Adam Smith

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Adam Smith (1723-1790)

Adam Smith, född (döpt) 16 juni 1723 i Kirkcaldy i Fife, död 17 juli 1790 i Edinburgh, var en skotsk filosof och nationalekonom. Han brukar räknas som grundare av modern nationalekonomi och kallas ibland liberalismens fader. Hans centrala verk är Nationernas välstånd (The Wealth of Nations) som publicerades år 1776.

Innehåll

Biografi

Som student vid University of Glasgow 1737 studerade Smith främst matematik och naturhistoria samt lyssnade ofta till Francis Hutchesons föreläsningar i moralfilosofi och samhällsekonomi. År 1740 flyttade han till Oxford (Baliol college) som teologie stipendiat. Efter sju års studier, mest i språk, historia och filosofi, lämnade han dock Oxford utan examen och tillbringade ett par år hos sin mor i Kirkcaldy. Därefter höll han ett par år populärvetenskapliga föreläsningar i University of Edinburgh i retorik och skotsk skönlitteratur. Han blev då nära vän med David Hume. I University of Glasgow blev han professor i logik 1751 och i moralfilosofi 1752. Hans föreläsningar var indelade i fyra delar: Naturlig teologi, allmän etik, etik i förhållande till rättsvetenskapen samt ekonomisk politik ("om de politiska institutioner, som är grundade på nyttan" - "the expediency").

Redan 1752 lär Smith ha uttalat frihandelsvänliga åsikter. Hans första större arbete var Theory of moral sentiments (1759, där andra upplagan hade en bilaga om "the first formation of languages". Han avsade sig professuren 1764 för att göra en längre resa på kontinenten, som mentor åt en ung hertig av Buccleuch. Han tillbringade arton månader i Toulouse, ett par månader i Geneve och omkring tio månader i Paris, där han flitigt umgicks med François Quesnay och andra framstående ekonomer. Efter hemkomsten bodde han under tio år i Kirkcaldy, sysselsatt med sitt stora verk An inquiry into the nature and causes of the wealth of nations (1776). Smith fick 1778 en befattning som kommissionär vid tullverket i Edinburgh där han senare höll ett gästfritt hus. År 1787 blev han vald till lord rector av universitetet i Glasgow.

Publicerade verk

The Theory of Moral Sentiments (1759)

År 1759 publicerade Smith sitt första verk, The Theory of Moral Sentiments. Han bidrog till revideringar av verket hela sitt liv och gjorde omfattande ändringar i den sjätte och sista versionen kort innan hans död 1790. Även om Nationernas välstånd anses var det mest inflytelserika verket så sägs det att Smith själv "alltid ansåg att The Theory of Moral Sentiments var det överordnade verket". P.J. O'Rourke, författare av kommentaren On The Wealth of Nations (2007) anser också att The Theory of Moral Sentiments är "den bättre boken".[1] Det var i detta verk som Smith först hänvisade till "den osynliga handen".[2]

I boken undersöker Smith noga det morala tänkadet vid tiden och föreslog att samvete kommer från sociala förhållanden.[3] Hans mål med boken är att förklara källan till människans förmåga att skapa morala bedömningar, trots människans naturliga benägenhet till egenintresse. Smith föreslog en teori om sympati där observationer av andra människor leder till att man blir medveten om sig själv och moralen i sina egna handlanden.

The Wealth of Nations - Nationernas välstånd (1776)

Få nationalekonomiska arbeten har haft så stor global betydelse som The wealth of nations (Nationernas välstånd). Smith har kallats "nationalekonomins fader" mest beroende på den kraft och klarhet som han uttryckte en mängd grundsatser. Förutom att det var ett omfattande systematiskt arbete så omfattar det i hög grad de typiska företeelserna inom samhällsekonomins område. Dess filosofiska utgångspunkter kan härledas till Shaftesbury, Hutcheson och Hume och dess statsvetenskapliga till Hugo Grotius. Den ekonomiska grundsynen är i huvudsak fysiokratisk: Människornas ekonomiska liv styrs av oföränderliga naturlagar, och den ekonomiska politikens huvudregel är att låta dessa naturlagar verka fritt, det vill säga utan störande ingrepp från statens sida. Denna grundsyn kallas den osynliga handen.

Smith förespråkade inte "intressenas harmoni" på samma ensidiga sätt som senare skulle framhävas av till exempel Henry Charles Carey och Frédéric Bastiat. Många kritiker menade att han var en hjärtlös mammonsdyrkare men Smith höjde sig över de franska fysiokraternas och de merkantilistiska författarnas ståndpunkt, i synnerhet i sin uppfattning om det ekonomiska arbetets natur och betydelse. Hans framställning av arbetsfördelningens faktum och lagar, kapitlen om varans pris, lön och pengar och kapital fick en varaktig plats i den nationalekonomiska vetenskapens historia.

Arv

Porträtt, monument och sedlar

Adam Smith finns med på sedlar tryckta av två banker i Storbritannien; hans porträtt har sedan 1981 funnits på 50-pundssedeln utgiven av Clydesdale Bank i Skottland,[4][5] och i mars 2007 fanns en bild av Smith på den nya serien av 20-pundssedlar utgivna av Bank of England, vilket gjorde honom till den första skotten att hamna på en engelsk sedel.[6]

Ett stort monument till Smiths ära avtäcktes 4 juli 2008, i Edinburgh. Det är en tre meter hög bronsstaty utanför St. Giles Katedral av 1900-talsskulptören James Sanborn (mest känd för sin skulptur Kryptos utanför CIAs högkvarter, en cylinder som innehåller ett utdrag från "The Wealth of Nations" på den nedre halvan och samma text i binärkod på den övre halvan)

Utanför universitet i Charlotte, North Carolina står Adam Smith's Spinning Top. En annan Adam Smith-skulptur står utanför universitet i Cleveland.[7]

Bibliografi

Smiths arbete

  • The Theory of Moral Sentiments (1759)
  • Nationernas välstånd (An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations (1776))

Smiths arbete på nätet

Referenser

  1. ↑ [1]
  2. ↑ Minowitz, Peter. "Adam Smith's Invisible Hands" (December 2004). [2]
  3. ↑ [3]
  4. ↑ url=ScotlandP209-50Pounds-1981-donatedowl_f.jpg
  5. ↑ url=http://www.scotbanks.org.uk/banknotes_current_clydesdale_bank.php
  6. ↑ url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/business/6096938.stm
  7. ↑ http://www.sculpturecenter.org/oosi/sculpture.asp?SID=1055

Se även

Externa länkar


v • d • r
En artikelserie om liberalism


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Adam_Smith"
Personliga verktyg