Psycho
Från Rilpedia
Psycho | |
---|---|
Originaltitel | Psycho |
Genre | Skräckfilm |
Produktionsland | USA |
Premiär | 1960 |
Regissör | Alfred Hitchcock |
Producent | Alfred Hitchcock |
Manus | Robert Bloch (roman) Joseph Stefano |
Skådespelare | Anthony Perkins Janet Leigh Vera Miles |
Originalmusik | Bernard Herrmann |
Produktionsbolag | Universal Studios |
Speltid | 105 minuter |
Språk | Engelska |
Uppföljare | Psycho II |
Nyinspelningar | Psycho (1998) |
Psycho är en amerikansk film från 1960 i regi av Alfred Hitchcock.
Innehåll |
Handling
Kontoristen Marion Crane (Janet Leigh) stjäl 40 000 dollar från sin arbetsgivare för att lösa de ekonomiska problem som hennes älskare har. På vägen till sin älskare i Kalifornien tar hon in på ett motell som drivs av den unge Norman Bates (Anthony Perkins). Den unge Bates och Marion Crane äter middag tillsammans på kvällen. Samtalet är till en början stillsamt men Norman brusar upp då Marion föreslår att han borde skaffa sig hjälp med att ta hand om sin gamla mor. Marion ursäktar sig och förklarar att hon har en lång bilfärd framför sig under morgondagen då hon ska köra tillbaka till Phoenix. Inne på sitt rum bestämmer sig Marion för att lämna tillbaka de stulna pengarna. Norman observerar hur hon klär av sig genom ett hål i väggen på sitt kontor. Marion tar en lång dusch. En kvinnlig gestalt mördar Marion med en kökskniv. En förtvivlad Norman hittar den blodiga kroppen, städar upp brottsplatsen och dumpar Marions bil i ett träsk...
Om filmen
Psychos inflytande på film kan inte underskattas; där tidigare skräckfilmer berättat historier som erbjudit trygget och ett avslut men framförallt berättat för åskådaren vem han eller hon skulle sympatisera med i filmen, så ville Psycho utmana detta synsätt på film och istället leda in tittaren i en amoralisk värld grundad endast på de mentala intrycken som gjordes hos och på huvudpersonerna.[1]
Psycho är regisserad av Alfred Hitchcock. Legendarisk är scenen där en kvinna blir mördad när hon duschar. 1998 gjordes en nyinspelning av filmen, se Psycho (1998).
Psycho har även fått tre uppföljare, Psycho II, som kom 1983, Psycho III, som kom 1986 och Psycho 4 som kom 1990. Alla filmerna är inspelade i färg.
Filmmusiken
Musiken i Psycho är komponerad av Bernard Herrmann. Till en början var filmen, främst av ekonomiska skäl, tänkt att vara helt eller till stora delar utan musik. Tanken var då att filmljudet i stor utsträckning skulle ersätta musik. Det var därför först efter att filmen inte fått tillräckligt stort genomslag hos Paramount Pictures som Hitchcock började samarbeta med Herrmann. [2]
Musiken utgörs av dubbel uppsättning av intrumenten violin, viola, cello och kontrabas, och ska genom disharmoni representera Norman Bates psyke. I den tidigare nämnda duschscen har Herrmann dessutom använt rytm för att efterlikna knivenhuggen, och ljudet skriket. [2]
Rollista
- Anthony Perkins - Norman Bates
- Janet Leigh - Marion Crane
- Vera Miles - Lila Crane
- John Gavin - Sam Loomis
- Martin Balsam - Detective Milton Arbogast
- John McIntire - Sheriff Al Chambers
- Simon Oakland - Dr. Fred Richmond
- Vaughn Taylor - George Lowery
- Chief Tahachee - Ned Place
- Alfred Hitchcock - man i rullstol
Externa länkar
Källor
- ↑ Wells, Paul (2000) The horror genre – from beelzebub to blair witch
- ↑ 2,0 2,1 Bryngelsson, P: "Filmmusik", Liber, 2006