Berlins modernistiska bostadsområden

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 11.41 av Idioma-bot (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Berlins modernistiska bostadsområden är ett samlingsnamn för 6 olika bostadsområden i Berlin som i juli 2008 blev upptagen på UNESCO:s världsarvslista.^[1]^[2] Alla kvarter ligger i Berlins yttre områden som tidigare var förorter. De byggdes mellan 1913 och 1934 enligt arkitekturstilen modernism. Kvarteren finns i stadsdelarna Bohnsdorf, Britz, Charlottenburg, Prenzlauer Berg, Reinickendorf och Wedding. De är typiska för kommunala byggprojekt efter Första världskriget som startades för att motverka den allmänna bostadsbristen. Med sina klara och nyartade former var de förebild för stadsbyggnadskonsten under senare 1900-talet.

Huvudpersonerna i skapandet av dessa kvarter var arkitekterna Bruno Taut och Martin Wagner, men även andra arkitekter som Hans Scharoun och Walter Gropius var inblandade. Det äldsta samhället som tillhör de utvalda kvarteren är Gartenstadt Falkenberg (Trädgårdsstaden Falkenberg).

Lista över alla ingående kvarter

Kvarter	Ortsdel (Stadsdistrikt - Bezirk)	Skapandet	Design	Arkitekter
Gartenstadt Falkenberg (Tuschkastensiedlung)	Bohnsdorf (Treptow-Köpenick)	1913–1916	Bruno Taut	Bruno Taut Heinrich Tessenow
Siedlung Schillerpark	Wedding (Mitte)	1924–1930	Bruno Taut	Bruno Taut Max Taut (återskapande) Hans Hoffmann (tillbyggnader)
Großsiedlung Britz (Hufeisensiedlung)	Britz (Neukölln)	1925–1930	Bruno Taut	Bruno Taut Martin Wagner
Wohnstadt Carl Legien	Prenzlauer Berg (Pankow)	1928–1930	Bruno Taut	Bruno Taut Franz Hilinger
Weiße Stadt	Reinickendorf (Reinickendorf)	1929–1931	Otto Rudolf Salvisberg Martin Wagner (VD)	Otto Rudolf Salvisberg Bruno Ahrends Wilhelm Büning
Großsiedlung Siemensstadt (Ringsiedlung)	Charlottenburg (Charlottenburg-Wilmersdorf)	1929–1934	Hans Scharoun Martin Wagner (VD)	Hans Scharoun Walter Gropius Otto Bartning Fred Forbat Hugo Häring Paul Rudolf Henning