Valandhuset
Från Rilpedia
- För andra betydelser se Valand
Valandhuset eller Aktiebolaget Valands hus ligger på hörnet av Kungsportsavenyn, Vasagatan 41 i Göteborg. Namnet Valand kommer från den nordiska guden Völund som står staty på huset.
I slutet av 1800-talet ansåg man att det i Göteborg saknades ett gemensamt forum för konsten, och eftersom Göteborgs Konstförening (bildat 1856) och Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola (bildat 1865) hade vuxit ur sina lokaler, föddes tanken på ett konstpalats. På initiativ av sällskapet Gnistan bildades då Aktiebolaget Valand, där mecenaten och tillika den störste donatorn var Pontus Fürstenberg, som skänkte 30 000 kronor.
En tomt anvisades på platsen "där stadens Aveny korsar den breda, med en promenadallé, utlagda Vasagatan". Arkitekt var Georg Krüger och byggmästare Ernst Krüger. Byggnaden blev i italiensk nyrenässans och uppfördes med frankfurtertegel. Invigningen var den 16 augusti 1886 och räkningen stannade på 160 000 kr. Museets ritskola från 1865 flyttades nu från Ostindiska huset, till det nya huset
De därpå följande festligheterna refererades till och med i de kända tidningarna The Times och Le Figaro.
De övre våningar innehades av Konstföreningen och Rit- och Målarskolan, med arbets- och utställningslokaler, och efter detta kom skolan att få namnet Valand.
Under åren 1886-1888 samt 1891-1893 var den berömde målaren Carl Larsson skolans första föreståndare, med en årslön på 3 000 kr plus fri ateljé. Även Bruno Liljefors hade en tjänst där 1888.
Restaurangen i entréplanet fick snabbt ett gott rykte.
Ett par decennier in på 1900-talet fick Valand ekonomiska bekymmer, och i april 1922 trädde ordenssällskapet Göta Par Bricole in och köpte Valand för cirka 300 000 kronor. Därefter skedde omfattande restaureringar och tillbyggnader, bland annat tillkom en tredje våning 1925. Konstföreningen och målarskolan blev kvar till 1923, då de flyttades till den nya Konsthallen vid Götaplatsen.
Den 23 december 1889 kunde medlemmarna i Tekniska samfundet i Valandshuset, och för första gången i Göteborg, ta del av Thomas Edisons fonograf. Det var den amerikanske generalkonsuln i Köpenhamn, M Rubenson som förevisade uppfinningen.[1] På annandag jul 1896 skedde här den första filmförevisningen i Göteborg.[2]
Referenser
Noter
- ↑ red. Harald Lignell (1952) Göteborgsbilder 1850-1950, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, sid:254
- ↑ Manne Ekman & Margareta Rydbo (2007) 100 utmärkta hus i Göteborg, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg, sid:128, ISBN 978-91-85488-78-0
Källor
- Sven Schånberg (1981) Göteborg, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg, ISBN 91-20-06274-5
- Bengt A. Öhnander (1988) Göteborg berättar, Tre Böcker Förlag, Göteborg, ISBN 91-7029-010-5
- Robert Garellick (2002) Göteborg före grävskoporna, Göteborgstryckeriet, ISBN 91-630-5465-5
