Biologi

Från Rilpedia

Version från den 26 maj 2009 kl. 13.43 av Xqbot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Insekt som pollinerar en blomma

Biologi är vetenskapen om livet och livets processer. En biolog studerar hur livet fungerar och är uppbyggt.

Innehåll

Centrala begrepp

  • Cellen, livets minsta enhet, bär arvsanlag och förökas genom delning.
  • Evolution, studiet av hur arvsanlag varierar och utvecklas.
  • Genetik, ärftlighetslära, studiet av cellens genetiska information i form av DNA.

Biologiska discipliner

Traditionellt har biologin delats in efter vilka organismer som studerats. Botaniken är studiet av växter, zoologin studiet av djur och mikrobiologin studiet av mikroorganismer.

Dagens biologiska discipliner är indelade efter vilka perspektiv och undersökningsmetoder som tillämpas. Molekylärbiologin, biokemin och den molekylära genetiken studerar de levande organismerna ur det mest detaljerade perspektivet. Cellbiologin är studiet av livet på cellnivå. Histologi är detsamma som vävnadslära och fysiologi läran om den biologiska funktionen. Anatomin är läran om levande varelsers struktur. Inom etologi (läran om beteende och anpassning) och ekologi (interaktioner mellan levande organismer och deras omvärld) studeras livet ur ett mer övergripande perspektiv.

Inom den biologiska systematiken placeras arter, både levande och utdöda, i ett sammanhang och släktskapen mellan dem studeras. En arts evolutionära historia, det vill säga hur den har utvecklats till vad den är idag, studeras inom fylogenetiken. Levande organismer namnges och klassificeras inom taxonomin.[1]

Livets domäner

Ursprungligen har allt levande ofta delats in som antingen växt eller djur. Först under 1900-talet såg man bristerna i en sådan uppdelning eftersom bakterier, andra encelliga organismer och svampar inte passade in. Omkring 1970 kom allt levande istället att delas in i fem riken:[2]

Prokaryotae (celler utan kärna) -- Protista (enkelt byggda organismer med cellkärna) -- Fungi (svampar) -- Plantae (växtriket) -- Animalia (djurriket)

Detta system betraktas idag som föråldrat. För att inte drastiskt behöva öka antalet riken, används istället ett system med tre övergripande domäner:

Domänindelningen baseras på huruvida cellen har en cellkärna eller ej, och på skillnader i genetiskt ursprung och cellmembranens sammansättning.

Distinktionen mellan levande och inte levande är inte alltid självklar. Virus, viroider och prioner brukar i allmänhet inte räknas som livsformer. De kan visserligen föröka sig, men har inte egen ämnesomsättning.

Se även

  • Botanik - Läran om växter
  • Zoologi - Läran om djurriket efter biologiska riktlinjer
  • Mikrobiologi - Läran om mikroorganismer
  • Cellbiologi - Läran om hur organismen fungerar på cellnivå och behandlar cellens beståndsdelar, struktur och processer
  • Ekologi
  • Etologi - Läran om djurs beteende
  • Evolutionsbiologi - Evolutionsbiologin studerar de evolutionära processerna som styr livets utveckling
  • Fenologi - Läran om de periodiska företeelsernas uppträdande inom växt- och djurriket
  • Genetik
  • Limnologi - Läran om inlandsvatten, det vill säga vanligen sötvatten, men även salt och bräckt vatten
  • Biomedicin
  • Molekylärbiologi - En disciplin inom biologin som söker svar på frågorna om hur biologin fungerar på molekylär nivå
  • Systematik

Källor

  1. http://www.ucmp.berkeley.edu/exhibit/introphylo.html
  2. http://www.ucmp.berkeley.edu/archaea/archaea.html

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk