer eller mindre allvarliga biverkningar på andra platser.  
-
Nyligen har man sett att det finns ytterligare två koder “gömda” i DNA. 1) Vi har ju dels den sedan länge kända grundkoden, byggd på kombinationer av fyra baser som, på liknande sätt som vilket språk som helst, symboliskt tolkar en sekvens och sedan översätter det till något helt annat (den som beskrevs i stycket ovan). 2) Sedan har man upptäckt att den tredje “bokstaven” (basen) i avläsningen i DNA:t kan ha styrfunktioner, vad man med datorspråk kan kalla en metakod. 3) Sedan finns det en avancerad kod som styr var avläsningen av DNA skall ske, eftersom det kan ske på många olika sätt (t ex de ca 10 olika alternativa avläsningarna, som nämnde i förra stycket), dvs ytterligare en metakod. 4) Möjligen finns också någon ytterligare huvud-styrkod, en meta-meta-kod, men det känner vi inte till ännu.
+
Dessutom har man upptäckt funktionen hos nästan allt DNA. Det som man tidigare inte kände till någon funktion hos, verkar innehålla de delar av DNA:t som styr resten av cellen - ungefär som att windows är grundprogrammet som behövs för att kunna använda en mängd andra datorprogram.
-
Och, nyligen har man även upptäckt att proteiner kan ha två helt olika funktioner. Man kan därför i t ex medicinsk behandling inte alltid bara behandla en funktion, utan man måste söka fler fel om något protein blivit muterat.
+
Montañez, G et al (2013) Multiple Overlapping Genetic Codes Profoundly Reduce the Probability of Beneficial Mutation, i Biological Information, New Perspectives, Proceedings of the Symposium, Cornell University, World Scientific Publishing, Marks II, R J et al (red), 139-167. www.worldscientific.com/doi/pdf/10.1142/8818
 +
 
 +
 
 +
Det finns ytterligare flera koder “gömda” i våra celler och i vårt DNA. 1) Vi har ju dels den sedan länge kända grundkoden, byggd på kombinationer av fyra baser som, på liknande sätt som vilket språk som helst, symboliskt tolkar en sekvens och sedan översätter det till något helt annat (den som beskrevs i stycket ovan). 2) Sedan har man upptäckt att den tredje “bokstaven” (basen) i avläsningen i DNA:t kan ha styrfunktioner, vad man med datorspråk kan kalla en metakod. 3) Sedan finns det en avancerad kod som styr var avläsningen av DNA skall ske, eftersom det kan ske på många olika sätt (t ex de ca 10 olika alternativa avläsningarna, som nämnde i förra stycket), dvs ytterligare en metakod. 4) Möjligen finns också någon ytterligare huvud-styrkod, en meta-meta-kod, men det känner vi inte till ännu.
 +
 
 +
Se faktarutan för en lista på 20 olika koder i våra celler (nedan).
 +
 
 +
 
 +
Ytterligare mer komplicerat är att samma protein kan ha två helt olika funktioner. Man kan därför i t ex medicinsk behandling inte alltid bara behandla en funktion, utan man måste söka fler fel om något protein förändras av en  mutation.
Rad 50: Rad 58:
<br>Tejedor, J. R. & Valcárcel, J. (2010) Gene regulation: Breaking the second genetic code, Nature, vol 465, 45-46.
<br>Tejedor, J. R. & Valcárcel, J. (2010) Gene regulation: Breaking the second genetic code, Nature, vol 465, 45-46.
<br>Williams, A (2007) Astonishing DNA complexity uncovered creation.com/astonishing-dna-complexity-uncovered
<br>Williams, A (2007) Astonishing DNA complexity uncovered creation.com/astonishing-dna-complexity-uncovered
 +
 +
 +
  **************** Egen ruta: i boken *************
 +
 +
Du har fått “brev från Gud”!
 +
 +
Vi vet att när det finns ett kodat språk är det alltid intelligens bakom.
 +
 +
Alltså, när det finns
 +
a) ett kodat språk, samtidigt som det finns
 +
b) en avläsningsmekanism som kan tyda/översätta språket språket, samtidigt som det är
 +
c) någon form av relevant information som meddelas, samtidigt som det
 +
d) faktiskt händer något som har ett syfte när den informationen avläses, så är det intelligens bakom.
 +
 +
Alla de här sakerna (punkt a-d) måste finnas samtidigt, för var för sig fungerar de inte.
 +
 +
I cellen finns en sådan kod som många känner till, DNA-koden, som innehåller information som översätts till proteiner. Det är ungefär som att de bokstäver jag skriver här inte betyder något innan någon bestämt vad bokstäverna skall betyda. Detta borde räcka för att se en intelligens bakom!
 +
 +
Men, nu har vi så mycket mer kunskaper om cellen än detta. Man hittar fler och fler koder, dessutom överlappande information, i cellerna. Man kan mer och mer jämföra alla dessa koder med många av de olika typer av booelska programvaru-koder vi har i datorer, som t ex java eller fortran. Det som finns i cellen är dock oftast mycket mer komplicerat uppbyggt än de mänskligt konstruerade programmen.
 +
 +
Lista på några koder i våra celler som samtidigt kräver tolkning och ger ett betydelsefullt händelseförlopp som följd.
 +
 +
1) DNA-koden
 +
2) tRNA-laddnings-kod
 +
3) histon-kod
 +
4) DNA-metylerings-kod
 +
5) tubulin-kod
 +
6) pre-mRNA splitsnings-kod
 +
7) nukleosom positionerings-kod
 +
8) hox-kod
 +
9) N-slut-kod
 +
10) socker-kod
 +
11) ihopklistrings-kod
 +
12) nisch-kod
 +
13) signal-omvandlings-kod
 +
14) cytokelett-kod
 +
15) neural-kod
 +
16) fosforyliserings-kod
 +
17) miRNA-kod
 +
18) CpG epigenetisk kod
 +
19) nedre neuralrörs-kod
 +
20) signal-sekvens-kod
 +
 +
 +
Cellerna och DNA är ett ytterst extremt exempel på fantastisk ingenjörskonst! Och, allt är skrivet med kemiska koder, ungefär som ett mycket långt och komplicerat brev skrivet med bokstäver, morsealfabetet eller ettor och nollor!
 +
 +
 +
Källa: Truman, R (2016) Cells as information processors Part I: Formal software principles, CRSQ, vol 52, 275-308.
 +
https://creationresearch.org/wp-content/uploads/crsq-spring-2016-truman-1.pdf
 +
Denna artikel innehåller mycket mer intressanta fakta, med ca 150 källhänvisningar till vetenskapliga artiklar som nästan uteslutande publicerats under 2000-talet, om modern molekylärbiologi, genetik och cellbiologi.
 +
 +
**********************
 +
 +
 +
En del forskare har försökt beskriva den genetiska koden som rent kemisk, dvs att det inte är någon kod utan bara vanliga kemiska reaktioner. Men, det finns inget kemiskt som kan få ett socker (en del av DNA eller RNA) att bestämma att olika aminosyror skall sätta ihop sig på ett speciellt sätt. Dessutom finns det varianter av koden hos många organismer, lite grann som i en dialekt i ett vanligt språk. Det skulle inte vara möjligt att koden förändras, för då skulle de proteiner som bildades bli helt fel (även om en del forskare spekulerar om hur det skulle ha kunnat ske). Koden är överlagrad information i kemikalierna, som är uppbyggd med ungefär samma grunder som koder som vi människor använder oss av - morsealfabetet, talade och skriftliga språk, men mest som ett datorspråk (som är uppbyggt på 1:or och 0:or, på och av). Punkter, ljud och elektricitet (i en dator) betyder inget - om det inte finns en intelligens bakom som bestämt vilken kod det skall vara. Man kan dock använda systemet för koden som finns i levande organismer och manipulera så att det kan sättas in fler sorters aminosyror, ungefär som att man kan ändra i kretsarna på en dator och då få ett delvis annat resultat.
 +
 +
<br>Osawa, S et al (1992) Recent evidence for evolution of the genetic code, Microbiological Reviews, 56:229-264
 +
och
 +
<br>Miranda, I, Silva, R och Santos, M A S (2006) Evolution of the genetic code in yeasts, Yeast, 23:203-213, DOI: 10.1002/yea.1350.
 +
 +
<br>Chin, J W et al (2003) An expanded eukaryotic genetic code, Science, 301:964-967.
=== Kapitel två ===
=== Kapitel två ===
Sedan “Darwin-revolutionen” startat, när alla arkiv med allt Darwin skrivit släpptes fritt, har vi fått lära oss mycket mer om den mannens liv. Men, i sak har inte mycket ändrats.
Sedan “Darwin-revolutionen” startat, när alla arkiv med allt Darwin skrivit släpptes fritt, har vi fått lära oss mycket mer om den mannens liv. Men, i sak har inte mycket ändrats.
-
 
Förutom Darwin hade Wallace (samtidigt med Darwin), Matthew (1831) och Wells (1818) kommit med teorier om naturligt urval. Men, den första gången teorin framfördes i modern tid var faktiskt 1794, av James Hutton, mannen som även tänkte ihop den geologiska filosofin uniformismen som införlivade de miljontals åren i jordens historia (se kapitel 5). Hutton gjorde mängder av biologiska experiment under många år, och såg skillnad på ärvda egenskaper och sådant som påverkades mer av miljön, innan han skrev ner sina teorier. Darwin, Wells och Matthew utbildades alla i Huttons hemstad Edinburgh, vilket kan ha påverkat dem. Dock - romaren Lukretius.publicerade tankar som nästan exakt är en kopia av Darwins tankar, redan ca år 50 f Kr. Lukretius trodde inte på någon skapargud utan bara den mer “mänskliga” sorten av gudar, som finns i många gudasagor och som inte påverkade naturen. Evolutionen var rent materialistisk och även universum uppkom av en slump, utan någon designer. Så, inget nytt under solen!
Förutom Darwin hade Wallace (samtidigt med Darwin), Matthew (1831) och Wells (1818) kommit med teorier om naturligt urval. Men, den första gången teorin framfördes i modern tid var faktiskt 1794, av James Hutton, mannen som även tänkte ihop den geologiska filosofin uniformismen som införlivade de miljontals åren i jordens historia (se kapitel 5). Hutton gjorde mängder av biologiska experiment under många år, och såg skillnad på ärvda egenskaper och sådant som påverkades mer av miljön, innan han skrev ner sina teorier. Darwin, Wells och Matthew utbildades alla i Huttons hemstad Edinburgh, vilket kan ha påverkat dem. Dock - romaren Lukretius.publicerade tankar som nästan exakt är en kopia av Darwins tankar, redan ca år 50 f Kr. Lukretius trodde inte på någon skapargud utan bara den mer “mänskliga” sorten av gudar, som finns i många gudasagor och som inte påverkade naturen. Evolutionen var rent materialistisk och även universum uppkom av en slump, utan någon designer. Så, inget nytt under solen!
Rad 107: Rad 175:
Slater, B.J., Harvey, T.H.P., Guilbaud; R. &  Butterfield, N.J. (2017) A cryptic record of Burgess Shale-type diversity from the Early Cambrian of Baltica, Palaeontology, Vol. 60, pp. 117–140.
Slater, B.J., Harvey, T.H.P., Guilbaud; R. &  Butterfield, N.J. (2017) A cryptic record of Burgess Shale-type diversity from the Early Cambrian of Baltica, Palaeontology, Vol. 60, pp. 117–140.
 +
 +
 +
Den “utdöda” bläckfisken belemnit (som finns som olika arter), har visat sig likna nu levande Sepia-bläckfiskar. Återigen variation av en urtyp, samt ytterligare ett fossil som därmed fått sin tid utsträckt, i detta fall ungefär 65 miljoner år.
 +
 +
Klug, C. et al (2016) Adaptations to squid-like style high-speed swimming in Jurassic belemnitids, Biology Letters, vol 12, 2016.
Rad 338: Rad 411:
Åldersbestämning med radiometriska dateringsmetoder fortsätter att gäcka, även om man godtar alla årmiljoner och årmiljarder (dvs de höga åldrar som började “accepteras” i slutet av 1800-talet därför att de stämde med filosofin uniformismen från 1795).
Åldersbestämning med radiometriska dateringsmetoder fortsätter att gäcka, även om man godtar alla årmiljoner och årmiljarder (dvs de höga åldrar som började “accepteras” i slutet av 1800-talet därför att de stämde med filosofin uniformismen från 1795).
 +
 +
 +
Kol-14 verkar finnas i nästan allt organiskt material, från djur och växter, även om de anses vara hundratals miljoner år gamla. (Det verkar nästan bli rutin att man mäter kol-14 på fossil där det finns kvar organiskt material.) Däremot hittar man inte kol-14 i oorganiskt material, mer än det som är inom felmarginalerna för mätmetoderna (t ex inte i grafit). Tanken att det skett kontamination, dvs att nutida kol-14 kommit in i proverna, nämns ofta. Men, det finns inget stöd från observationer elelr experiment för detta, annat än att man tror fynden är gamla.
 +
 +
Det senate fyndet undertecknad läste om i den fackvetenskapliga pressen var fynd av “505 miljoner år” gamla svampdjur, som daterades till ca 43 000 år med kol-14-metoden. (Omräknat med att metoden är i obalans, blir det under 10 000 år gammalt. Det senare överensstämmer också med att man hittar organiskt material i fynden.)
 +
 +
Mer naturvetenskap och mindre bibeltolkningar, så blir saker och ting inte så gamla längre!  (Utan att vi tänkt på det, så bygger vi ofta våra modeller på ateisters bibeltolkning. Deras bibeltolkning är ofta att det som man kan läsa eller tolka utifrån Bibeln inte får vara sant, så resultat som tyder på något annat paradigm (annan tanke) än ateism, måste bortförklaras med den teori de ofta kallar sanning och fakta  ...)
 +
 +
Källor:
 +
Ehrlich, H. et al.(2013) Discovery of 505-million-year old chitin in the basal demosponge Vauxia gracilenta, Scientific Reports 3:3497 doi: 10.1038/srep03497, www.nature.com/articles/srep03497.pdf
 +
och
 +
media.nature.com/original/nature-assets/srep/2013/131213/srep03497/extref/srep03497-s1.pdf
 +
 +
Åldrarna blir miljardtals år på i princip nutida vulkanöar med den bästa metoden - Sr/Rb-isokronmetoden, vilket man förklarar med att åldrarna “stannat kvar” när öarna bildats. Man tror alltså att urberget (eller den övre manteln) inte har förändrats på miljarder år, och sedan inte heller har förändras när det smälter, transporteras uppåt och bildar vulkaner. Man hänvisar till partiella smältor, kontamination, homogena och heterogena smältor, ursprungsvärden av de olika isotoperna (hur de var för flera miljarder år sedan ...) och en mänga andra saker som man inte kan veta, för att kunna förklara olika resultat. Det underliga här är att det trots alla geologiska processer finns kvar en hög ålder, vilket inte borde ha skett utifrån de modeller om evolutionen av berggrunden och kännedom om geologiska processer som man har. Men - detta stämmer överens med med flera skapelsemodeller - att materien i sig kan vara gammal, men att alla lager från eokambrium till nutid bildats från den gamla materien och därför inte behöver vara gamla.
Åldrarna blir miljardtals år på i princip nutida vulkanöar med den bästa metoden - Sr/Rb-isokronmetoden, vilket man förklarar med att åldrarna “stannat kvar” när öarna bildats. Man tror alltså att urberget (eller den övre manteln) inte har förändrats på miljarder år, och sedan inte heller har förändras när det smälter, transporteras uppåt och bildar vulkaner. Man hänvisar till partiella smältor, kontamination, homogena och heterogena smältor, ursprungsvärden av de olika isotoperna (hur de var för flera miljarder år sedan ...) och en mänga andra saker som man inte kan veta, för att kunna förklara olika resultat. Det underliga här är att det trots alla geologiska processer finns kvar en hög ålder, vilket inte borde ha skett utifrån de modeller om evolutionen av berggrunden och kännedom om geologiska processer som man har. Men - detta stämmer överens med med flera skapelsemodeller - att materien i sig kan vara gammal, men att alla lager från eokambrium till nutid bildats från den gamla materien och därför inte behöver vara gamla.
Rad 355: Rad 442:
 +
Man har direkt mätt upp hur snabb mutationshastigheten är hos fyra organismer. Det gäller vattenloppa, bananfluga, nematod och människa. Mutationerna skedde i mycket snabbare takt än man trodde. Ingen av dessa varelser kan ha funnits längre på jorden längre tid än ca 10 000 år, om mutationerna skett med konstant hastighet. Det skulle varit ett oerhört fantastiskt mirakel om dessa varelser skulle ha funits i miljontals år och nästan inte fått några mutationer alls under den tiden, som tolkningen måste bli enligt evolutionsteorin. Fakta stöder återigen att livet på jorden är ungt!
-
Man har t ex direkt mätt upp hur snabb mutationshastigheten är hos fyra organismer. Det gäller vattenloppa, bananfluga, nematod och människa. Mutationerna skedde i mycket snabbare takt än man trodde. Ingen av dessa kan ha levt längre på jorden än ca 10 000 år, om mutationerna skett med konstant hastighet. Det skulle varit ett oerhört fantastiskt mirakel om organismerna skulle ha levt i upp till miljontals år med nästan inga mutationer alls, som tolkningen måste bli enligt evolutionsteorin. Fakta stöder återigen att livet på jorden är ungt!
+
Se speciellt diagrammen på sid 495 i artikeln:
 +
Jeanson, N T (2013) Recent, functionally diverse origin for mitochondrial genes from ~2700 metazoan species, Answers Research Journal, vol 6, 467–501.
 +
legacy-cdn-assets.answersingenesis.org/contents/379/arj/v6/mitochondrial_genes.pdf
-
Se speciellt diagrammen på sid 495 i artikeln:
+
 
-
Jeanson, N. T. (2013) Recent, functionally diverse origin for mitochondrial genes from ~2700 metazoan species, Answers Research Journal, vol 6, 467–501.
+
I en artikel som beskriver ännu nyare forskning skriver man: “Faktum är att nu levande djur, oberoende av deras nuvarande populationsstorlek eller likhet med fossil från vilken tidsålder som helst, har gått från mitokondrisk (genetisk) likhet de senaste 200 000 åren.” Man har alltså sett hos nästan alla nu levande djur att de utvecklats från en mycket liten grupp, för mycket kort tid sedan. Åldern 200 000 år är framtagen indirekt, genom inpassning i den geologiska tidsskala som man alltid använder idag. Om man i stället bygger sina tolkningar på direkta mätningar och observationer av hur snabbt mutationer uppkommer, blir åldern i storleksordningen 10 000 år. Detta gäller även människan, där man kan se att både mannen och kvinnan kommit från en mycket liten grupp, ja kanhända från ett enda par av människor.
 +
 
 +
Stoeckle M Y & Thaler, D S (2018) Why should mitochondria define species?, Human Evolution, 33, 1-30.
Rad 425: Rad 517:
<br>www.news.nationalgeographic.com/news/2011/02/110222-planets-formation-theory-busted-earth-science-space/
<br>www.news.nationalgeographic.com/news/2011/02/110222-planets-formation-theory-busted-earth-science-space/
 +
 +
*************
 +
 +
Alla vet att kometer måste ha uppkommit samtidigt med solsystemet. Alla vet också att de kometer som har en kort bana kring solen skulle ha försvunnit på ca 10 000 år, helt enkelt därför att de snabbt sönderdelas. Spåren från sönderdelade kometer kan ses som de vackra kometsvansarna av damm och is. Evolutionister har hittat på ett Oorts moln med miljardtals djupfrysta kometer, utanför vårt solsystem, som skulle kunna vara en källa för nya kometer. Senare har man nämnt Kuipers bälte, en samling med mängder av små himlakroppar just utanför planeten Neptunus bana. Pluto (som inte längre räknas som en planet) och dess måne Karon hör till dessa himlakroppar. Genom att studera nedslagskratrar från mindre himlakroppar i Kuipers bälte, på Pluto och Karon, kan man få en uppfattning om storleken på dessa himlakroppar. Storleken på nedslagskratrarna visar att det verkar finnas mest större himlakroppar i detta bälte. Dessa passar inte som kometer, så teorin om att kometerna kommer från Kupiers får ytterligare ett problem. Teorierna om hur Ooorts moln och Kuipers bälte uppkommit, samt hur man försöker förklara att kometer kommer från dessa både områden i solsystemet faller hur som helst, av många andra naturvetenskapliga skäl (se Vårt ursprung?, kapitel 4). Men, nu blev det en till undersökning som visade problem med de teorier man har! Ateisterna får lov att börja överge sin bibelsyn, dvs sin bibelsyn att de inte kan tro på Gud och att Bibeln därför måste ha fel, och i stället börja tro mer på naturvetenskap! Nu finns det snart bara teorier kvar att tro på, men inte så mycket naturvetenskapliga fakta, för den som är ateist!
 +
 +
Singer, K N et al (2019) Impact craters on Pluto an Charon indicate a deficit of small Kuiper belt objects, Science, 363, 955-959.
 +
 +
************
Och, det kontroversiella påståendet att ljusets hastighet har avtagit, har även föreslagits av flera evolutionister. Så, det kommer fler och fler teorier om universums tidiga historia, eftersom vi inte vet säkert hur det var. Vitt hål och plamsauniversum, avtagande ljushastighet - som var och en har olika problem som inte kunnat lösas, big stretch (den “bibliska” modellen, som kan kombineras med de tre föregående teorierna), big bang (som inte fungerar), steady state (som inte heller fungerar ...) - och olika varianter av dessa teorier.
Och, det kontroversiella påståendet att ljusets hastighet har avtagit, har även föreslagits av flera evolutionister. Så, det kommer fler och fler teorier om universums tidiga historia, eftersom vi inte vet säkert hur det var. Vitt hål och plamsauniversum, avtagande ljushastighet - som var och en har olika problem som inte kunnat lösas, big stretch (den “bibliska” modellen, som kan kombineras med de tre föregående teorierna), big bang (som inte fungerar), steady state (som inte heller fungerar ...) - och olika varianter av dessa teorier.
Rad 445: Rad 545:
-
Man hittar fler och fler fossil av väl bevarade mjukdelar, även där man tidigare bara “sett” ben eller skal. Skapelsetroende forskare har börjat lägga sådana fynd på långa listor, för det är inte längre bara “exempel”. Man hittar t ex fler och fler fossila maneter, ibland hundratals på samma plats.
 
-
www.icr.org/soft-tissue-list/
+
Man hittar fler och fler fossil av väl bevarade mjukdelar, även där man tidigare bara “sett” ben eller skal. Skapelsetroende forskare har börjat lägga sådana fynd på långa listor, för det är inte längre bara enstaka exempel. Man hittar t ex fler och fler fossila maneter, ibland hundratals på samma plats. Ett annat exempel är “100 miljoner år” gamla spindlar som fortfarande har kvar ljuskänsliga celler i ögonen.
-
och
+
-
<br>Hagadorn, J. W, Dott, R. H. Jr. & Damrow, D. (2002) Stranded on a Late Cambrian shoreline: Medusae from central Wisconsin, Geology, vol 30, 147-150
+
-
och
+
-
<br>LiPing, D.,  DiYing, H. & Yuan, W. (2012) Two Jurassic salamanders with stomach contents from Inner Mongolia, China, Chinese Science Bulletin, vol 37, sid 72-76
+
-
och
+
-
<br>Wilby, P. R., Duff, K., Page, K. &  Martin, S. (2008) Preserving the unpreservable: a lost world rediscovered at Christian Malford, UK, Geology Today, vol 24, 95-98.
+
 +
www.livescience.com/64759-ancient-shiny-eyed-spider-fossils.html
-
Man har även hittat helt mjuka och oförstenade delar från dinosaurier, med DNA, på platser där det även luktar ruttet kött när man gräver fram ben - en omöjlighet om de vore bara några miljoner år gamla (se [http://www.dinosaurier.nu/fakta-om-dinosaurier www.dinosaurier.nu/fakta-om-dinosaurier]).
+
Tae-Yoon S. Park, Kye-Soo Nam & Paul A. Selden (2019): A diverse new
 +
spider (Araneae) fauna from the Jinju Formation, Cretaceous (Albian) of Korea, Journal of
 +
Systematic Palaeontology, DOI: 10.1080/14772019.2018.1525441
 +
doi.org/10.1080/14772019.2018.1525441
 +
 
 +
Fler fynd nämns här:
 +
 
 +
www.icr.org/soft-tissue-list/ och
 +
Hagadorn, J. W, Dott, R. H. Jr. & Damrow, D. (2002) Stranded on a Late Cambrian shoreline: Medusae from central Wisconsin, Geology, vol 30, 147-150 och
 +
LiPing, D., DiYing, H. & Yuan, W. (2012) Two Jurassic salamanders with stomach contents from Inner Mongolia, China, Chinese Science Bulletin, vol 37, sid 72-76 och
 +
Wilby, P. R., Duff, K., Page, K. & Martin, S. (2008) Preserving the unpreservable: a lost world rediscovered at Christian Malford, UK, Geology Today, vol 24, 95-98.
 +
 
 +
Man har även hittat helt mjuka och oförstenade delar från dinosaurier, med DNA, på platser där det ibland luktar ruttet kött när man gräver fram fossilen – en omöjlighet om de vore miljoner år gamla (se www.dinosaurier.nu/fakta-om-dinosaurier).
 +
 
 +
De äldsta bevarade mjukdelarna, alltså där det finns kvar delar av det ursprungliga organiska materialet, är i ediacarafaunan, dvs under kambrium och ungefär 550-560 miljoner år enligt den nutida “dateringen” av den geologiska tidsskalan.
 +
 
 +
Bobrovskiy, I et al (2018), Ancient steroids establish Ediacaran fossil Dickinsonia as one of the earliest animals, Science, 361, 1246-1249 och
 +
Moczydłowska, M, Westall, F och Foucher, F (2014) Microstructure and biogeochemistry of the organically preserved Ediacaran metazoan Sabellidites, Journal of Paleontology, 88:224-239.
 +
 
 +
Ett annat fynd är ett “505 miljoner år” gammalt svampdjur, som fortfarande är delvis uppbyggt av kolhydrater och proteiner.
 +
 
 +
Ehrlich, H. et al.(2013) Discovery of 505-million-year old chitin in the basal demosponge Vauxia gracilenta, Scientific Reports 3:3497  doi: 10.1038/srep03497, www.nature.com/articles/srep03497.pdf
Rad 467: Rad 582:
Noé, A C (1923) A Paleozoic angiosperm, JG, vol 31, 344-347.
Noé, A C (1923) A Paleozoic angiosperm, JG, vol 31, 344-347.
 +
 +
 +
 +
Mer eller mindre hela tiden hittar man marina fossil, typ hajar och blötdjur, begravda tillsammans med landlevande djur. Ibland säger man att det är djur som levt i sjöar, men det är en lite långsökt tolkning. Lite intressant att man hittade Spinosaurus-fossil tillsammans med exempelvis kvastfeningar som idag bara lever på djupt vatten. Men, just Spinosaurus har man nu omtolkat som att den ofta simmade i vattnet
 +
 +
www.icr.org/article/marine-fossils-mixed-hell-creek-dinosaurs (I artikeln refereras många artiklar som visar blandningen av vattenlevande och landlevande varelser från Hell Creek formationen, där man hittar fossil av dinosaurier som fortfarande luktar ruttet kött. www.dinosaurier.nu/dinosaurier/dinosaurier-som-lever/)
 +

Nuvarande version från 6 juli 2019 kl. 17.06

Ril_red.png
Rilpedia artikel
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Bokfakta
Bok MM VartUrsprung.jpg

Boktitel: "Vårt ursprung? Om universums, jordens och livets uppkomst samt historia"
Författare: Mats Molén
Sidor: 340
Utgåva: 4:e omarbetade utgåvan
Utgivningsår: 2000
Språk: Svenska
Genre: Skapelselitteratur
Förlag: XP Media
ISBN: ISBN 91-89299-20-5

Innehåll

Appendix - Vårt ursprung?

FÖRORD

Debatten om vårt ursprung har förflyttats mer och mer från seriösa ansvarstagande personer till mindre seriösa diskussioner på internet. I stället för att man diskuterar fakta, får man ofta hör att man ljuger, det tas ingen hänsyn till vad man skriver, och internetsidor som talkorigins.org blir auktoriteter. Som faktakällor använder folk ibland turistbroschyrer, sina egna siter och dagstidningar, i stället för fackvetenskaplig litteratur. Många verkar ha “religiösa problem” - det är mycket känslor och händelser tidigare i livet som styr vad man vill fundera över. Allt detta gäller även kristna, så jag vänder mig inte emot någon speciell trosinriktning här, även om vissa ateister är de mest högljudda.

I dagens västerländska samhälle har således frågorna om vårt ursprung ofta flyttats från vetenskapen och till den politiska arenan. I många länder får man därför inte forska, publicera och kritisera fritt kring ursprungsfrågorna. Istället måste man hålla sig till de ”rätta” vetenskapliga teorierna. Dessa teorier är ofta förtäckt ateism och har ingenting att göra med sanningssökande. Även många kristna följer med i strömmen, i tron att forskningen om vårt ursprung och jordens historia rör sig om vanlig vetenskap. De som inte följer strömmen demoniseras ofta i massmedia och i en stor del av samhället.

Men, att inte tillåta kritik eller olika teorier är både emot demokratin och det sätt som vetenskapen skall arbeta på. Första kriteriet på att något är fel, är att man inte tillåts kritisera, diskutera eller ens nämna avvikande åsikter. Om något är seriöst, så skall det tåla seriös kritik.

Internet har idag tagit över en stor del av kunskapsförmedlandet. Nu kan man nå mängder av fackvetenskapliga tidskrifter direkt från sin dator. Människor med olika åsikter kan ofta enklare göra sin röst hörd. Samtidigt finns det mindre seriösa websidor, så man måste koppla på det kritiska tänkandet lite oftare än när man läser en granskad faktabok. Tyvärr har diskussionen om vårt ursprung ofta förvandlats från en seriös debatt till mer eller mindre ett krig. De ledande evolutionisterna har öppet sagt att deras syfte är att göra människor till ateister, Europarådet har beskrivit skapelsetroende närmast som terrorister och på oerhört många websidor används ett språk som inte skulle vara acceptabelt i ett “normalt” sammanhang. Vad vi än tror om själva grundfrågan, så borde vi reagera mot denna form av upptrappning av diskussionsklimatet och den åsiktsdiskriminering som det medför.

Men - de som vill vara seriösa kan fortfarande ha en konstruktiv diskussion, dock ofta inte längre så öppet och offentligt som tidigare. E-boken är en fortsättning på den mer seriösa debatten. De felaktiga detaljer forskare hittat i Vårt ursprung? är borttagna. Åsikten att undertecknad “tror fel” är förstås inte ändrad - vi skall inte leva under auktoritetstro - varken när maktintresserade personer utnyttjar positioner i kyrkans namn, eller när ateister gör det i vetenskapens namn. Så under tiden som denna bok uppdateras tas seriösa kommentarer tacksamt emot.

För den som vill läsa mer om religion, politik och olika former av diskriminering rekommenderas i första hand boken “När människan blev ett djur”, av undertecknad. Boken “Evolutionslåset” (även den av undertecknad) handlar mer om hur den kristna kyrkan påverkats av evolutionsteorin - många har inte upptäckt vidden av problemet innan de läst denna bok.

Undertecknad har en egen site, där jag beskriver min egen tro lite mer: www.matsmolen.se. Där finns även svar på den mest betydelsefulla oseriösa kritik som kommit under åren. Vill man ställa frågor kan man gå in på www.genesis.nu.

oktober 2013
Mats Molén

Uppdateringar av Vårt ursprung?

I texten nedan nämner jag mest nya rön som finns i sekulär vetenskaplig facklitteratur. Jag ger inte alltid referenser till mina utsagor här, eftersom det blir en hel del extra jobb som måste ändras eftersom - men de finns! Många saker nämns dock, med källor och allt, på internationella skapelsesidor på nätet, som www.creation.com och www.icr.org. Därför ger jag här lite “enklare” länkar till dem. Även om man inte delar alla tolkningar på dessa internationella sidor, så är det en rik källa för att hämta in fakta. Nu för tiden hittar man mycket fack-vetenskaplig information direkt på internet, samma text som i de vetenskapliga tidskrifterna. Ibland finns informationen bara på nätet. Ibland kan rubriker vara lite annorlunda när man jämför nätversioner och versioner publicerade i pappersformat. Ibland finns det inte alltid volym och sidnummer på det som finns på nätet. Men - med den information som finns i källhänvisningarna skall man enkelt kunna hitta igen det man söker på nätet eller på bibliotek.

De källor jag ger nedan i appendixet är förkortade enligt texten här: [1]

Kapitel ett

Undertecknad har inte hittat någon kritik av de utredningar som gjorts i Vårt ursprung? när det gäller vad vetenskap är för något. Därmot har debatten spetsats till, genom att fler ateister gett sig in i debatten både för och emot evolutionsteorin (se t ex Nagel, T “Mind and cosmos. Why the materalist neo-Darwinian conception of nature is almost certainly false”, Oxford University Press 2012).

I Sverige har en del evolutionister försökt undvika att svara på frågor, genom att helt enkelt säga att ordet evolution bara rör biologi. Men, som här definierats, så rör det hela universums historia. Exempelvis Lawrence Lerner, professor emeritus i fysik, skriver: “Nästan all vetenskap är studiet av utvecklingen av system i tiden. Biologi är inget undantag; dess centrala organisationsprincip är utvecklingen av levande varelser, precis som geologi kretsar kring jordens evolution och astronomi kring universums evolution.”

Lerner, L S (2000) Good and bad science in US schools, Nature, vol 407, 287-290.

Här är en respons till den okunniga bild av skapelsetroende som professor Lerner ger: www.creation.com/Whos-really-pushing-bad-science-rebuttal-to-Lawrence-S-Lerner



I litteratur som är kritisk mot skapelsetankar, anses att man kan förklara uppkomsten av komplicerade livsprocesser, bara genom att det finns processer som är olika komplicerade. Men, det är en form av cirkelresonemang - bara för att det finns mer eller mindre komplicerade saker betyder det INTE att de har utvecklats. (Se lite mer här: www.matsmolen.se.)


Frågan om livets uppkomst blir svårare och svårare för ateisten. Mer och mer ser det ut som en konstruerad skapelse. I den sista artikeln om livets uppkomst av Leslie Orgel, som var en av de allra främsta experterna på livets-uppkomst-scenarier (artikeln publicerades strax efter Orgels död), lät han nästan som en skapelsetroende forskare. Visst fanns det med spekulationer i artikeln, men de fleta av dessa reddes ut. Här är bara några citat, om olika delar i frågan om livets uppkomst: “ ... det finns fortfarande inga experimentella bevis som stöd för detta förslag”, “... inte enkelt uppnått i praktiken”, “... upptäckten av (...) är ett nödvändigt men inte tillräckligt steg ... (liknande sades om många saker kring livets uppkomst, som man inte hade identifierat/upptäckt), “Det är möjligt att en sådan katalysator kunde konstrueras av en skicklig kemist ..”, “... acceptans av möjligheten ... kan endast bygga på tro, en notoriskt farlig rutt för vetenskapligt framåtskridande”, “... experiment illustrerar ´intelligent design´ ... (men) inte spontan självorganisation ...”, “Det antas alltid att detta villkor är uppfyllt, men inte i något fall har övertygande understödjande argument presenterats.för detta. Varför skall man tro att en anhopning av (sådana) mineraler ... fanns på någon plats på den primitiva jorden, eller att (den kemiska reaktions-) cykeln på ett mystiskt sätt organiserade sig själv ...” “... lösningar ... som bygger på om ´grisar kunde flyga´-hypotetisk kemi är inte troliga att de hjälper”.


Orgel, L E (2008) The implausibility of metabolic cycles on the prebiotic Earth, PLoS Biology, 6 (1), e18. doi:10.1371/journal.pbio.0060018 www.plosbiology.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pbio.0060018



Det mest intressanta är att man börjat använda datorsimulationer för att försöka visa hur ögat utvecklats. Dessa simulationer är dock inte kopplade till verkligheten, mer än en vanlig tecknad film, förutom att det används ett mer vetenskapligt språk. Plus att det hela styrs av en skapare, i detta fall svenska forskare. Man förstår att det inte kan finnas så mycket bevis för makroevolution, när man måste hänvisa till sådana exempel. (Se lite mer kommentarer av undertecknad en bit ner här fof.se/tidning/2006/3/ogat-mitt-i-stormen och här www.matsmolen.se.) Senare forskning har visat att ögat är ännu mer komplicerat än man tidigare trott, med t ex fiberoptik som leder ljuset rätt och att ögats näthinna byggs upp av ett ett tiotal olika lager med ett dussintal olika typer av nervceller som för informationen vidare till hjärnan (Källa till senare delen av meningen:
Roska, B, Molnar, A och Werblin, F S. Parallel processing in retinal ganglion cells: how integration of space-time patterns of excitation and inhibition form the spiking output. Journal of Neurophysiology, vol 95:3810-3822. 2006 .)


När det gäller DNA, har man upptäckt att det finns många gånger fler lagrad information i denna molekyl än det finns i själva “textsträngen” av baser. Varje bas avläses nämligen flera gånger, upp till 12 gånger i åtminstone något fall, för att tillverka sådant som behövs i kroppen. Koden avläses delvis “framlänges”, delvis “baklänges” och delvis i olika små delar som sätts ihop på olika sätt. Det innebär att varje förändring i arvsanlagen kan ändra upp till 12 olika strukturer i kroppen samtidigt. Frågan är om det är möjligt att kunna förändra arvsanlagen något alls på de platser där de avläses flera gånger, utan att det får mer eller mindre allvarliga biverkningar på andra platser.

Dessutom har man upptäckt funktionen hos nästan allt DNA. Det som man tidigare inte kände till någon funktion hos, verkar innehålla de delar av DNA:t som styr resten av cellen - ungefär som att windows är grundprogrammet som behövs för att kunna använda en mängd andra datorprogram.

Montañez, G et al (2013) Multiple Overlapping Genetic Codes Profoundly Reduce the Probability of Beneficial Mutation, i Biological Information, New Perspectives, Proceedings of the Symposium, Cornell University, World Scientific Publishing, Marks II, R J et al (red), 139-167. www.worldscientific.com/doi/pdf/10.1142/8818


Det finns ytterligare flera koder “gömda” i våra celler och i vårt DNA. 1) Vi har ju dels den sedan länge kända grundkoden, byggd på kombinationer av fyra baser som, på liknande sätt som vilket språk som helst, symboliskt tolkar en sekvens och sedan översätter det till något helt annat (den som beskrevs i stycket ovan). 2) Sedan har man upptäckt att den tredje “bokstaven” (basen) i avläsningen i DNA:t kan ha styrfunktioner, vad man med datorspråk kan kalla en metakod. 3) Sedan finns det en avancerad kod som styr var avläsningen av DNA skall ske, eftersom det kan ske på många olika sätt (t ex de ca 10 olika alternativa avläsningarna, som nämnde i förra stycket), dvs ytterligare en metakod. 4) Möjligen finns också någon ytterligare huvud-styrkod, en meta-meta-kod, men det känner vi inte till ännu.

Se faktarutan för en lista på 20 olika koder i våra celler (nedan).


Ytterligare mer komplicerat är att samma protein kan ha två helt olika funktioner. Man kan därför i t ex medicinsk behandling inte alltid bara behandla en funktion, utan man måste söka fler fel om något protein förändras av en mutation.


Några källor:
Barash, Y. et al. (2010) Deciphering the splicing code, Nature, vol 465, 53-59
Jeffery, C J (2003) Moonlighting proteins: old proteins learning new tricks, Trends in Genetics, 19:415-417.
Seiler, S. (2013) Scientists discover double meaning in genetic code www.washington.edu/news/2013/12/12/scientists-discover-double-meaning-in-genetic-code/.
Tejedor, J. R. & Valcárcel, J. (2010) Gene regulation: Breaking the second genetic code, Nature, vol 465, 45-46.
Williams, A (2007) Astonishing DNA complexity uncovered creation.com/astonishing-dna-complexity-uncovered


  **************** Egen ruta: i boken *************

Du har fått “brev från Gud”!

Vi vet att när det finns ett kodat språk är det alltid intelligens bakom.

Alltså, när det finns a) ett kodat språk, samtidigt som det finns b) en avläsningsmekanism som kan tyda/översätta språket språket, samtidigt som det är c) någon form av relevant information som meddelas, samtidigt som det d) faktiskt händer något som har ett syfte när den informationen avläses, så är det intelligens bakom.

Alla de här sakerna (punkt a-d) måste finnas samtidigt, för var för sig fungerar de inte.

I cellen finns en sådan kod som många känner till, DNA-koden, som innehåller information som översätts till proteiner. Det är ungefär som att de bokstäver jag skriver här inte betyder något innan någon bestämt vad bokstäverna skall betyda. Detta borde räcka för att se en intelligens bakom!

Men, nu har vi så mycket mer kunskaper om cellen än detta. Man hittar fler och fler koder, dessutom överlappande information, i cellerna. Man kan mer och mer jämföra alla dessa koder med många av de olika typer av booelska programvaru-koder vi har i datorer, som t ex java eller fortran. Det som finns i cellen är dock oftast mycket mer komplicerat uppbyggt än de mänskligt konstruerade programmen.

Lista på några koder i våra celler som samtidigt kräver tolkning och ger ett betydelsefullt händelseförlopp som följd.

1) DNA-koden 2) tRNA-laddnings-kod 3) histon-kod 4) DNA-metylerings-kod 5) tubulin-kod 6) pre-mRNA splitsnings-kod 7) nukleosom positionerings-kod 8) hox-kod 9) N-slut-kod 10) socker-kod 11) ihopklistrings-kod 12) nisch-kod 13) signal-omvandlings-kod 14) cytokelett-kod 15) neural-kod 16) fosforyliserings-kod 17) miRNA-kod 18) CpG epigenetisk kod 19) nedre neuralrörs-kod 20) signal-sekvens-kod


Cellerna och DNA är ett ytterst extremt exempel på fantastisk ingenjörskonst! Och, allt är skrivet med kemiska koder, ungefär som ett mycket långt och komplicerat brev skrivet med bokstäver, morsealfabetet eller ettor och nollor!


Källa: Truman, R (2016) Cells as information processors Part I: Formal software principles, CRSQ, vol 52, 275-308. https://creationresearch.org/wp-content/uploads/crsq-spring-2016-truman-1.pdf Denna artikel innehåller mycket mer intressanta fakta, med ca 150 källhänvisningar till vetenskapliga artiklar som nästan uteslutande publicerats under 2000-talet, om modern molekylärbiologi, genetik och cellbiologi.


En del forskare har försökt beskriva den genetiska koden som rent kemisk, dvs att det inte är någon kod utan bara vanliga kemiska reaktioner. Men, det finns inget kemiskt som kan få ett socker (en del av DNA eller RNA) att bestämma att olika aminosyror skall sätta ihop sig på ett speciellt sätt. Dessutom finns det varianter av koden hos många organismer, lite grann som i en dialekt i ett vanligt språk. Det skulle inte vara möjligt att koden förändras, för då skulle de proteiner som bildades bli helt fel (även om en del forskare spekulerar om hur det skulle ha kunnat ske). Koden är överlagrad information i kemikalierna, som är uppbyggd med ungefär samma grunder som koder som vi människor använder oss av - morsealfabetet, talade och skriftliga språk, men mest som ett datorspråk (som är uppbyggt på 1:or och 0:or, på och av). Punkter, ljud och elektricitet (i en dator) betyder inget - om det inte finns en intelligens bakom som bestämt vilken kod det skall vara. Man kan dock använda systemet för koden som finns i levande organismer och manipulera så att det kan sättas in fler sorters aminosyror, ungefär som att man kan ändra i kretsarna på en dator och då få ett delvis annat resultat.


Osawa, S et al (1992) Recent evidence for evolution of the genetic code, Microbiological Reviews, 56:229-264 och
Miranda, I, Silva, R och Santos, M A S (2006) Evolution of the genetic code in yeasts, Yeast, 23:203-213, DOI: 10.1002/yea.1350.


Chin, J W et al (2003) An expanded eukaryotic genetic code, Science, 301:964-967.

Kapitel två

Sedan “Darwin-revolutionen” startat, när alla arkiv med allt Darwin skrivit släpptes fritt, har vi fått lära oss mycket mer om den mannens liv. Men, i sak har inte mycket ändrats.

Förutom Darwin hade Wallace (samtidigt med Darwin), Matthew (1831) och Wells (1818) kommit med teorier om naturligt urval. Men, den första gången teorin framfördes i modern tid var faktiskt 1794, av James Hutton, mannen som även tänkte ihop den geologiska filosofin uniformismen som införlivade de miljontals åren i jordens historia (se kapitel 5). Hutton gjorde mängder av biologiska experiment under många år, och såg skillnad på ärvda egenskaper och sådant som påverkades mer av miljön, innan han skrev ner sina teorier. Darwin, Wells och Matthew utbildades alla i Huttons hemstad Edinburgh, vilket kan ha påverkat dem. Dock - romaren Lukretius.publicerade tankar som nästan exakt är en kopia av Darwins tankar, redan ca år 50 f Kr. Lukretius trodde inte på någon skapargud utan bara den mer “mänskliga” sorten av gudar, som finns i många gudasagor och som inte påverkade naturen. Evolutionen var rent materialistisk och även universum uppkom av en slump, utan någon designer. Så, inget nytt under solen!

Här är Lukretius tankar:

1. Slumpmässig variation på atomnivå resulterar i en mångfald av varelser på artnivå.

2. Svagare individer överlever inte, på grund av bristande förmåga att försvara sig, finna föda eller fortplanta sig.

3. De varelser som överlevde måste ha varit de mest välanpassade genom att de hade bättre ”list, mod eller snabbhet” (eller var av bättre nytta för människan) och därför kunde ”genom fortplantning smida generationernas kedja”.

4. De arter som var sämre anpassade överlevde inte. ”Naturen bragte den rasen till undergång”, dvs. utrotning.

Wiker, B (2002) Moral Darwinism - how we became hedonists, InterVarsity Academic, sid 59-74.

(En lite längre utläggning om Lukretius finns på: www.gschmidt.se/Skapelsefragan/Recensioner/Evolutionsteorin_och_tidsandan/Evolutionsteorin_och_tidsandan.pdf )

Pearson, P N (2003) Book Reviewed: An investigation of the principles of knowledge and of the progress of reason, from sense to science and philosophy by James Hutton, Nature, vol 425, 665.


Vi har fått se fler exempel på snabb mikroevolution, så snart börjar evolutionisterna komma ikapp de skapelsetroende när det gäller den riktiga evolutionen (se definition i boken). Det har blivit fler problem med att förklara hur mutationer och naturligt urval skulle kunna orsaka makroevolution, dvs att helt nya komplicerade saker uppkommer.

Extra snabb artbildning verkar ske genom inverkan av retrovirus och kromosomduplikationer. När retrovirus fått grepp så kan det förändra kromosomerna mycket snabbt, ungefär som en sjukdom. Men - de skapar inget nytt komplicerat, utan skjutsar bara runt delar av kromosomer så att djur inte kan para sig med varandra så lätt. Kromosomer blir således i en röra, men inget nytt tillkommer. “Nånting som vi trodde kunde ta 50 miljoner år kan istället ta fem minuter”, som en forskare uttryckte det. Men, som sagt, det är ren mikroevolution där sådant som redan är komplicerat flyttas om lite grann utan att man ofta inte ens kan se på utsidan av djuren att de är olika i sina kromosomer.

Fox, D. (2002) Wallaby nations, NS, vol 175, 32-35.


Alla levande kattdjur, från de största till de minsta, kan få avkomma direkt eller indirekt (i flera led, från den större till en mellanstor osv till de minsta kattdjuren). Eventuellt är även sabeltandade tigrar samma “urtyp”, eftersom det är ganska små olikheter mellan dem och nu levande kattdjur.

Pendragon, B och Winkler, N. (2011) The family of cats - delineation of the feline basic type, Journal of Creation, vol 25, 118-124.
creation.com/images/pdfs/tj/j25_2/j25_2_118-124.pdf


Flera forskare har räknat ut hur lång tid det skulle ta för två samverkande (“uppbygggande”) mutationer att uppkomma, hos bananflugor och människor. Man har fått lite olika värden, men de förmodligen lägsta och mest seriösa verkar vara några miljoner år för bananflugor och mer än 100 miljoner år för människor. För bananflugorna kan åtminstone en sådan enkel händelse förklaras, enligt evolutionsteorin. Men det blir helt orimligt för människor - mer än 50 gånger för lång tid för bara denna lilla enkla sak.

Durrett, R. och Schmidt, D. (2008) Waiting for two mutations: with applications to regulatory sequence evolution and the limits of darwinian evolution, Genetics, vol 180, 1501-1509.


Och, det man publicerat vid stora symposier eller genomgångar t ex 1967 och 1980 - det såg man fortfarande 2002 och inget nytt har tillkommit efter det. Det har bara blivit allt svårare att förstå hur den observerade mikroevolutionen med mutationer och naturligt urval skall kunna övergå i makroevolution. Som en professor i biologi, William R. Jeffery, uttryckte sig, “Makroevolution är verkligen i en återvändsgränd”.

Pennisi, E (2002) Evo-devo enthusiasts get down to details, Science, vol 298, 953-955.


Man har hittar fler fossil av människor och djur. Om man struntar i de populära skrifterna, och alltför långtgående tolkningar, så har tolkningen av skapade slag stärkts. De mest berömda nya mellanformerna är olika fåglar samt dinosaurier som sägs ha fjädrar. Noggrannare undersökningar av nämnda varelser har visat att det rört sig om fåglar av olika slag, åtminstone en förfalskning samt ruttnande dinosauriehud med muskelfilament - samma sorts strukturer finns t ex hos delfiner.



Man har hittat ytterligare två phyla, dels en tämligen nyupptäckt levande (1983) som heter Loricifera/korsettdjur dels en tidigare känd med namnet Kinorhyncha/pansarmaskar, i kambriska lager. Och - som vanligt ser de likadana ut som idag. Som ett par av forskarna skrev: “tidig evolution och konservering”. Alltså igen - som vanligt: Djur och växter uppkommer fullt färdiga från första början, de förändras mer ell mindre genom mikroevolution, och om de inte har dött ut så finns de fortfarande idag och ser i stort sett likadana ut nu som när de uppkom!

Harvey, Thomas H. P. & Butterfield, Nicholas J. (2017) Exceptionally preserved Cambrian loriciferans and the early animal invasion of the meiobenthos, Nature Ecology & Evolution, 2017/01/30/online, vol 1, article 0022.

Slater, B.J., Harvey, T.H.P., Guilbaud; R. & Butterfield, N.J. (2017) A cryptic record of Burgess Shale-type diversity from the Early Cambrian of Baltica, Palaeontology, Vol. 60, pp. 117–140.


Den “utdöda” bläckfisken belemnit (som finns som olika arter), har visat sig likna nu levande Sepia-bläckfiskar. Återigen variation av en urtyp, samt ytterligare ett fossil som därmed fått sin tid utsträckt, i detta fall ungefär 65 miljoner år.

Klug, C. et al (2016) Adaptations to squid-like style high-speed swimming in Jurassic belemnitids, Biology Letters, vol 12, 2016.


Fåglar har börjat räknas som levande dinosaurier, sedan ett antal år tillbaka. Och, en del djur som ser ut som fåglar kallas dinosaurier. De analyser man bygger denna klassifikation på är s k kladism, ett visst sätt att räkna likheter och skillnader på mellan djur (eller växter) när man gör utvecklingsträd. Men, de analyser man gjort är delvis förutbestämda och bygger på att fåglarna är dinosaurier. Då kan man förstås inte få fram något annat resultat än att fåglar är dinosaurier. Sedan finns minst ytterligare sex grundläggande antaganden/problem, som man inte tagit hänsyn till för att få teorin om att fåglar är dinosaurier att stämma. Det gäller t ex att man bortförklarar eller inte tar hänsyn till data som inte stämmer med den teori man har. När man gjort noggrannare undersökningar, med mindre antaganden (men - dock fortfarande en del evolutionsantaganden), har man sett att fåglar förmodligen inte är dinosaurier och att några s k dinosaurier är fåglar. Det sistnämnda gäller t ex Microraptor och Caudipteryx. Fåglar kan lika gärna vara mer lika krokodiler eller någon annan reptil. Och man upptäcker mer och mer “konvergens” (dvs att olika organismer, av alla oändliga möjligheter som borde finnas, råkar “ha utvecklats” åt precis samma håll), både här och bland andra djur och växter, så snart är det nog mer konvergens än divergens bland djur och växter (så det mer och mer liknar Lego - se mer om detta i avsnittet om molekylärbiologi). “Som det är nu, är fåglarnas ursprung en öppen fråga”, skrev forskarna som slutsats i den kanske noggrannaste artikeln om fåglarnas ursprung. En av världens absolut främst på det här området, professor emeritus Alan Feduccia, visade ännu mer på problemen och skrev att antagandet om befjädrade dinosaurier var “konstnärliga påhitt”, samt citerade en rysk paleontolog som jämförde teorin att fåglar var dinosaurier med Lysenkos “kommunistiska” teorier som förstörde den ryska genetikforsningen under ca 40 år.

Feduccia, A (1999) 1,2,3 = 2,,4: Accomodating the cladogram, PNAS, vol 96, 4740-4742. James, F. C., och Pourtless IV, J. A. (2009) Cladistics and the origin of birds: a review and two new analyses, Ornithological Monographs nr 66, (Supplement till The Auk 126:2).


Forskningen om människans ursprung är som vanligt den mest kontroversiella. Och, det bara fortsätter. Forskare brukar ofta gömma undan sina fynd, så att ingen annan kan undersöka dem innan tolkningarna från dem som gjort fyndet spridit sig till allmänheten och då blir svårare att eventuellt tolka om. Homo habilis gömdes undan i 30 år av Richard Leakey, medan ett par andra fynd fortfarande inte analyserats av forskarvärlden efter 69 respektive 150 år! Flera fynd hade legat gömda i åtta år, men man brukar acceptera att det går fem år efter att fyndet först publicerats innan någon annan får tillträde till dem. Det är som sagt mycket viktigt att forskare med olika åsikter får undersöka alla fynd, för man kan se hur tolkningen av fynden annars styrs av den forskare som hittat dem. Två professorer inom området, Tattersall och Schwartz, skrev: “Det är en sak för höga präster i tempel att inte tillåta andra tillträde till heliga reliker; vetenskap är något helt annat.”

Tattersall, I. & Schwartz, J, H. (2002) Is paleoanthropology science? Naming new fossils and control of access to them, The Anatomical Record, vol 269, 239–241.

När det gäller den s k Flores-människan, har den föreslagits vara ganska lik en Homo habilis med drag av Australopithecus, en Homo erectus och t o m ett helt eget släkte - Sundanthropus tegakensis. Det har funnits många tankar om den. Hjärnstorleken anses ha varit ca 380 kubikcentimeter och längden ca 106 cm. Nu kanske man dock fått slut på virrvarret. Fyndet verkar vara från en vanlig kort människa (som liknar dem som fortfarande bor i området), några tror den hade Downs syndrom (men där fortsätter debatten - jag refererar inte till det här), med hjärnstorlek på ca 430 kubikcentimeter och längd ca 126 cm.

Flores bones show features of Down syndrome, not a new 'hobbit' human, Physorg, 4 augusti 2014, phys.org/news/2014-08-flores-bones-features-syndrome-hobbit.html och Henneberg, M, Eckhardt, R B, Chavanaves, S, och Hsü, K J (2014) Evolved developmental homeostasis disturbed in LB1 from Flores, Indonesia, denotes Down syndrome and not diagnostic traits of the invalid species Homo floresiensis, vol 111, 11967–11972, doi: 10.1073/pnas.1407382111

Andra “fantastiska” fynd är t ex Homo naledi, vilka verkar ha spolats in i grottor vid någon lokal översvämning under istiden. De ser ut som stora apor.

Dirks, P H G M (och 19 andra forskare) 2017, The age of Homo naledi and associated sediments in the Rising Star Cave, South Africa, Genomics and Evolutionary Biology, https://elifesciences.org/articles/24231, 9 maj, 59 sidor. Clarey, T (2017) How Did Homo naledi Get in That Cave?, vol 46, oktober, http://www.icr.org/article/10233

Och “Ida” har varit norrmännens favorit som förfader, sedan den norske paleontologen Jørn Hurum genomfört en internationell massmedial marknadsföringskampanj för det fyndet. En stor del av allmänheten i Norge känner till det fyndet, men de känner vanligtvis inte till något om “Lucy”. “Ida” är ett fynd som man skulle kalla för en lemur och inte många verkar längre tro att den är vår förfader.
https://no.wikipedia.org/wiki/Ida_(fossil)
https://en.wikipedia.org/wiki/Darwinius
Beard, C (2009) Why Ida fossil is not the missing link, https://www.newscientist.com/article/dn17173-why-ida-fossil-is-not-the-missing-link/
https://study.creation.com/darwin-fossil-ida-hype


“Apmänniskan” Mongolanthropus visade sig vara en modern människa, som vi som fortfarande lever i Europa och Asien. Den var inte en variant av t ex Homo erectus eller neandertalare, som man först trodde. Fynden daterades först till några hundratusen år, men sedan till ca 35 000 år. Skallen har lika låg panna och lika stora ögnbrynsbågar som s k Homo erectus. Och, dessa Homo erectus anses nu vara så lika oss att man inte skulle ha märkt dem om man träffade på dem på gatan (flera av oss nutida människor har likadana skallar, med t ex ögonbrynsbågar och/eller låg panna). Men, evolutionister menar fortfarande att dessa senare inte kunde prata lika bra som vi kan. Detta visas av ljudinspelningar från den tiden - eller ...!


Devièse, T et al (2019) Compound-specific radiocarbon dating and mitochondrial DNA analysis of the Pleistocene hominin from Salkhit Mongolia, Nature Communications, 10:274.
Ancient Mongolian skull is the earliest modern human yet found in the region Physorg, 30 januari 2019. https://phys.org/news/2019-01-ancient-mongolian-skull-earliest-modern.html
Moffat, I (2019) A snapshot of our mysterious ancestor Homo erectus, Physorg, 21 jan.


Neanderthalarna har kommit ännu närmare oss, när t o m variationen hos nu levande människors DNA kan vara större än den mellan människan och neanderthalare. Andra nya fynd av “apmänniskor” har, efter en del inledande mer eller mindre hetsiga diskussioner, passats ihop bättre med tidigare redan gjorda fynd eller har visat sig vara misstag (precis som det skett när det gäller apmännisko-fynd gjorde under mer än 100 år). Man verkar dock slutligen ha kommit ifatt de skapelsetroende forskarna och samlat de flesta fynden i samma “art” - i människosläktet. Man har dock lagt in ett fynd av en skalle som ser ut som en apa, som passar in på Homo habilis och Homo rudolfensis, i det som kan räknas till människor. De senare är dock mer lika fynd av Autralopithecus (olika varianter av dessa liknar mest orangutang och schimpans).

Skillnad på neanderthalare och nutida människor (2014) www.dinosaurier.nu/skillnad-p%C3%A5-neanderthalare-och-nutida-m%C3%A4nniskor Lordkipanidze, D et al (2013) A Complete Skull from Dmanisi, Georgia, and the evolutionary biology of early Homo, Science, vol 342, 326-331. Line, P (2013) New Dmanisi skull threatens to bring the house down www.creation.com/dmanisi www.icr.org/article/new-human-fossil-borders-fraud/


De motsägelser som finns mellan verkliga observationer av fossil samt proteiners/DNA:s uppbyggnad, i förhållande till evolutionsteorin, har framskapat ytterligare “exotiska evolutionsteorier” bland forskare. Den kanske senaste är “biologisk big bang”. Det är en teori som inte löser några problem för hur evolutionen skulle ha skett men som tar hänsyn till de fakta som finns tillgängliga. Dessa fakta tolkas in i en ny modell som går ut på att evolutionen för det mesta sker långsamt, men under vissa perioder går supersnabbt med många biologiska innovationer som följd. På encellsstadiet räknar man med att cellmembranen “läckte” ut och in DNA/RNA, mellan organismer, så att många organismer fick del av samma arvsanlag. Frågan är dock hur dessa hypotetiska organismer skulle ha kunnat överleva, om det läckte in och ut kemikalier genom cellmembranen. Och - hur skulle de nya anlagen passa ihop med de gamla redan fungerande anlagen? Organismerna ansågs ha kunnat leva t ex på en plats där det fanns en “gröt” av “liv” vid heta källor på havets botten. I denna modell finns vidare inte ens något förslag till förklaring till hur nya gener skulle ha kunnat transporterats till mer avancerade organismer, utan den frågan lämnas öppen. I artikeln där denna nya teori beskrevs finns däremot en uppräkning av många fundamentala problem inom evolutionsteorin som allmänheten inte känner till, nämligen följande:

  1. Hur skedde uppkomsten av de tusentals olika proteinveckningar som finns?
  2. Hur skedde uppkomsten  av olika grundtyper av virus? 3) Hur skedde uppkomsten av olika sorters prokaryota celler (bakterier och arkebakterier)?
  3. Hur skedde uppkomsten av olika sorters prokaryota celler (bakterier och arkebakterier)?
  4. Hur skedde uppkomsten  av prokaryota phyla?
  5. Hur skedde uppkomsten  av supergrupper/överfylum av eukaryoter? 6) Hur skedde uppkomsten  av olika phyla av djur?
    (Källa: [www.biology-direct.com/content/2/1/21 www.biology-direct.com] )




Genetik – om HAR

Om man vet hur man använder tillgängliga dataprogram för att jämföra olika biomolekyler (proteiner/DNA/RNA), så finns det mesta på nätet, färdigt för att användas.

Evolutionister får dock många problem med sin teori, och måste lägga till mer eller mindre ohållbara “berättelser” för att kunna bibehålla sin teori när de gör jämförelser av alla dessa data. Det finns t ex något som kallas “Human accelerated regions”, förkortat HAR, i våra arvsanlag/gener. Varianter av ca 2650 olika sorters HAR är utspridda lite överallt hos olika djur, så bilden på livet som ett Lego förstärks mer och mer. Legot innebär alltså att det finns massor av genetiska “grundbitar” i naturen som sedan byggts ihop på olika sätt så de blir till olika djur och växter. HAR-regioner av arvsanlag, som den här artikeln handlar om, ger problem för att de t ex inte alls verkar förändras, men samtidigt är det mycket stora skillnader mellan olika djur.

En av dessa HAR, benämnd HAR1, skiljer sig t ex med 18 grundstenar/baser mellan människa och schimpans men bara 2 mellan schimpans och höns. Samtidigt är det ingen skilland alls INOM människorna. Så, datat visar a) att det knappt skett någon evolution alls från från den gemensamma förfadern till höns och schimpans någonstans “långt tillbaka i tiden”, b) från schimpans till människa har det skett mycket snabba förändringar, c) och inom människan har det inte skett något alls. Samtidigt finns inte denna samma HAR1 hos fisk eller grodor, vilket förstås stärker problemen ytterligare.

Den del av arvsanlagen där denna HAR1 ingår som en mindre del, är mycket olika mellan olika organismer. Mellan människa och rhesus-makak finns det t ex nästan inga likheter alls när man jämfört ca 9000 baser i arvsanlagem. Så arvsanlagen runtomkring HAR1-anlagen skulle ha förändrats med stor hastighet, samtidigt som HAR1 inte förändrades nästan alls, utom för just människan (men – som sagt – inte INOM människosläktet).

En del HAR-anlag är gåtfullt “försvunna” hos många djur, men finns hos nutida människor samt fanns hos neandertalarna och denisova-människorna (de senare är olika grupper av vanliga människor, vilket här nu även visas av arvsanlagen). Man upptäckte t ex 510 olika HAR-anlagr som “försvunnit” hos människan jämfört med schimpansen. Allt detta stämmer inte med olika “evolutionsträd”, utan det är som sagt mer en Lego-effekt.

Genetikern Jeffrey P Tomkins jämförde sekvenser av HAR hos 105 olika djur, med de program man vanligen använder för sådana undersökningar. De utvecklingsträd som datorn plockade fram stämde inte alls med evolutionsteorin (sådana data publicerar man vanligtvis inte i evolutionistiska vetenskapliga tidskrifter, men det finns dock fler rapporter än den här). Människan var ibland inplacerad i samma gren i evolutionsträden som elefant, ibland tillsammans med mus, ibland med ko och ibland med höns. När Tomkins analyserade enbart delar av “evolutionsträd”, var människa och schimpans på samma gren endast i 15 gånger (vilket var 14% av alla träd), människa och gorilla var tillsammans 8 gånger och människa-orangutang var tillsammans 11 gånger.

Jag säger bara – Lego! En intellgent Skapare som byggt hop grundbitar så de passar till olika djur och växter. Mer och mer sådant ser vi hela tiden!

Tomkins, J P (2016) Human uniqueness and accelerated storytelling: How conserved regulatory regions in the genome challenge evolution”, CRSQ, vol 52, 256-264.


Fler och fler fossil upptäcks levande och fler och fler levande djur och växter upptäcks som fossil. Fler och fler fossil hittats dessutom i fler och fler lager, så tabellerna 5:2 och 5:3 med “felplacerade fossil” kanske innehåller en del fel. Man har således accepterat att en del av de felplacerade fossilen är rätt placerade, efter lång, lång tid. Och vetenskapen om fossilens utsträckning genom lagren har hindrats av evolutionistiska tankegångar! (Se många exempel på det i nyhetsartiklarna på www.dinosaurier.nu/nyheter-missa-inte-det-senaste-fr%C3%A5n-vetenskaplig-forskning )

Kåda anses ha funnits i ca 150 miljoner år, maximalt. Lövträd anses ha funnits i kanske bara 120 miljoner år. Barrträd anses ha funnits i ca 300 miljoner år. Men nu har man hittat kåda, som ser likadan ut som kåda från lövträd, i lager som anses vara ca 320 miljoner år gamla! Tiden för kådan utökades med 170 miljoner år, och möjligen 200 miljoner år för lövträden.

Bray, P. S. & Anderson, K. B. (2009) Identification of Carboniferous (320 million years old) class 1c amber, Science, vol 326, 132-134.

Ett av de senare fynden är pollenkorn från gömfröiga växter (lövträd, blommor o dyl), som man hittat i lager som är ca 100 miljoner år äldre än vad man tidigare trott varit de äldsta fynden, dvs i trias i stället för i krita. Nu spekulerar man om att man kan hitta fynd av gömfröiga växter ännu djupare ner, i lagren i perm.

Hochuli, P. A. och Feist-Burkhardt, S. (2013) Angiosperm-like pollen and Afropollis from the Middle Triassic (Anisian) of the Germanic Basin (Northern Switzerland), Frontiers in Plant Science, 4:1-14.

Fröväxter har hittats i devon i st f karbon och flera sorters gräs (inklusive en variant av ris) har nu hittats i krita i stället för bara i tertiär.

Prestianni C och Gerrienne, P (2014) Thorezia vezerensisgen et sp nov, a new seed plant with multiovulate cupules from the Late Devonian of Belgium, Historical Biology: An International Journal of Paleobiology, DOI:10.1080/08912963.2014.901315

Strömberg, C A E (2011) Evolution of grasses and grassland ecosystems, Annual Review of Earth and Planetary Sciences, 39:517-544 och Prasad, V et al (2011) Late Cretaceous origin of the rice tribe provides evidence for early diversification in Poaceae, Nature Communications 2:480:1-9


Fossila flercelliga alger, som t ex olika slags tång, finns redan från ordovicum, dvs de är nästan 500 miljoner år gamla enligt den geologiska tidsskalan. Forskaren som publicerat dessa fynd skriver att han ändrat namnen på fossilen, för att man inte skall tro att likheterna med nutida alger betyder att de är samma organismer. Han skriver vidare att likheterna som bevarats under så lång tid är ett problem för evolutionsteorin, och måste förklaras.

Fry; W.L. (1983) An algal flora from the Upper Ordovician of the Lake Winnipeg Region, Manitoba, Canada, Review of Palaeobotany and Palynology, 39, 313.


Fossila maskar som visar alla tecken på att höra till samma familj som en del nu levande maskar (och således kan räknas som samma grundtyp), har hittats i de allra djupaste fossilförande lagren, i den s k ediacarafaunan som ligger under under kambrium. Fler och fler djur från den faunan verkar hittas levande idag, andra djur har omtolkats till alger, medan andra fortfarande är olika både andra fossil och nu levande djur.

Moczydłowska, M, Westall, F och Foucher, F (2014) Microstructure and biogeochemistry of the organically preserved Ediacaran metazoan Sabellidites, Journal of Paleontology, 88:224-239.


Några av de underligaste djuren någonsin är archaeocyater och stromatoporer. Stromatoporer (eller sclerosponger) har klassificerats i olika djurgrupper (ibland räknas de in under archaeocyater), de uppkom i kambrium, dog ut i devon, de var viktiga i jurassiska rev och lever på stort djup i grottor idag! Ganska fantastiska djur! Archaeocyater har varit kallade nästan vad som helst - foraminiferer, alger, svampdjur osv. De uppkom i nedre kambrium och dog i princip ut då också (ett par varianter levde kvar hela kambrium). Tills man hittade exemplar av nu levande sådana, också på stort djup inne i grottor.

Rowland, S. M (2001) Archaeocyaths - a history of phylogenetic interpretation, Journal of Paleontology, vol 75, 1065-1078.
www.palaeos.com/metazoa/porifera/stromatoporoidea.html
www.palaeos.com/metazoa/porifera/stromatoporoidea2.html
www.en.wikipedia.org/wiki/Sclerosponge
Se fler exempel på hur tiden för olika djur och växter utsträckts, här: www.dinosaurier.nu/nyheter-missa-inte-det-senaste-fr%C3%A5n-vetenskaplig-forskning


Man hade fram till 2007 hittat ungefär 310 släkten av däggdjur begravda i samma lager som de 547 kända släktena av dinosaurier (år 2004 var det ca 280 släkten av däggdjur), jämfört med ca 1250 nu levande släkten av däggdjur. När det gäller fossil är det ofta vad som motsvarar familj eller underfamilj som är närmast “urtyper” av djur, så det är en ännu större andel däggdjur som hittats med dinosaurier än när man jämför släkten (idag finns ca 154 familjer av däggdjur). Man ger dock fossilen ofta andra namn än de nu levande djuren och skriver om att det hela tiden sker konvergent evolution, dvs att samma saker skulle utvecklas om och om igen. Ur informationssynpunkt är detta helt otroligt, då det av nästan oändliga kombinationer av slumpmässiga mutationer gång på gång uppkommer samma biologiska strukturer om och om igen (innan det kan ske något urval av dessa mutationer). Och, samtidigt som man anser att åtminstone en del av dessa biologiska strukturer är så komplicerade att de bara kan ha utvecklats en enda gång, måste man i alla fall anse att de utvecklats flera gånger. Om man jämför variationen hos nu levande djur och växter, kan man ganska snabbt se att många (de flesta, alla?) av de fossila däggdjur som fått andra namn än nu levande djur, förmodligen bara är varianter av dem som lever idag.

Kielan-Jaworowska, Z, Cifelli, R L och Luo, Z-X (2004) Mammals from the Age of Dinosaurs: Origins, Evolution, and Structure, CUP, New York
och
Luo, Z-X (2007) Transformation and diversification in early mammal evolution, Nature, vol 450, 1011-1019. Se variationen på skallar hos nu levande djur här: www.aahanet.org/blog/NewStat/post/2010/02/03/263578/Dogs-skulls-show-astounding.aspx
och
Drake, A G och Klingenberg, C P (2010) Large-Scale Diversification of Skull Shape in Domestic Dogs: Disparity and Modularity. The American Naturalist, vol. 175, 289-301.


För att lösa problemen med utvecklingen har det kommit flera “fantastiska idéer”, förutom tron att dinosaurier fick typ fågelungar, har man föreslagit 1) att något slags korsning mellan gris och schimpans blev till varelsen som utvecklades till moderna människor och 2) att det kanske utvecklats superintelligenta dinosaurier på andra planeter.
A chimp-pig hybrid origin for humans? http://phys.org/news/2013-07-chimp-pig-hybrid-humans.html (3/7 2013)
Human hybrids: a closer look at the theory and evidence http://phys.org/news/2013-07-human-hybrids-closer-theory-evidence.html (25/7 2013)
Could 'advanced' dinosaurs rule other planets? http://phys.org/news/2012-04-advanced-dinosaurs-planets.html (11/4, 2012).

Jämförelser mellan proteiner och DNA har än mer visat på “Lego-effekten”, dvs att samma byggstenar används på många olika sätt - precis som i en skapelsegruppering. Ibland blir det ganska underliga resultat - som att hästar/noshörningar är närmast släkt med rovdjur, myrkottar och fladdermöss! Mikroevolution har gjort att det uppkommit samma gift hos t ex vissa näbbmöss och ödlor. Och delfiner liknar fladdermöss, när man ser på hur deras “ljud-radar” fungerar. På wikipedia finns en kort lista med liknande exempel, som dock inte alls kommer i närheten av hur mycket vi vet. Det sistnämnda kallar evolutionister för konvergens, dvs att olika varelser utvecklas åt samma håll. Den förklaringen kan man ta till alltid när man inte får sina teorier att stämma - och det är ofta. Snart ser man “konvergens” i varje vetenskaplig artikel, verkar det som!

Människans och schimpansens DNA liknar varandra med bara ca 70%. I denna siffra har man dock fortfarande inte räknat med de delar av DNA:t som inte finns hos både schimpanser och människor, samt att kromosomerna är uppbyggda på olika sätt. Speciellt s k lincRNA verkar dela upp djur i “urtyper”. De intelligenta gissningar man gjorde på 1980-talet, som visade att vi var till ca 98% lika schimpanser, måste nu slutligen begravas.

Källor:
Aminetzach, Y. T. et al. (2009) Convergent evolution of novel protein function in shrew and lizard venom, Current Biology, vol 19, 1925-1931. Hughes, J. F. et al (2010) Chimpanzee and human Y chromosomes are remarkably divergent in structure and gene content, Nature, vol 463, 536-539.
Liu, Y. et al. (2010) Convergent sequence evolution between echolocating bats and dolphins, Current Biology, vol 20, R53-R54.
Li, Y. et al. (2010) The hearing gene Prestin unites echolocating bats and whales, Current Biology, vol 20, R55-R56.
Tomkins, J P (2013) Comprehensive analysis of chimpanzee and human chromosomes reveals average dna similarity of 70%, ARJ, vol 6, 63-69. www.answersingenesis.org/articles/arj/v6/n1/human-chimp-chromosome
Tomkins, J. (2014) Human lincRNA genes contradict evolution, www.icr.org/article/8009/
Williams, A (2007) Astonishing DNA complexity uncovered, www.creation.com/astonishing-dna-complexity-uncovered
www.en.wikipedia.org/wiki/List_of_examples_of_convergent_evolution


Ändock har forskare relativt nyligen föreslagit, utgående från molekylära jämförelser, att vi är så lika schimpanser att vi faktiskt är nästan samma art (99,4% likhet), eller att vi under lång tid under vår utveckling parat oss med schimpanser. När det gäller likheter mellan människa och schimpans skriver två professorer, Schwartz och Maresca, att “... vilken förklaring som helst av motsägande data accepteras utan ifrågasättande”. De nämner att orangutangen i många stycken är mer lik oss än schimpanser är. De visar att de två ovanstående fantasifulla hypoteserna/resultaten är byggda på jämförelser av fel material eller för lite material. De visar att andra undersökningar har valt ut att jämföra bara t ex 13 olika molekyler, samtidgt som man tagit bort 12 molekyler för att de inte stämde med den hypotes man hade, och att tre andra molekyler visade på gruppering närmare gorilla eller att afrikanska apor och människor var i två skilda grupper. Man tar även upp och visar hur resultaten i DNA- och proteinjämförelser styrs av t ex vilka grupper av djur eller växter man jämför, hur datorprogrammen är konstruerade så att de t ex skall stämma med den tro man har om utvecklingen, hur man väljer ut vilka delar av molekyler som skall jämföras, hur man måste ändra mutationshastigheten teoretiskt ibland och att man hur som helst måste välja hur olika likheter/skillnader skall tolkas. Dessutom nämner man vilka oerhörda skillnader det finns mellan bakterier och encellliga djur med en cellkärna (förutom att de nämner en mängd andra problem för evolutionsteorin, och lite “roliga” saker - att vi är 100% lika kor för ett protein och att samma sorts protein - precis som i Lego - kan användas för liknande ändamål i olika organismer, t ex ett mänskligt protein som kan användas av jäst och ett protein från mus som kan användas i bananfluga). Och, trots att de tror på evolutionsteorin (verkar det som ...), så skriver de “Men i motsats till några vetenskaper, är det osäkert att man kan bevisa mycket inom evolutionsvetenskapen”. Och vidare: “Kort sagt, uppfattningen att molekyler i könsceller - DNA, RNA och proteiner och de transkriptionsfaktorer som krävs, t.ex. för DNA-reparation, proteinveckning, chaperonfunktioner och kontroll av överföringsvägar för signaler, som är nödvändiga för överlevnad av celler och deras bärare - är i tillstånd av ständig förändring är inte, i vår nuvarande förståelse av cellbiologi, hållbar. Detta betyder att "molekylär förändring" inte inträffar, utan endast att mekanismer som orsakar sådan förändring av könsceller sannolikt är ögonblickliga och slumpmässiga och förmodligen ofta dödliga - vilket förhindrar deras bevarande till kommande generationer.”

Schwartz, J. H. & Maresca, B. (2006) Do molecular clocks run at all? A critique of molecular systematics, Biological Theory, vol 1, 357-371.


Som ett av de starkaste bevisen på att människan och schimpansen har en gemensam förfader, brukar man framföra att vi har 23 kromosompar men schimpansen (och gorillor samt orangutanger) 24. Man menar då att två av schimpansens kromosomer satt sig ihop och blivit till endast en kromosom, så vi har fått ett kromosompar mindre än schimpanser i “människans utvecklingslinje”. Men - som vanligt - man berättar sällan hela sanningen. (Ibland vet man ju inte allt, när man presenterar en tanke för första gången. Men sedan, när man upptäcker fel med sin tanke, får detta oftast inte samma uppmärksamhet, och felaktigheterna ligger ofta kvar i den populära pressen i åratal eller årtionden.) Man måste anta att det skett en “ ... komplex och dynamisk förändring av sekvenserna i denna region”, med t ex kopieringar av delar av kromosomer. Man förklarar inget i detalj utan beskriver denna komplexitet med t ex ord som “... kopior utvecklas till specifika funktioner ...” och “Därför att dessa kopieringar skedde under hominidernas (“människans”) utveckling ...”.

Här är NÅGRA av problemen med teorin om att två kromosomer slagit sig samman efter att vi skilt oss från schimpansen .
1. Det borde finnas tusentals upprepningar av s k telomerer (långa sträckor av DNA-baser som ligger vid ändpunkterna på kromosomerna) där kromosomerna slagit sig ihop, eftersom det är vid telomererna man trott ihopslagningen skett. Men - detta finns inte. Det finns enstaka telomerer (eller sekvenser som liknar telomerer ...) här och där i kromosomerna, men inte något speciellt där sammanslagningen sägs ha skett. Och, de fåtal “telomerer” som finns där man tror kromosomerna satt sig ihop är även på fel sida om sammanslagningen.
2. Det finns mängder av DNA-information, som på något sätt behövs för över 250 olika cell-funktioner i kroppen, där man förväntat sig telomerer vid sammanslagningen - helt i strid med hur det borde vara.
3. Efter sammanslagningen borde det finnas två centromerer, dvs den del som håller ihop de olika “benen” i en kromosom. På något sätt, som ingen vet, skall den ena centromeren ha förstörts. Man säger sig se spår av den före detta centromeren, den som är förstörd, i den “ihopslagna kromosomen”. Det finns en del s k “alfoida sekvenser” (alfa-satellit-DNA) kring centromerer. Men sådana finns även på olika ställen i andra kromosomer. Och - det finns inte mer sådant kring det man tror är en f d centromer jämfört med andra delar av kromosomerna där det finns alfoider.
4. Som med telomererrna, är även den “f d centromeren” på fel plats, om det skett en sammanslagning av två kromosomer.
5. Den “ihopslagna” kromosomen är INTE uppbyggd som de två kromosomer hos schimpansen som anses ha slagits ihop, speciellt inte i området där själva ihopslagningen anses ha skett.
6. Ungefär 10% (24 miljoner baser) av schimpansens ena kromosom måste ha försvunnit spårlöst från en plats, och andra delar av människans kromosomer anses ha flyttats till platsen där försvinnandet skett.

Ja - det är fantastiskt! Evolutionisterna hade således en väldans historia för att få ihop det!!! Först kopplades det ihop på ett sätt som man aldrig sett tidigare, sedan degenererade området där ihopkopplingen skett så det såg ut som på andra delar av kromosomerna, sedan flyttades det dit gener från andra kromosomer så att ihopkopplingen egentligen inte syns!

En väldig "just so story"!

En molekylärbiolog kan förstås se många fler detaljerade problem med teorin att två kromosomer skulle ha slagit sig samman på det här sättet, men det blir för krångligt att förklara här (se källorna).

Fan, Y et al (2002) Gene content and function of the ancestral chromosome fusion site in human chromosome 2q13–2q14.1 and paralogous regions, Genome Research, vol 12, 1663-1672.

Bergman, J. och Tomkins, H. (2011) The chromosome 2 fusion model of human evolution - part 1: re-evaluating the evidence, Journal of Creation, vol 25, 106–110 och creation.com/images/pdfs/tj/j25_2/j25_2_106-110.pdf
Bergman, J. och Tomkins, H. (2011) The chromosome 2 fusion model of human evolution - part 2: re-analysis of the genomic data, Journal of Creation, vol 25, 111–117 och creation.com/images/pdfs/tj/j25_2/j25_2_111-117.pdf
Tomkins, J P (2013) Alleged human chromosome 2 “fusion site” encodes an active dna binding domain inside a complex and highly expressed gene - negating fusion, Answers Research Journal, vol 6, 367-375. answersingenesis.org/articles/arj/v6/n1/human-chromosome-fusion



I december 2015 publicerades en artikel med ytterligare molekylärbiologiska fakta som förväntas om det skapats “urtyper” av djur och växter. Förutom alla de proteiner som bygger upp de flesta djur och växter, där det finns likheter för att vi skall kunna leva i samma miljö och för att det skall kunna finnas ett ekologiskt samspel i naturen (dessa proteiner är de som visar på 1. “grupper inom grupper”/skapelseklassificering, 2. LEGO-(skapar)effekten - att liknande proteiner etc används på olika sätt och hos olika organismer och 3. att mutationshastigheterna motsäger evolutionsteorin, osv, osv - se mer ovan) så har man nu börjat sammanställa tusentals unika gener som endast finns hos ett djur eller en växt. Dessa “de novo”-gener (helt nya gener) är inte lika några andra gener, så de är svåra att sätta in i några “evolutionsträd”. Man har t ex upptäckt 634 unika gener hos människan och 780 unika gener hos schimpansen. Detta är som sagt vad man kan förvänta sig om huvudgrupper av djur och växter skapats. Först måste man ha “grundbitarna” som gör så att naturen hänger ihop. Sedan kommer de unika speciella delarna, som hör till speciella djur eller växter, som andra varelser inte har. De senare definierar då det unika med varje grundtyp och visar inte tecken på någon utveckling från något annat.
Originalpublikationen:
Ruiz-Orera, J et al (2015) Origins of De Novo Genes in Human and Chimpanzee, PLOS Genetics, DOI: 10.1371/journal.pgen.1005721 journals.plos.org/plosgenetics/article?id=10.1371/journal.pgen.1005721
Enklare artikel: www.icr.org/article/genetic-gap-widens-between-humans-chimps


Och - de som vill hålla fast vid fostrets utveckling som stöd för evolution (trots alla bevis emot), de får väl vara 100 år tillbaka i tiden då! Professor Ernst Haeckels förfalskningar som visar påhittade likheter mellan olika embryon, från sent 1800-tal, har fortsatt att hamna i läroböcker, trots att det finns massor av observationer som motsäger dessa fantasier. Redan 1894 skrev en professor att “en blind man kan särskilja dem”, samtidigt som nutida forskare kan skriva att fostret “passerar genom identiska embryologiska stadier”

Richardson, M K et al (1997) There is no highly conserved embryonic stage in the vertebrates: implications for current theories of evolution and development, Anat Embryol, vol 196, 91-106 och
www.creation.com/biology-exam-fraud


Ungefär samma sak gäller för rudimentära organ. Den senaste undersökningen angåënde det “funktionslösa rudimentet” appendixet visar att det har funktion i immunförsvaret samt är en skyddad plats för tarmarnas bakteriekultur när vi har magsjuka. Dessutom måste man anta att appendix utvecklats var för sig i 32-38 olika grupper av djur, för att evolutionsteorin skall stämma. Återigen har vi evolutionär konvergens”, men biologins fakta ser som sagt ut mer som “Lego-byggsats” än (makro)evolution.

Barras, C (2013) Appendix evolved more than 30 times, news.sciencemag.org/plants-animals/2013/02/appendix-evolved-more-30-times och
Smith, H F et al (2013) Multiple independent appearances of the cecal appendix in mammalian evolution and an investigation of related ecological and anatomical factors, Comptes Rendus Palevol, vol 12, 339-354.
www.matsmolen.se/index.php?sida=10


Än så länge känner de flesta inte till att vi även hittat funktionen hos ca 80-93% (kanske mer) av allt DNA - s k skräp-DNA och pseudogener, och många fortsätter (i okunskap) att undervisa att ca 97% av allt DNA saknar funktion och är “pseudogener”.

Taulli, R et al (2013 From pseudo-ceRNAs to circ-ceRNAs: a tale of cross-talk and competition, Nature Structural & Molecular Biology, vol 20, 541–543 och
Wen, Y-Z (2012) Pseudogenes are not pseudo any more, RNA Biology, vol 9, 27-32 och
www.creation.com/large-scale-function-for-endogenous-retroviruses (finns fler källor, men jar inte hunnit lägga in originalkällorna ännu ...)

Problemet är bara att många vill presentera sin tro som vetenskapliga fakta och därmed (omedvetet?) lura oss andra. Och, evolutionsteorin hindrar igen, i detta fall, naturvetenskaplig forskning.

Kapitel tre

Bristerna i de mätmetoder man använder idag kvarstår. Nya undersökningar visar hur kol-14-metoden passats in i årsringar från träd - ser man grundartiklarna kan man se ganska enkelt hur tidsskalan sträckts ut de sista tusentals åren. Teorin som ligger till grund för datering med magnetfältets avtagande styrka har kunnat förutsäga fler planeters magnetfält innan dessa mätts upp med rymdsonder. Metoden har således styrkts ytterligare. Det har dessutom tillkommit några fler metoder som visar att allting inte kan vara så gammalt som det sägs i läroböcker och i TV.

Problemen med jordens magnetfält fortsätter. Nya experiment och mätningar visar att även enligt den teori man bygger på, dvs en dynamo i planeters och solars inre (en teori som många gånger beskrivs som om den vore ett bevisat faktum), kan jordens magnetfält inte vara äldre än ca 700 miljoner år. Möjligen kan det vara tre miljarder år, men inte mer. Liv kan inte finnas på jorden, om livet inte skyddas från kosmisk strålning av ett magnetfält.

Själva teorin om en dynamo håller dock inte, vilket man nu även sett i mätningar av magnetfältet hos stjärnor.

Det finns en enda förklaring till jordens och alla planeters/solars magnetfält som håller, både teoretiskt och stämmer med gjorda observationer Med den metoden kan man förutsäga och har förutsagt planeters magnetfält innan man mätt upp dessa magnetfält. Den metoden ger dock en maximal ålder på magnetfältet på ca 15 000 år. Metoden stämmer alltså bra med naturvetenskapliga fakta men dåligt med dateringar som i grunden går tillbaka till en filosofi från 1795.

Dobson, D (2016) Earth´s core problem, Nature, vol 534, 45. Charbonneau, P (2016) Dynamo theory questioned, Nature, vol 535, 500-501. Grant, A (2016) Experiments related to earth´s inner core raise questions about its age, vol 69 , 25 Cupps, V R (2016) Earth´s young magnetic field revisited, Acts & Facts, 45. www.icr.org/article/earths-young-magnetic-field-revisited/


Åldersbestämning med radiometriska dateringsmetoder fortsätter att gäcka, även om man godtar alla årmiljoner och årmiljarder (dvs de höga åldrar som började “accepteras” i slutet av 1800-talet därför att de stämde med filosofin uniformismen från 1795).


Kol-14 verkar finnas i nästan allt organiskt material, från djur och växter, även om de anses vara hundratals miljoner år gamla. (Det verkar nästan bli rutin att man mäter kol-14 på fossil där det finns kvar organiskt material.) Däremot hittar man inte kol-14 i oorganiskt material, mer än det som är inom felmarginalerna för mätmetoderna (t ex inte i grafit). Tanken att det skett kontamination, dvs att nutida kol-14 kommit in i proverna, nämns ofta. Men, det finns inget stöd från observationer elelr experiment för detta, annat än att man tror fynden är gamla.

Det senate fyndet undertecknad läste om i den fackvetenskapliga pressen var fynd av “505 miljoner år” gamla svampdjur, som daterades till ca 43 000 år med kol-14-metoden. (Omräknat med att metoden är i obalans, blir det under 10 000 år gammalt. Det senare överensstämmer också med att man hittar organiskt material i fynden.)

Mer naturvetenskap och mindre bibeltolkningar, så blir saker och ting inte så gamla längre! (Utan att vi tänkt på det, så bygger vi ofta våra modeller på ateisters bibeltolkning. Deras bibeltolkning är ofta att det som man kan läsa eller tolka utifrån Bibeln inte får vara sant, så resultat som tyder på något annat paradigm (annan tanke) än ateism, måste bortförklaras med den teori de ofta kallar sanning och fakta ...)

Källor: Ehrlich, H. et al.(2013) Discovery of 505-million-year old chitin in the basal demosponge Vauxia gracilenta, Scientific Reports 3:3497 doi: 10.1038/srep03497, www.nature.com/articles/srep03497.pdf och media.nature.com/original/nature-assets/srep/2013/131213/srep03497/extref/srep03497-s1.pdf


Åldrarna blir miljardtals år på i princip nutida vulkanöar med den bästa metoden - Sr/Rb-isokronmetoden, vilket man förklarar med att åldrarna “stannat kvar” när öarna bildats. Man tror alltså att urberget (eller den övre manteln) inte har förändrats på miljarder år, och sedan inte heller har förändras när det smälter, transporteras uppåt och bildar vulkaner. Man hänvisar till partiella smältor, kontamination, homogena och heterogena smältor, ursprungsvärden av de olika isotoperna (hur de var för flera miljarder år sedan ...) och en mänga andra saker som man inte kan veta, för att kunna förklara olika resultat. Det underliga här är att det trots alla geologiska processer finns kvar en hög ålder, vilket inte borde ha skett utifrån de modeller om evolutionen av berggrunden och kännedom om geologiska processer som man har. Men - detta stämmer överens med med flera skapelsemodeller - att materien i sig kan vara gammal, men att alla lager från eokambrium till nutid bildats från den gamla materien och därför inte behöver vara gamla.

Duncan, R. A. & Compston, W. (1976) Sr-isotopic evidence for an old mantle source region for French Polynesian volcanism, Geology, vol 4, 728-732.


Fler dateringar har gett negativa åldrar, dvs framtidsåldrar. I ett fall (se referensen) nämnde man att man nog hade korrigerat för mycket när det gällde ursprungsmängden av ett ämne, men andra gånger har man ingen så enkel förklaring för att få det att stämma med den ålder man tror det är. Förklaringen är att man gör teoretiska extrapoleringar bakåt i tiden, utifrån en mängd modeller man har. Och - resultaten visar att det är något fel på modellerna ...

Grove, M. & Harrison, T. M (1999) Monazite Th-Pb age depth profiling, Geology, vol 27, 487-490.


Följande citat är från en artikel från 2012 där man nämner lite om problem med dateringar. “Radiometriska dateringar är bland de svåraste, mest problematiska och mest omtvistade mätningarna på jorden.” Ett laboratorium med tre anställda, som bara får fram två dateringar per år, säger att `Vi anstränger oss verkligen för att få dessa åldersbestämningar själva´”. “... proverna kan vara olämpliga för dateringar, eller så kanske forskarna har samlat ihop stenprover som är äldre eller yngre än den tidsperiod de ville studera.” “... behöver enorma ansträngningar.” “Process-stegen (i laboratoriet) kan ta månader att slutföra.” “Processen innebär en väldig påfrestning” (“A pain in the neck”).

Hand, E. (2012) The time machine, Nature, vol 487, 422-425.


Man har direkt mätt upp hur snabb mutationshastigheten är hos fyra organismer. Det gäller vattenloppa, bananfluga, nematod och människa. Mutationerna skedde i mycket snabbare takt än man trodde. Ingen av dessa varelser kan ha funnits längre på jorden längre tid än ca 10 000 år, om mutationerna skett med konstant hastighet. Det skulle varit ett oerhört fantastiskt mirakel om dessa varelser skulle ha funits i miljontals år och nästan inte fått några mutationer alls under den tiden, som tolkningen måste bli enligt evolutionsteorin. Fakta stöder återigen att livet på jorden är ungt!

Se speciellt diagrammen på sid 495 i artikeln: Jeanson, N T (2013) Recent, functionally diverse origin for mitochondrial genes from ~2700 metazoan species, Answers Research Journal, vol 6, 467–501. legacy-cdn-assets.answersingenesis.org/contents/379/arj/v6/mitochondrial_genes.pdf


I en artikel som beskriver ännu nyare forskning skriver man: “Faktum är att nu levande djur, oberoende av deras nuvarande populationsstorlek eller likhet med fossil från vilken tidsålder som helst, har gått från mitokondrisk (genetisk) likhet de senaste 200 000 åren.” Man har alltså sett hos nästan alla nu levande djur att de utvecklats från en mycket liten grupp, för mycket kort tid sedan. Åldern 200 000 år är framtagen indirekt, genom inpassning i den geologiska tidsskala som man alltid använder idag. Om man i stället bygger sina tolkningar på direkta mätningar och observationer av hur snabbt mutationer uppkommer, blir åldern i storleksordningen 10 000 år. Detta gäller även människan, där man kan se att både mannen och kvinnan kommit från en mycket liten grupp, ja kanhända från ett enda par av människor.

Stoeckle M Y & Thaler, D S (2018) Why should mitochondria define species?, Human Evolution, 33, 1-30.


Man hittar med och mer DNA och t o m mjukdelar i fossil från djur och växter som anses vara upp till flera hundra miljoner år gamla. Samtidigt har fler och fler kemister visat att inget organiskt kan vara kvar så länge, för det bryts ner genom inre kemiska reaktioner. I en undersökning gjord av 14 forskare år 2012, skrev man att “ ... DNA från miljontals år gamla fossil anses nu vara moderna föroreningar (kontamination)”. Man visade, med experiment och teoretiska beräkningar, att DNA inte kunde stanna kvar i fossil längre tid än ca 5000 år i en normal miljö, men möjligen några miljoner år om det var djupfryst hela tiden. Samtidigt hittar man fler och fler fossil som innehåller DNA och andra organiska ämnen, plus även fler fossil som har kvar mjuka delar (som typ blodkärl).

Så kemisterna har rätt - vilket de visar med experiment och teoretiska beräkningar: Organiska ämnen kan inte vara kvar så länge.

Och - paleontologerna har rätt, i sina experiment och observationer: Man hittar organiska ämnen i sådant som anses vara miljontals år gamla.

Så, kanske filosofin som användes för att bygga upp tiden för den geologiska tidsskalan - uniformismen - är fel? Den är varken grundad på experiment eller observationer utan först en filosofi och sedan endast indirekta slutledningar från mätningar av halterna av radioaktiva ämnen samt deras dotterprodukter.

Det kommer fler källor om detta, samt finns en del nämnt i appendixet till kapitel fem (nedan), men här är en källa: Allentoft, M E et al (2012) The half-life of DNA in bone: measuring decay kinetics in 158 dated fossils, Proceedings of the Royal Society, B, 279:1-10.


Något av det mest fantastiska är att man funnit levande bakterier, som enligt alla undersökningar måste ha varit isolerade i upp till ca 250 miljoner år. Man vet egentligen inte var man skall börja fundera. Inte ens om bakterierna varit i “vilostadium” (vilket de inte var) skulle de ha kunnat varit levande och isolerade så länge i miljöer som är helt utan näring, t ex inneslutna i saltlösningar. Dessutom var bakterierna oerhört lika nu levande bakterier (97-99%). En låg ålder är återigen det mest troliga.

Vreeland, R H et al (2000) Isolation of a 250 million-year-old halotolerant bacterium from a primary salt crystal, Nature, vol 407, 897-900.


De som inte är insatta i ett område tror nog ofta att det som presenteras i massmedia och läroböcker är närmast sanningar, helt enkelt eftersom det presenteras på det sättet. I en artikel om hur månen formades, så byggde väldigt mycket på antaganden, och i detta fall nämndes det också (alla forskare nämner inte alltid det, i sina publikationer). Redan i abstrakten fanns det med ett “antar”, ett “förslag” och en “förmodad”. I första stycket, på 22 rader fanns det med tre varianter på “antaga”, en “modell-ålder” och en “kan tolkas”, och mycket av artikeln byggde på sådana osäkerheter.

Intressant är dock att man fått fram flera resultat som stämmer överens med att Kelvins beräkningar på ca 20 miljoner år för jordens avsvalning till sitt nuvarande tillstånd, faktiskt var i princip rätt. Detta är förstås om man utgår från att jorden var helt smält från början (vilket vi förstås inte vet något om).Andra beräkningar ger en ålder på bara 3000 år för en stor del av avsvalningen, återigen utgående från att jorden var i ett uppsmält tillstånd. Andra beräkningar ger åldern 100 miljoner år.

Wood, B J & Halliday, A N (2005) Cooling of the Earth and core formation after the giant impact, Nature, vol 437, 1345-1348.

Kapitel fyra

Man kan se hur många i forskarvärlden gör allt för att undvika en skapare. Men, ju mer man forskar desto mer ser man att det behövs en begynnelse. På ett vetenskapligt möte för att hedra Stephen Hawkings 70-årsdag, sade Hawking själv (genom ett inspelat meddelande): “En startpunkt innebär en plats där vetenskapen slutar fungera. Man måste hänvisa till religion och Guds hand.” Man diskuterade de seriösa modeller man kände till för hur universum skulle kunna startas upp “utan hjälp av en övernaturlig skapare”. Men, slutsatsen blev: “All bevisföring vi har säger att universum måste ha en startpunkt”.

Grossman, L. (2012) Why physicists can't avoid a creation event, NS, vol 213.


Ytterligare problem har dykt upp med big bang teorin (några finns här: www.metaresearch.org/cosmology/BB-top-30).

Vår galax, Vintergatan, verkar ligga nära universums centrum - allt annat verkar ligga nästan i cirklar runt oss (se bild t ex här: www.matsmolen.se).

Eftersom man inte lyckats förklara hur galaxer och stjärnor dragit ihop sig och har kunnat börja rotera som de gör, har man lagt fram en hypotes att ca 80% av all materia i universum är “mörk materia” som man inte kan se. Denna hypotes presenteras oftast som att det är något som finns, något verkligt i universum. (Dessutom finns ju den mörka energin, som verkar vara ännu svårare att upptäcka ...) Oerhört noggranna undersökningar har återigen visat att den materia vi ser finns, men det finns inga spår efter den mörka materien. Forskarna som körde dessa undersökningar skrev: “Faktiskt, vi menar att våra resultat inte löser några problem, men ger nya viktigare sådana.” Och de skriver att deras observationer är “motsatt förväntningarna från alla nutida modeller över galaktisk massutbredning”

Källor:
Serious Blow to Dark Matter Theories? (19/4 2012)och Moni Bidin, C et al (2012) Kinematical and chemical vertical structure of the Galactic thick disk II. A lack of dark matter in the solar neighborhood, The Astrophysical Journal, vol 751 (14 sid).


Annonseringen om nobelpris o dyl efter det att man hittat spår av gravitationsvågor från inflation (snabb expansion av universum) under big bangs tidiga skede, som behöver “mörk energi” (ännu osannolikare än mörk materia ...), har fått ett abrupt slut. Det var fel helt enkelt. Nu börjar forskare skriva att teorin om inflation inte är vetenskaplig. Detta eftersom teorin inte är falsifierbar (man kan vrida till teorin som man vill) och är “vetenskapligt meningslös”. Det är således liknande som för vissa delar av evolutionsteorin, den s k makroevolutionen..

Steinhardt, P (2014) Big Bang blunder bursts the multiverse bubble, Nature, vol 510, sid 9.
[www.nature.com/news/big-bang-blunder-bursts-the-multiverse-bubble-1.15346?WT.ec_id=NATURE-20140605]


Ett av problemen med uppkomsten av solsystem, även om det skulle finnas mörk materia, är att solsystemen inte följer de modeller man har. Vårt solsystem följer en modell, som med massor av grova förenklingar och att man struntar i massor av fakta som vi observerar i solsystemet, kan förklara varför planeterna ligger där de ligger. Men, nu när man hittat mer än 500 stjärnor som har planeter, så faller även alla grovt förenklade modeller. Här är några av de problemen man sett när man observerat planeter kring andra stjärnor:
1. Ungefär var tredje planet har inte nära cirkulära banor. (De borde vara cirkulära, som i vårt solsystem.)
2. Ungefär var tredje planet har banor som inte ligger i ett plan (som i vårt solsystem), utan de kan rotera i alla möjliga riktningar.
3. Planeter i Neptunus storlek skall inte bildas, enligt modellerna, men just den storleken på planeter är den man oftast sett.

Källa:
www.news.nationalgeographic.com/news/2011/02/110222-planets-formation-theory-busted-earth-science-space/


Alla vet att kometer måste ha uppkommit samtidigt med solsystemet. Alla vet också att de kometer som har en kort bana kring solen skulle ha försvunnit på ca 10 000 år, helt enkelt därför att de snabbt sönderdelas. Spåren från sönderdelade kometer kan ses som de vackra kometsvansarna av damm och is. Evolutionister har hittat på ett Oorts moln med miljardtals djupfrysta kometer, utanför vårt solsystem, som skulle kunna vara en källa för nya kometer. Senare har man nämnt Kuipers bälte, en samling med mängder av små himlakroppar just utanför planeten Neptunus bana. Pluto (som inte längre räknas som en planet) och dess måne Karon hör till dessa himlakroppar. Genom att studera nedslagskratrar från mindre himlakroppar i Kuipers bälte, på Pluto och Karon, kan man få en uppfattning om storleken på dessa himlakroppar. Storleken på nedslagskratrarna visar att det verkar finnas mest större himlakroppar i detta bälte. Dessa passar inte som kometer, så teorin om att kometerna kommer från Kupiers får ytterligare ett problem. Teorierna om hur Ooorts moln och Kuipers bälte uppkommit, samt hur man försöker förklara att kometer kommer från dessa både områden i solsystemet faller hur som helst, av många andra naturvetenskapliga skäl (se Vårt ursprung?, kapitel 4). Men, nu blev det en till undersökning som visade problem med de teorier man har! Ateisterna får lov att börja överge sin bibelsyn, dvs sin bibelsyn att de inte kan tro på Gud och att Bibeln därför måste ha fel, och i stället börja tro mer på naturvetenskap! Nu finns det snart bara teorier kvar att tro på, men inte så mycket naturvetenskapliga fakta, för den som är ateist!

Singer, K N et al (2019) Impact craters on Pluto an Charon indicate a deficit of small Kuiper belt objects, Science, 363, 955-959.

Och, det kontroversiella påståendet att ljusets hastighet har avtagit, har även föreslagits av flera evolutionister. Så, det kommer fler och fler teorier om universums tidiga historia, eftersom vi inte vet säkert hur det var. Vitt hål och plamsauniversum, avtagande ljushastighet - som var och en har olika problem som inte kunnat lösas, big stretch (den “bibliska” modellen, som kan kombineras med de tre föregående teorierna), big bang (som inte fungerar), steady state (som inte heller fungerar ...) - och olika varianter av dessa teorier.

Morrison, P (2003) Was Light Faster in the Past?, SA, vol 288, 78-79 och
Reich, E S (2004) If the speed of light can change…, NS, vol 183, 76-77.
Se även: www.icr.org/article/6404/258/ och
www.livescience.com/29111-speed-of-light-not-constant.html och
www.ldolphin.org/constc.shtml

Kapitel fem

Nutida experiment och observationer har visat att även de finaste sedimentpartiklarna avsätts snabbt - man behöver inte använda indicier eller argument från andra naturvetenskapliga discipliner längre.


Tidiga fossil, från prekambrium, t ex stromatoliter, har mer än en gång visat sig vara kemiskt utfällda mineraler som inte har något organiskt ursprung. Man kan fråga sig hur många av dessa gamla strukturer som verkligen är fossil. Ett av de senaste upptäckta misstagen, var de “äldsta”, “3,2-3,5 miljarder år gamla”, organiskt uppkomna mineralerna. Förnyade undersökningar av fynden visade att mineralerna var rent kemiskt uppkomna och mycket unga, åtminstone delvis inte äldre än typ några tiotals eller hundratals år och på vissa platser bildades de fortfarande.

Lowe, D. R. och Byerly, G. R. (2003) Ironstone pods in the Archean Barberton greenstone belt, South Africa: Earth's oldest seafloor hydrothermal vents reinterpreted as Quaternary subaerial springs, Geology, vol 31, 909-912.

Lowe, D. R. och Byerly, G. R. (2007) Ironstone bodies of the Barberton greenstone belt, South Africa: Products of a Cenozoic hydrological system, not Archean hydrothermal vents!, GSA Bulletin; January/February 2007; v. 119; no. 1/2; p. 65–87; doi: 10.1130


Man hittar fler och fler fossil av väl bevarade mjukdelar, även där man tidigare bara “sett” ben eller skal. Skapelsetroende forskare har börjat lägga sådana fynd på långa listor, för det är inte längre bara enstaka exempel. Man hittar t ex fler och fler fossila maneter, ibland hundratals på samma plats. Ett annat exempel är “100 miljoner år” gamla spindlar som fortfarande har kvar ljuskänsliga celler i ögonen.

www.livescience.com/64759-ancient-shiny-eyed-spider-fossils.html

Tae-Yoon S. Park, Kye-Soo Nam & Paul A. Selden (2019): A diverse new spider (Araneae) fauna from the Jinju Formation, Cretaceous (Albian) of Korea, Journal of Systematic Palaeontology, DOI: 10.1080/14772019.2018.1525441 doi.org/10.1080/14772019.2018.1525441

Fler fynd nämns här:

www.icr.org/soft-tissue-list/ och Hagadorn, J. W, Dott, R. H. Jr. & Damrow, D. (2002) Stranded on a Late Cambrian shoreline: Medusae from central Wisconsin, Geology, vol 30, 147-150 och LiPing, D., DiYing, H. & Yuan, W. (2012) Two Jurassic salamanders with stomach contents from Inner Mongolia, China, Chinese Science Bulletin, vol 37, sid 72-76 och Wilby, P. R., Duff, K., Page, K. & Martin, S. (2008) Preserving the unpreservable: a lost world rediscovered at Christian Malford, UK, Geology Today, vol 24, 95-98.

Man har även hittat helt mjuka och oförstenade delar från dinosaurier, med DNA, på platser där det ibland luktar ruttet kött när man gräver fram fossilen – en omöjlighet om de vore miljoner år gamla (se www.dinosaurier.nu/fakta-om-dinosaurier).

De äldsta bevarade mjukdelarna, alltså där det finns kvar delar av det ursprungliga organiska materialet, är i ediacarafaunan, dvs under kambrium och ungefär 550-560 miljoner år enligt den nutida “dateringen” av den geologiska tidsskalan.

Bobrovskiy, I et al (2018), Ancient steroids establish Ediacaran fossil Dickinsonia as one of the earliest animals, Science, 361, 1246-1249 och Moczydłowska, M, Westall, F och Foucher, F (2014) Microstructure and biogeochemistry of the organically preserved Ediacaran metazoan Sabellidites, Journal of Paleontology, 88:224-239.

Ett annat fynd är ett “505 miljoner år” gammalt svampdjur, som fortfarande är delvis uppbyggt av kolhydrater och proteiner.

Ehrlich, H. et al.(2013) Discovery of 505-million-year old chitin in the basal demosponge Vauxia gracilenta, Scientific Reports 3:3497 doi: 10.1038/srep03497, www.nature.com/articles/srep03497.pdf


Gömfröiga växter anses ha upppkommit ca 100 miljoner år än man trott tidigare, enligt evolutionsteorin. Det innebär att en del “felplacerade fossil” kanske inte längre är fel (tabell 5:2). (Källa: http://phys.org/news/2013-10-fossils-million-years-early-triassic.html)


Men - och detta är inte så konstigt. Hela tiden hittar man fler djur och växter som ligger i fler och fler lager. Så färre och färre fossil kan vara “felplacerade” - de finns helt enkelt begravda i fler lager. (Se många rapporter om det här: http://www.dinosaurier.nu/nyheter-missa-inte-det-senaste-fr%C3%A5n-vetenskaplig-forskning

Ett väl dokumenterat fynd som dock fortfarande förmodligen betraktas som “fel” enligt evolutionsteorin, är en stjälk från en växt som hör till samma grupp som gräs o dyl (en monocotyledon), som man hittat i en kolgruva som är kring “300 miljoner” år gammal. Det blir mellan ungefär 100 och 200 “miljoner” år “fel” för det fyndet!

Noé, A C (1923) A Paleozoic angiosperm, JG, vol 31, 344-347.


Mer eller mindre hela tiden hittar man marina fossil, typ hajar och blötdjur, begravda tillsammans med landlevande djur. Ibland säger man att det är djur som levt i sjöar, men det är en lite långsökt tolkning. Lite intressant att man hittade Spinosaurus-fossil tillsammans med exempelvis kvastfeningar som idag bara lever på djupt vatten. Men, just Spinosaurus har man nu omtolkat som att den ofta simmade i vattnet

www.icr.org/article/marine-fossils-mixed-hell-creek-dinosaurs (I artikeln refereras många artiklar som visar blandningen av vattenlevande och landlevande varelser från Hell Creek formationen, där man hittar fossil av dinosaurier som fortfarande luktar ruttet kött. www.dinosaurier.nu/dinosaurier/dinosaurier-som-lever/)


Spår från fossil anses ofta ha varit gjorda i öknar. Ja - det är massor av sand, i lager som täcker stora delar av kontinenter, där djuren gått omkring i “miljontals år” utan vatten och föda. Det ser inte ut som naturliga miljöer, utan som stora “sandhav” som avsatts under en väldig översvämning. Men - OK - på senare tid har fler och fler forskare skrivit att fotspåren blivit gjorda i vatten, helst bredvid någon flod el dyl. Men - fortfarande - områdena täcker stora delar av kontinenter, så det var stora “floder”

McKeever, P. J. (1991) Trackway preservation in eolian sandstones from the Permian of Scotland, Geology, vol 19, 726-729.


Fler och fler forskare börjar se på geologin, och mindre och mindre på filosofin från år 1795 samt 1830 om uniformismen, som en grund för sina undersökningar. Därför har nu fler och fler fynd av fossil omtolkats som om de blivit snabbt begravda. Fler och fler fynd av dinosauriespår, som tidigare ansetts ha gjorts på land, har nu visat sig ha gjorts i vatten. Dinosaurier har simmat eller vadat, och kanske någon gång gjort fotspår där det inte varit vatten utan bara exempelvis fuktig sand, samtidigt som vattendjupet ändrats t ex 1,5 m upp och ner. Dinosaurierna har ofta gått åt samma håll för att de dragits med av en ofta stark vattenström och inte för att de sprungit åt samma håll i hjordar. Större dinosaurier har lättare kunnat undvika att dras med av strömmen och kan ha gått i andra riktningar..

Romilio, A., Tucker, R. T. Och Salisbury, S. W. (2013) Reevaluation of the Lark Quarry dinosaur Tracksite (late Albian–Cenomanian Winton Formation, central-western Queensland, Australia): no longer a stampede?, Journal of Vertebrate Paleontology, 33:102-120.


Forskningen börjar komma ikapp skapelsetroendes publikationer även inom bergbildningen. Undertecknads modell med “katastrofartad” bergbildning från 1994 innebär ett tidsperspektiv på kanske några hundra år (eller ännu kortare tid). Nu finns visserligen kvar möjligheten för modeller med miljontals år för vissa typer av magmatism som bildar berg, men dessa modeller vilar på lös grund. Nyare modeller som bygger mer på experiment och observationer visar att granitiska magmor kan stiga genom 20 km av jordskorpan på mellan 600-6000 år men mer troligt mellan fem timmar och tre månader. Man har observerat att mindre berg har höjts upp 155 meter på 100 dagar (detta är således inte vulkaner). Man har även visat att kristaller i graniter kan växa till på mellan (mest troligt) några timmar och maximalt 25 år. John Clemens, geologiprofessor vid universitetet i Stellenbosch, Sydafrika, skrev: “Faktiskt, nästan allting som lärdes ut så sent som för 10 år sedan om granitisk magmatism har ställts på huvudet”. I en annan artikel menade man att själva de geologiska processerna bara pågick under korta perioder på kanske 10 år, men att detta skett under sammanlagt kanske 18 000 år, under en 13 miljoner år lång tidsperiod i stället för under 40 miljoner år. En forskare skrev att “... vi geologer är införstådda med att tänka i miljontals år, medan de formationer vi observerar kan vara bara ihopslagning av många kortare händelser.”

Camacho, A et al (2005) Short-lived orogenic cycles and the eclogitization of cold crust by spasmodic hot fluids, Nature, vol 435, 1191-1196.
Clemens, J D (2005) Granites and granitic magmas: strange phenomena and new perspectives on some old problems, Proceedings of the Geologists´ Association, vol 116, 9–16.
Kelley, S (2005) Hot fluids and cold crusts, Nature, vol 435, 1171.


Kimberlit är en vulkanisk bergart som är välkänd för att den innehåller diamanter. Den smälta kimberlit-magman, med en temperatur på över 1000oC, har pressats upp genom sprickbildningar som är ca 1 m breda och kan vara upp till 10 km långa. Kimberliter har färdats närmast explosivt, förmodligen mer än 150 km (kanske så mycket som 670 km), uppåt genom jordskorpan när dessa sprickor bildades. Hastigheten uppåt kan ha varit upp till 200 m/s, där vissa skeenden kanske måste ha varit sekund- eller minutsnabba, för att förklara hur kimberliter ser ut. Även om man inte vet exakt hur detta gått till så måste det ha varit en mycket snabb och katastrofartad händelse när en kimberlit bildades.

Canil, D & Fedortchouk, Y (1999) Garnet dissolution and the emplacement of kimberlites, Earth and Planetary Sciebce Letter, vol 167, 227-237.
Kelley, S P & Wartho, J A (2000), Rapid kimberlite ascent and the significance of Ar-Ar ages in xenolith phlogopites, Science, vol 289, 609-611.
Sparks, R S J et al (2006) Dynamical constraints on kimberlite volcanism, Journal of Volcanology and Geothermal Research, vol 155, 18–48.


Det vissa forskare kallar “ler-revolutionen” är de experiment som visar att även “långsamt” avsatta lager av lera avsätts snabbt, lika snabbt som sand. Ytterligare experiment har visat att lager av fin sand (s k silt) och lera bildas samtidigt, även de i snabb följd. Samma typ av lagrade sediment som uppkommer i experimenten finns på många platser över vår värld ocn anses ha bildats under ibland miljontals år, t ex under en lång tid av sex miljoner år för Green River formationen som finns i Colorado, Utah och Wyoming i USA. Nu är det alltså inte bara indirekt vi kan förstå att dessa lager bildats snabbt, genom att de innehåller väl bevarade fossil. Även sedimenten i sig visar på snabb avlagring och inga observationer tyder på långsam avlagring.

Yawar, Z & Schieber, J (2017) On the origin of silt laminae in laminated shales, Sedimentary Geology, vol 360, 22-34.


Man kan följa hur en stor översvämning, när vattnet försvann från kontinenterna, eroderade ut klyftor rakt igenom höjderna och inte runt dem (det sistnämnda borde ha hänt om det skett under lång tid och med lite vatten). Man kan även se hur stenar samtidigt transporterats över stora landområden i t ex södra USA och har avsatts på höjder och i dalar.

Kapitel sex

Fler fynd av tropiska växter, t ex palmer, har hittats på fler och fler platser där klimatet borde varit mycket kallt enligt alla evolutionistiska teorier. Men, som sagt, detta stämmer bra med bibliska teorier. Spicer, R. A. et al (2008) The Late Cretaceous continental interior of Siberia: A challenge for climate models, EPSL, vol 267, 228-235. Fler undersökningar av stora flygödlor visar att de inte skulle kunna flyga i en så tunn atmosfär som vi har idag. Några forskare föreslog att det varit högre lufttryck tidigare och andra föreslog att flygödlorna helt enkelt inte flög utan vandrade omkring på marken. Men - den bibliska modellen med högre lufttryck kan förklara hur dessa djur kunde flyga.

Sato, K. et al (2009) Scaling of soaring seabirds and implications for flight abilities of giant pterosaurs, PloS ONE, vol 4 och Witton, M. P. & Naish, D. (2008) A reappraisal of azhdarchid pterosaur functional morphology and paleoecology, PloS ONE, vol 3. Det vi vet om klimatet genom tiderna rent generellt, dvs hur man med uniformistiska teorier som grund försöker skapa modeller för att försöka förklara och passa ihop olika undersökningar samt dateringar, sammanfattades ganska bra av ett par tyska geologer, Bickert och Heinrich:”... vi är långt ifrån att förstå dynamiken och processena för jordens klimatförändringar”.

De olika “proxies” man undersöker, dvs exempelvis de kemiska eller sedimentologiska förändringarna i lager i på havsbottnarna som ger indikationer på förändrat klimat, visar variationer som inte passar ihop med varandra i stort, även om man gärna hänvisar till de överensstämmelser man kan hitta (detta framgår genom att jämföra olika publicerade diagram). Dock, när det bara finns en eller två saker man mäter, dvs mer eller mindre av t ex sediment eller vissa syreisotoper, är det enkelt att förskjuta dateringar när man försöker passa ihop olika mätmetoder och tidsskalor med varandra. Hur som helst passar bara den teori man har för det nutida klimatet, dvs Milankoviċ teori om periodiska förändringar i jordens rotation, för hur man tolkar istiden fram till nutd. Den teorin kan inte förklara det mer jämnvarma ofta subtropiska klimat som man ser spår av hos fossilen.

Man har fått förkastat absoluta metoder som anses ge en direkt ålder (dvs radiometrisk datering) och låtit relativa metoder som bara passas in i tidsskalan (t ex variation i mängden olika syreisotoper), bestämma den ålder man utgår ifrån. Detta är samma fenomen som för hela den geologiska tidsskalan, som vilar på en filosofi från 1795 (se kapitel tre och fem), dvs att teorierna styr fakta och inte tvärtom.

Bickert, T & Henrich, R (2011) Climate Records of Deep-Sea Sediments: Towards the Cenozoic Ice House,i Deep-sea sediments (Hüneke, H och Mulder T, red), Developments in Sedimentology, vol 63, sid 793-823.


Även bland geologer som anser att jorden är gammal, presenterar teorier om att en hel världsvid istid kan ha tagit mindre tid än 1000 år, kanske flera gånger under jordens historia.

Maclennan, S et al (2018) The arc of the Snowball: U-Pb dates constrain the Islay anomaly and the initiation of the Sturtian glaciation, Geology, 46, 539–542 och Joel, L (2018) Ancient Earth froze over in a geologic instant, Science/Climate/News, sciencemag.org/news/2018/06/ancient-earth-froze-over-geologic-instant Det finns stora skillnader i hur snabbt och hur många olika sorters geologiska händelser som sker kring mindre glaciärer idag, jämfört med vad man ser har hänt under istiden. I nutid bildas det ofta mängder av olika former, och flera lager av moräner etc ovanpå varandra, under kanske bara några år. Något sådant ser man mycket sällan spår av i lagren från istiden. Det senare indikerar att istiden var mest som en enda stor händelse, med förmodligen en stor och snabb tillväxt och sedan nästan inget alls av fluktuationer i istäckets storlek under avsmältningsfasen. Alltså - de geologiska spåren tyder på snabb kontinuerlig tillväxt följd av snabb kontinuerlig avsmältning. Evans, D. J. A. & Twigg, D. R. (2002) The active temperate glacial landsystem: a model based on Breiðamerkurjökull and Fjallsjökull, Iceland, Quaternary Science Reviews, vol 21, 2143-2177.


Ytterligare mätfakta där man jämför hur snabbt nutida glaciala former bildas, i jämförelse med hur mycket (eller snarare lite ...) som bildats under istiden, visar att istiden inte kan ha hållit på så länge. Om istiden skulle ha pågått under lång tid, mer än några tusen år maximalt, skulle landytan omformats mycket mer än den gjort.

Molén, M. (2008) The ice age - it really was short!, ICC 6, 339-355

Kapitel sju

Nya arkeologiska och biologiska fynd styrker den bibliska historien ytterligare.
Se t ex Möller, L The Exodus case, 4:e uppl, Scandinavia publishing house 2010, 448 sidor.



Man hittar fler och fler exempel på “rovdjur” som äter växter. De så berömda grottbjörnarna, som oftast beskrivs som farliga och hemska, var vegetarianer. Många krokodiler och även varaner äter en hel del växter. Fler och fler indikationer tyder på att miljön gör rovdjuret, som t ex har hänt för får, hjortar och koalabjörnar på vissa platser. Fler än hälften av alla “rovdinosaurier” anses nu tämligen säkert ha varit växtätare. Och ser man på dem som fortfarande kan anses vara rovdjur finns många argument för att så inte var fallet. När man ser alla fossilgravar med dinosaurier, som alltid finns i mycket störda miljöer - t ex i sandhav som täcker stora delar av kontinenter - finns tecken på att djur ätit varandra. Det fanns ju inget annat att äta! Så - det finns ofta mängder av avbrutna tänder från t ex Tyrannosaurus rex, tillsammans med fossilen.
“An inflexible diet led to the disappearance of the cave bear”, phys.org/news/2016-08-inflexible-diet-cave.html, från: Naito, Y I et al. Evidence for herbivorous cave bears in Goyet Cave, Belgium: implications for palaeodietary reconstruction of fossil bears using amino acid δN approaches, Journal of Quaternary Science (2016). DOI: 10.1002
Platt, S G et al (2013) Frugivory and seed dispersal by crocodilians: an overlooked form of saurochory?, Journal of Zoology 291:87-99.
Welton, L. J. et al (2010) A spectacular new Philippine monitor lizard reveals a hidden biogeographic boundary and a novel flagship species for conservation, Biology Letters, vol 6, 654-658.
Zanno, L. E. & Makovicky, P. J. (2011) Herbivorous ecomorphology and specialization patterns in theropod dinosaur evolution, PNAS, vol 108, 232-237. creation.com/vegetarian-theropod-dinosaurs


Antalet djur som skulle vara ombord på arken är diskutabelt. Man har t ex upptäckt att 30-50% av många grupper av levande eller fossila djur kan vara inget annat än misstag när man namngav dem. För dinosaurier verkar misstagen ligga nära 50%, speciellt nu när man upptäckt att flera olika fossil är samma djur men i olika åldrar, t ex olika Tyrannosaurier, Pachycephalosaurier och horndinosaurier som Triceratops.

Benton, M. J. (2008) How to find a dinosaur, and the role of synonymy in biodiversity studies, Paleobiology, vol 34, 516-533. Benton, M. J. (2010) Naming dinosaur species: the performance of prolific authors, Journal of Vertebrate Paleontology, vol 30, 1478-1485. Corbyn, Z. (2010) Top dinosaur hunters are worst at naming, Nature News, doi:10.1038/news.2010.492. Scannella, J. B. och Horner, J. R (2010) Torosaurus Marsh, 1891, is Triceratops Marsh, 1889 (Ceratopsidae: Chasmosaurinae): synonymy through ontogeny, Journal of Vertebrate Paleontology, vol 30, 1157-1168. Whitlock, J.A., Wilson, J. A. och Lamanna, M. C. (2010) Description of a nearly complete juvenile skull of Diplodocus (Sauropoda: Diplodocoidea) from the Late Jurassic of North America, Journal of Vertebrate Paleontology, vol 30, 442-457.


Ytterligare djur som går i dvala under längre tid, är tre små halvapor på Madagaskar. Källa: Looks cute, but has strange habits, New Scientist, vol 218, 11 maj 2013, sid 17.

Man har sett att djur och växter kan spridas över oceaner i mycket större utsträckning än man tidigare trott, flytande på t ex öar uppbyggda av växter. Det gäller t ex apor, skinkar och krokodiler från Afrika till Sydamerika och geckoödlor från Afrika till Cuba. Anledningen till att vissa organismer finns “ojämnt” utspridda över världen förklaras enklare med utspridning efter en stor översvämning än med kontinentaldrift under miljontals år

Källor: de Queiroz, A (2005) The resurrection of oceanic dispersal in historical biogeography, Trends in Ecology and Evolution, vol 20:68-73 och
Meredith, R W et al (2011) A phylogenetic hypothesis for Crocodylus (Crocodylia) based on mitochondrial DNA: Evidence for a trans-Atlantic voyage from Africa to the New World, Molecular Phylogenetics and Evolution, vol 60, 183-191.


Människorna levde tidigare i små grupper med utbredd inavel och därmed många synliga ärftliga sjukdomar (man har t ex sett att halvsyskon fått barn med varandra), precis som det borde ha skett efter en utspridning av människor enligt Bibeln.

Källa: Marshall, M Inbreeding shaped human evolution, NS, 28 nov 2013.


Den moderna genetiken har ytterligare visat att den bibliska berättelsen med två ursprungliga människor, en världsvid översvämning där bara åtta människor överlevde, och utspridandet av människor efter Babels torn, överensstämmer med hur våra arvsanlag ser ut. De fakta vi har var ingenting som man väntade sig enligt evolutionsteorin.

Carter, R W (2010) Adam, Eve and Noah vs Modern Genetics creation.com/noah-and-genetics


Ju äldre syndaflodsberättelser man hittar, desto mer överensstämmer de med Bibelns berättelse. Detta understryker att Bibelns berättelse är den ursprungliga, även om judarna skrev på papyrus (el dyl) som förstörts och andra kulturer skrivit på t ex lertavlor som hållit längre.

Pinches, T G (1910) The oldest library in the world and the new deluge tablets, The Expository Times, vol 21, 364-369.

Personliga verktyg