Adelswärdska huset

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Riksbron med (fr.v.) Rosenbad, Adelswärdska huset, Sagerska palatset, Arvfurstens palats samt Operan

Adelswärdska huset är en fastighetStrömgatan, vid Norrström i Stockholm. Byggnaden uppfördes 1890 och är ritad av arkitekt Isak Gustaf Clason. Huset ligger vid korsning mot Drottninggatan och är grannhus till statsministerns residens Sagerska palatset. På andra sidan korsningen ligger regeringens högkvarter Rosenbad. Huset uppfördes på uppdrag av politikern och industrimannen Theodor Adelswärd.[1]

Innehåll

Byggherren och arkitekten

Huset i början av seklet, till vänster Rosenbad och till höger Sagerska palatset

Isak Gustaf Clason öppnade 1881 efter att han slutförd sin utbildning ett eget arkitektkontor tillsammans med Kasper Salin. Under 1880-talet var de flitigt anlitade och skapade framförallt ritningar för fasader och trapphus till den snabbt expanderande staden. Bland verken från tiden finns Östermalmshallen och Clasons magnifika stenfasad till det Bünsowska husetStrandvägen byggt för trämagnaten Friedrich Bünsow, en byggnad som fick stor betydelse för den svenska arkitekturen och för Clasons karriär. I det Bünsowska huset valda Clason att istället för att välja den vid tiden förhärskade putsfasaden, arbete med äkta material som sten och tegel.[1]

Relationen mellan Clason och Theodor Adelswärd hade börjat redan under studieråren på Tekniska högskolan, medan Clason under 1880-talet hade kombinerat sin arkitektfirma med långa utlandsvistelser hade Adelswärd tagit över driften av ett av Sveriges största gods, Adelsnäs utanför Åtvidaberg. Han hade inlett en för tiden unik modernisering och industrialisering av godset med tillhörande framväxande företag (de som senare skulle bli känt som Åtvidabergs industrier och till slut den globala koncernen Facit).[1]

Adelswärd kom snart att anlita sin gamla studiekamrat Clason som arkitekt, 1888 ritade han ungkarlsbostaden Kammarbo åt Theodor. En villa som blev inledningen på Clasons framgångsrika bana som villaarkitekt (och senare även slottsarkitekt). 1889 fick han i uppdrag att rita det Adelswärdska huset. Huset var inte det sista gemensamma projektet, år 1900 dog Theodor Adelswärds fader Axel Adelswärd och han tog över fideikommissen Baroniet Adelswärd där Adelsnäs ingick och gav Clason i uppdrag att rita bland annat den nya slottsbyggnaden som uppfördes 1915-1923. Fram till sin död fortsatte Adelswärd sin framgångsrika karriär och blev liksom sin fader liberal riksdagsman 1906 och senare finansminister i Karl Staaffs regering.[1]

Byggnaden

I Clasons första skisser till huset var det utformat som ett veneziskt palats men under planeringsprocessen ändrades byggnaden till att bli en personlig omtolkning av den svenska barocken.[1] Byggnaden har fem plan samt en inredd vindsvåning som inreddes 1938-39 i samband med en genomgripande ombyggnad av interiören för att anpassa huset till kontorsverksamhet, i samband med det försvann i stort sett byggnadens ursprungliga karaktär på insidan. Fasaden behåller dock sin karaktär med detaljer i sandsten och skiffer kombinerat med en putsad fasaddel på våningen 2 och 3. Precis som med det Bünsowska huset har Clason valt att lyfta fram äkta material.[1][2]

Hyresgäster

Det Adelswärdska huset byggdes som bostadsfastighet. Huset kontoriserades i slutet av 1930-talet, idag (2008) ägs fastigheten av investmentbolaget Ratos som också har sitt huvudkontor i byggnaden.

Externa länkar

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 ”I.G.Clason och Carl Westman:Stjärnarkitekter i Åtvidaberg”. http://brukskultur.atvidaberg.se/brukshistoria/monstret/arkitekter/arkitekter.html. Läst 27 december 2008. 
  2. ”Stadsmuseet: City del II: byggnadsinventering 1974-75”. http://www.stockholmskallan.se/php/fupload/KUL/SSM_City__byggnadsinventering_1974_75_D_2_1976_02.pdf. Läst 27 december 2008. 

Se också

Personliga verktyg