Assassiner
Från Rilpedia
En assassin är i överförd bemärkelse detsamma som en lönnmördare. Vanligen avses dock den lönnmördarsekt assassinerna som fanns i Persien under 1100–1200-talen och var en utbrytargrupp ur ismailiterna.
"Någonstans i det persiska riket omkring år 1000 e.kr. lovade kamraterna Hasan och Nizam att hjälpa varandra under livet om någon av dem blev framgångsrik. Nizam är den som når framgången snabbast och får till slut jobbet som den persiska sultanens visir. Nizam inrfriade löftet och gav Hasan jobbet som guvernör. Hasan tackade nej för att han ville ha en högre post, och Nizam gav honom motvilligt en mer betydelsefull ställning i sultanens hov. Hasan blev snabbt en populär ämbetsman och hotade Nizams plats som vesir, och det fick Nizam att lura Hasan att begå tjänstefel och Hasan är tvungen att fly till Egypten där han vanhedrad lovar att hämnas på Nizam." Detta är legenden om den senare så beryktade Hasan ibn Sabbah och hur sekten som höll Persien under järngrepp i ca 150 år startade.
Hasan började en ny religion och år 1080 åkte han runt i Egypten och Persien och samlade anhängare. Det var kätteri så han gjorde det i hemlighet. Hans religion blev en succé hos de fattiga bönderna och snart var han tillräckligt stark för att kunna inta en borg på en bergstopp som blev deras bas ända tills den intogs av mongolerna och den sista stormästaren dog.
Det har hävdats att ordet assassin etymologiskt kommer från arabiskans "haššāšīn" (حشاشين, som tolkades som "hasch-ätare" av européerna, när den korrekta översättningen var "folk som följer Al-Hassan". Och dess pluralform var namnet på denna mytomspunna sekt under 1100- och 1200-talet med fäste i Alamut i nordvästra Persien, nuvarande Iran. Om haššāšīn syntaktiskt skall tolkas som hasch-ätare kan det eventuellt förklaras med att haššāšīn semantiskt kommit att betyda "grövre brottsling" i största allmänhet.
Assassinerna gjorde sig kända för hänsynslöst användande av mord som vapen mot politiska motståndare. Det sägs att en assassin aldrig svek mördarorden när de väl invigts, och att de levde länge bland fiender för att sedan i ett obevakat ögonblick utföra morduppdrag utan minsta rädsla inför tanken på sin egen död. Deras ledare kallades genomgående bergsgubben och den mest kända av dem gick under namnet Hassan ibn Sabbah. Bland assassinernas högst uppsatta offer fanns till exempel storvesiren Nizam al-Mulk.
Assassinernas fäste i Alamut utplånades år 1256 av den mongoliske härföraren Hülegü, men sekten fanns kvar även efter detta och Marco Polo skall enligt egen uppgift ha besökt dem år 1273. I och med utplånandet förstördes sektens bibliotek och därför är föga känt om dem idag.
Det har populärt hävdats att likheterna är stora mellan de historiska assassinerna och moderna terrorister som Al-Qaida, men eftersom man inte vet speciellt mycket om assassinerna är det mest att se som spekulation. Assassinerna har också gett upphov till en uppsjö konspirationsteorier.
Assassiner i Media
Källor:
- J. Berggrens text om assassiner från 1826
- The secret doctrines of the assassins
- Björn Kumm, Terrorismens Historia, Lund 2003
