Arbetet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Arbetet (förkortat Arbt) var en morgontidning med säte i Malmö som gavs ut i Skåne fram till år 2000. Ledarsidan var socialdemokratisk.

Historia

Tidningen startades år 1887 av Axel Danielsson och var då en veckotidning. Från och med 1890 blev den en eftermiddagstidning och utkom samtliga vardagar samt på lördagar, men då tillsammans med en söndagsbilaga. Först 1945 utkom tidningen även på söndagar. År 1962 blev Arbetet åter en morgontidning, något som tidningen även var en period mellan 1918–1919. Från 1966 gavs en västsvensk edition ut, Arbetet Väst.

Tidningens täckningsområde var framförallt Malmö och Lund samt omkretskommunerna närmast Malmö och Lund det vill säga orter som Trelleborg, Svedala och Kävlinge. Tidningen hade under större delen av sin existens en mindre upplaga än den borgerliga lokalkonkurrenten Sydsvenska Dagbladet men var tidvis större, särskilt på 1940-talet och i slutet av 1980-talet.

Som socialdemokratisk tidning i en av Sveriges största städer hade Arbetet ett starkt inflytande jämfört med motsvarande lokaltidningar i andra städer. Chefredaktören under 1970-talet, Frans Nilsson och Olof Palme umgicks flitigt med varandra även privat och många utspel av socialdemokratiska statsråd och politiker publicerades först i Arbetet.

Tidningen var under slutet av 1980-talet den största lokaltidningen med en upplaga på omkring 180000 exemplar om dagen och större än lokalkonkurrenterna Sydsvenska Dagbladet och Skånska Dagbladet vilka bägge genomled en ekonomisk kris.

År 1991 gick A-Pressen i konkurs och detta drabbade även Arbetet men tidningen räddades av Skånes näringsliv och av lojala prenumeranter. Den drevs vidare av Nya Arbetet AB. Tidningen tappade dock en hel del i upplaga och inte minst annonsintäkter efter A-pressens konkurs och den påföljande omorganisationen. Eftersom tidningen räknades som en andrahandstidning i en storstadsregion utgick ett högre Presstöd än vad som annars hade varit normalt, bland alla dagstidningar i landet fick Arbetet mest presstöd av alla på cirka 90 miljoner SEK om året. År 1995 genomgick tidningen en omorganisation och bytte bland annat namn till Arbetet Nyheterna (AN). Förändringen uppskattades inte av läsarna och annonsörerna vilka flydde tidningen och trots utökat presstöd gick tidningen back med tiotals miljoner om året, pengar som täcktes genom att man sålde av tillgångar som fanns och att SAP samt LO täckte upp underskottet samtidigt som nedskärningar tog vid. År 1999 återtogs det gamla namnet Arbetet och tidningen övergick till tabloidformat, men den 21 augusti 2000 gick tidningen Arbetet i konkurs när det stod klart att ingen var beredd att täcka upp underskottet som vid detta laget låg på närmare hundra miljoner kronor. Den 30 september 2000 utkom det sista numret av Arbetet.

Arbetets arv

Fotbollspriset Diamantbollen till årets främsta damfotbollsspelare instiftades av Arbetet tillsammans med Svenska Fotbollförbundet år 1990. Sedan konkursen 2000 övertog Sydsvenska Dagbladet Arbetets roll.

Efter konkursen startade några anställda från arbetet veckotidningen Efter Arbetet. Den siste chefredaktören Bo Bernhardsson gick vidare till att bli kolumnist för Skånska Dagbladet.

Chefredaktörer genom tiderna

Axel Danielsson 1887–1899
August Nilsson 1900–1908
Gunnar Löwegren 1908–1918
Arthur Engberg 1918–1924
Allan Vougt 1924–1944
Gösta Netzén 1944–1957
Frans Nilsson 1961–1980
Lars Engqvist 1980–1990
Anders Ferm 1990–1996
Bo Bernhardsson 1996–2000
Mats Ekdahl tills. m. Bo Bernhardsson 1999–2000
Personliga verktyg