Från Rilpedia

Tjernobyls kärnkraftverk
Plats	Pripjat, Tjernobyl
Land	Mall:Landsdata Ukraina Ukraina
Togs i kommersiell drift	27 maj 1978
Reaktorer
Nedstängda reaktorer	Reaktor 1: 30 november 1996 (18 år) Reaktor 2: 11 oktober 1991 (12 år) Reaktor 3: 15 december 2000 (18 år) Reaktor 4: 26 april 1986 (2 år) (exploderade)

Tjernobyls kärnkraftverk eller V.I. Lenin minnesmärke över Tjernobyls kärnkraftverk (Ryska: Чернобыльская АЭС им. В.И.Ленина, Ukrainska: Державне спецiалiзоване пiдприємство "Чорнобильська АЕС") var ett kärnkraftverk nära staden Pripjat 18 km norr om staden Tjernobyl i Ukraina.

Kärnkraftverket är mest känt för Tjernobylolyckan 26 april 1986 då reaktor fyra exploderade och radioaktivt avfall spreds över Europa.

Innehåll 1 Historia 2 Reaktorns konstruktion 3 Olyckor 3.1 1982 3.2 1986 3.3 1991 4 Nedläggning 4.1 Inkapsling av reaktor 4 5 Tekniska data 6 Källor och referenser

Historia

1970 började den första av de fyra RMBK-1000-reaktorerna vid kärnkraftverket byggas. Denna stod färdig 1977 och var den tredje reaktorn i Sovjetunionen av typen RBMK och det första kärnkraftverk som byggdes på Ukrainsk mark. De tre övriga färdigställdes 1978, 1981 och 1983. Vid olyckan 1986 var ytterligare två reaktorer under uppbyggnad och reaktor 5 var planerad att tas i drift hösten 1986. Ingen av dessa fullbordades dock.

Reaktorns konstruktion

Reaktorerna som var av typen RBMK-1000, där varje bränsleelement omges av en trycktub i vilken vatten pumpas in genom bränsleelementet för att bringas att koka. Varje trycktub är omgiven av grafit, som fungerar som moderator i kedjereaktionen. Vid låga effekter leder denna konstruktion till att reaktorn lätt blir instabil, dvs en ökning av effekten leder till att ånghalten ökar, vilket i sin tur leder till ytterligare effektökning och så vidare. Att en ökad ånghalt leder till ökad effekt, kallas positiv voidkoefficient. Världens övriga kommersiella reaktorer har alltid negativ voidkoefficient (dvs ökad värme och ånghalt ger sämre moderering vilket i sin tur leder till minskad kärnklyvning och därmed minskad effekt). För att kontrollera en reaktor med positiv voidkoefficient krävs att kärnklyvningen styrs på något annat sätt, exempelvis genom att föra in styrstavar i reaktorn antingen manuellt eller genom ett kontrollsystem. Det var detta kontrollsystem som inte hann med i Tjernobyl, vilket starkt bidrog till att effekten ökade okontrollerat. Dessutom var reaktorn av vad som anses vara en farlig konstruktion, med positiv voidkoefficient.

Ett annat problem var att spetsarna på reaktorns styrstavar var gjorda av grafit. Eftersom grafiten fungerade som moderator ökade alltså effekten hos reaktorn de första sekunderna efter att de skjutits in. Eftersom styrstavarna är avsedda att bromsa reaktionen är detta beteende icke-intuitivt, och var okänt för reaktorns operatörer.

Olyckor

1982

1982 sker en härdsmälta i kärnan i reaktor 1. Denna händelse tystas dock ner av sovjetiska myndigheter och blir inte känd för allmänheten förrän många år senare. Reaktorn var reparerad och åter i drift efter ett par månader.^{[källa behövs]}

1986

Huvudartikel: Tjernobylolyckan

Olyckan inträffade natten till den 26 april 1986 klockan 01.23 när reaktor fyra förstördes genom en explosion och ett radioaktivt moln spreds med vindarna över stora delar av Europa.

Orsaken till olyckan var en kombination av dels reaktortypens bristfälliga konstruktion, dels operatörsfel. Operatörerna stängde av flera säkerhetssystem helt i strid med gällande regler.

1991

Vid en schemalagd avstängning bröt en brand ut i reaktor 2:s turbin och orsakade stora skador på reaktorbyggnaden. Man beslutade då att stänga reaktorn för gott på grund av den omfattande branden.

Nedläggning

Efter Ukrainas självständighet 1991 gjorde ett flertal västerländska länder påtryckningar att kärnkraftverket borde stängas. Detta har etappvis skett och den sista reaktorn, reaktor 3 stängdes slutligen ner 15 december 2000.

Inkapsling av reaktor 4

Den 17 september 2007 meddelade man att ett nytt stålfundament ska ersätta den hastigt byggda sarkofag som byggdes över reaktorn strax efter katastrofen. Projektet ska bekostas av European Bank for Recontruction and Development. Den nya stålbyggnaden är beräknad att stå färdig år 2010.

Tekniska data

Reaktor [1]	Reaktortyp	Netto- effekt	Brutto- effekt	Byggnadsstart	Nät- synkronisering	Kommersiell- drift	Ned- läggning
Tjernobyl-1	RBMK-1000	725 MW	800 MW	01.03.1970	26.09.1977	27.05.1978	30.11.1996
Tjernobyl-2	RBMK-1000	925 MW	1.000 MW	01.02.1973	21.12.1978	28.05.1979	11.10.1991
Tjernobyl-3	RBMK-1000	925 MW	1.000 MW	01.03.1976	03.12.1981	08.06.1982	15.12.2000
Tjernobyl-4	RBMK-1000	925 MW	1.000 MW	01.04.1979	22.12.1983	26.03.1984	26.04.1986 Exploderade
Tjernobyl-5[2]	RBMK-1000	-	1.000 MW	01.12.1981	Byggnation avbruten	-
Tjernobyl-6[3]	RBMK-1000	-	1.000 MW	01.12.1983	Byggnation avbruten	-

Källor och referenser

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från Tyskspråkiga Wikipedia.

1. ↑ Power Reactor Information System, IAEA: „Ukraine: Nuclear Power Reactors“ (englisch)
2. ↑ WNA Reactor Database - Details Chernobyl-5 (engelska)
3. ↑ WNA Reactor Database - Details Chernobyl-6 (engelska)