Björn Skifs

Från Rilpedia

Version från den 27 mars 2009 kl. 18.27 av 85.235.31.64 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Björn Skifs
Information
Födelsenamn Björn Nils Olof Skifs
Född 20 april 1947
Bakgrund Sverige Vansbro, Sverige
Genre(r) Pop
Relaterade band Blåblus
Webbplats Björn Skifs Officiella webbplats

Björn Nils Olof Skifs, född 20 april 1947 i Vansbro i Dalarnas län, är en svensk sångare och skådespelare.


Innehåll

Biografi

Björn Skifs gjorde scendebut redan som barn i pappa Anders lokalrevy hemma i Vansbro. År 1962 bildade han popbandet Slam Creepers, vilka vann Sveriges Radios Popbandstävling 1966. Inspirationen kom vid denna tid från bland andra Little Richard och Steve Winwood i Spencer Davis Group.[1] Efter några år med turnéer och skivinspelningar upplöstes gruppen 1969 och Björn sökte sig nya vägar som artist.[1] Tillsammans med Eva Rydberg och Lasse Kühler fick Björn utveckla sin komiska ådra. Trion Rydberg, Kühler och Skifs turnerade i folkparkerna under två somrar, uppträdde på Berns och gjorde flera egna TV-shower i början av 1970-talet.

1972 bildades rockbandet Blåblus med Skifs vid sångmikrofonen. Bandets största framgång var en cover på Hooked on a Feeling som låg etta på Billboard-listan i USA 1974. I den svenska Melodifestivalen 1975 framförde han bidraget Michelangelo, som slutade på femte plats. Björn lämnade Blåblus 1976 och satsade på en solokarriär. Tillsammans med Bengt Palmers skapade han hits som "Härligt härligt, men farligt farligt", "I mörkret med dig" och "Fångad i en dröm" m.fl. Han vann den svenska Melodifestivalen 1978 och 1981.

Under 1980-talet hade Björn Skifs stora framgångar med egna shower på Hamburger Börs i Stockholm. Han gjorde huvudrollen i musikalen Spök som blev en långkörare på Maximteatern 1981-1983. 1986 samlade han för första gången sina vänner och kolleger till showen BadrockÖland. Badrock blev en tradition som pågick varje sommar under sju år. 1987 fick Björn Skifs och Bengt Palmers en förfrågan från SF om att skriva ett filmmanus, resultatet blev actionkomedin Strul 1988 med Björn i huvudrollen. Strul sågs av 789 000 biobesökare, vilket gör den till en av de mest sedda svenska filmerna vid denna tid.[2] Palmers och Skifs gjorde ytterligare två långfilmer Joker 1991 och Drömkåken 1993, även de framgångsrika med 549 000 respektive 573 000 besökare på biograferna.[2] Andra framgångar under 1990-talet var musikalerna I hetaste laget på Cirkus i Stockholm och Guys and DollsOscarsteatern. Sommaren 2000 var det dags för showen Speldosa - ett musikaliskt Vasalopp på Olnispagården i Sälen. Speldosa blev en framgång och spelades under ytterligare två somrar.

Under 2000-talet har Björn mer och mer återgått till sångkarriären. Han gjorde skivcomeback med albumet Back on Track 2000 och hamnade på Svensktoppen med låten Håll mitt hjärta som låg på listan i 142 veckor. En annan stor framgång var albumet Decennier - sånger från en annan tid 2004 där Björn gjorde covers på gamla schlagers från 1940-talet. Björn Skifs bor i Haninge tillsammans med koreografen Pernilla Skifs och två gemensamma barn.

Den 6 juni 2008 offentliggjordes att Björn Skifs fått medaljen "Litteris et Artibus", som utdelas för konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur.[3]

Kända låtar

Diskografi

LP

  • 1969 - From both sides now
  • 1970 - Every bit of my life
  • 1971 - Opopoppa
  • 1972 - Blåblus
  • 1973 - Pinewood rally
  • 1974 - Out of the blue
  • 1975 - Schiffz
  • 1977 - Watch out!
  • 1979 - Split vision
  • 1980 - Zkiffz
  • 1981 - SPÖK!
  • 1983 - If...Then...
  • 1984 - Paris - Dakar - Köpenhamn
  • 1984 - Chess
  • 1985 - Vild honung
  • 1987 - Zick Zack
  • 2001 - Back on track
  • 2002 - Ingen annan
  • 2005 - Decennier...Sånger från en annan tid
  • 2007 - Eye to Eye

EP

  • 1975 - Michaelangelo
  • 1976 - Firefly
  • 1977 - Lady
  • 1977 - Tarantula
  • 1978 - Del blir alltid värre framåt natten
  • 1978 - Rococo rendez-vous
  • 1981 - Fångad i en dröm
  • 1985 - Vild och vacker
  • 1991 - Om igen

Samlingar

  • 1972 - Björns ballader
  • 1978 - Björns bästa
  • 1989 - Collection
  • 1990 - Björn Skifs
  • 1991 - Songs for you
  • 1997 - Björn Skifs 50/50
  • 2004 - Skifs Hits!

Filmografi (urval)


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar

TV

Externa länkar

Källor

  1. 1,0 1,1 "Rubin & Skifs: Ett snack om värmepannor, showbiz och åldrande", Vi, februari 1994, s 32-37
  2. 2,0 2,1 Marklund, Anders, Upplevelser av svensk film: En kartläggning av genrer inom svensk film under åren 1985-2000, Lund, 2004
  3. Göteborgs-Posten 2008 06 06


Företrädare:
Forbes
Melodifestivalvinnare
1978
Efterträdare:
Ted Gärdestad
Företrädare:
Tomas Ledin
Melodifestivalvinnare
1981
Efterträdare:
Chips


Personliga verktyg