Bälinge härad

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Bälinge härad i Uppsala län
Karta över häradet år 1861

Bälinge härad var ett historiskt härad i västra Uppland. Häradet var beläget i den västra delen av nuvarande Uppsala kommun, vilken är en del av Uppsala län. Häradet saknade köpingar eller municipalsamhällen, men utgör idag en del av Uppsalas västra delar. Största tätort i övrigt är Bälinge belägen 14 km nordväst om Uppsala. Den totala arealen mätte drygt 263 km² och befolkningen uppgick år 1904 till 3 476 invånare, vilket idag har växt till knappt 8 000 invånare. Bälinge härad var en del av Uppsala läns södra domsaga och Tiunda fögderi, och utgjorde t.o.m. år 1903 ett eget tingslag innan det uppgick i Tiunda tingslag. Häradet omfattade förutom sina tre socknar även en tredjedel av Jumkils socken i Ulleråkers härad samt en ringa del av Harbo socken i Våla härad.

Bälinge härad var beläget väster om Fyrisåns och Björklingeåns lopp. Jumkilsån utgjorde en sydlig gräns medan häradet i norr sträckte sig ända upp till sjön Tämnaren. Naturen bestod i öster huvudsakligen av slättbygd - en del av Uppsalaslätten - för att i väster övergå i en lågländig och sumpig bergs- och skogsbygd. Det gränsade i söder mot Ulleråkers härad, i sydväst till Vaksala härad, i nordväst till Norunda härad och i väst till Våla härad i dåvarande Västmanlands län.

Historia

Bälinge härad var en del av det medeltida uppländska folklandet Tiundaland. Namnet, år 1281 skrivet Bæling och år 1304 Belling, var tidigt namnet på häradets tingsplats och är en böjning av ordet bål i betydelsen eldplats. Häradet omnämns i Svenskt Diplomatarium åren 1188, 1281 och 1316 och fanns även representerat vid 1424 folklandstingetkungsgården i Uppsala. Den ursprungliga tingsplatsen med uråldiga anor var belägen vid Bälinge kyrka, men kom sedermera att flytta till gästgivaregården i Högsta utanför Bälinge.

Merparten av bygdens bebyggelse har varit koncentrerad till häradets sydöstra hörn, d.v.s. den del som ligger närmast Uppsala. Här finns också rikligt med fynd, bl.a. runstenar och hällristningar, från såväl brons- som järnåldern. Vid Bälinge mossar har man t.o.m. funnit boplatser från yngre stenåldern. I äldre tider var Forkarby i Bälinge socken även den största byn i Uppland näst efter Gamla Uppsala. Bälinge kyrka är en av Upplands rikast smyckade kyrkor och de äldsta delarna härrör från 1200-talet. Kyrkan har väggmålningar utförda av Albertus Pictor. Häradets övriga sockenkyrkor härstammar från ungefär samma tid - Åkerby kyrka från 1200- eller 1300-talet, Skuttunge kyrka från 1300-talet och Jumkils kyrka (belägen vid Jumkilsån) från 1300-talet. I Skuttungeby finns mycket välbevarade prästgårdsmiljöer från 1600- och 1700-talen. Härifrån menade naturforskaren och historikern Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) under göticismen glansdagar i stormaktstidens Sverige att det antika folket skyterna hade sitt ursprung, vilket i modern tid kommit att omvärderas något.

Socknar

Bälinge härad omfattade tre socknar, samt c:a en tredjedel av en fjärde, vilka var en del av Ulleråkers och sedermera Norunda kontrakt.

Källor och litteratur





Personliga verktyg
På andra språk