Louise Mountbatten
Från Rilpedia
Drottning Louise, som ogift Lady Louise Mountbatten, född prinsessan Louise Alexandra Marie Irene av Battenberg den 13 juli 1889 i Heiligenberg (Darmstadt), Tyskland, död 7 mars 1965 i Stockholm, var Sveriges kronprinsessa 1923-50 och Sveriges drottning 1950-1965. Hon var kung Gustaf VI Adolfs andra hustru.
Innehåll |
Biografi
Född Louise av Battenberg var drottning Louise dotter till prins Ludvig av Battenberg och prinsessan Viktoria av Hessen och barnbarnsbarn till drottning Victoria av England. Hon var även moster till prins Philip, hertigen av Edinburgh (gemål till nuvarande drottning Elizabeth II av England), syster till lord Mountbatten samt systerdotter till kejsarinnan Alexandra Feodrovna (som var hustru till kejsar Nikolaj II, Rysslands siste tsar).
Louise var född i Tyskland, men växte upp i England. Fadern var under flera år amiral och förste sjölord i den engelska flottan men blev sedan under första världskriget tvungen att avgå från sin post på grund av att hans tyska namn och släktskap ifrågasattes, trots att familjen var engelsk och bodde i England. Hennes far tvingades därför att avsäga sig alla tyska titlar 1917 och fick ändra det tyska släktnamnet Battenberg till det mer engelskklingande Mountbatten. Han fick dock som "ersättning" bli markis av Milford Haven, en titel som han var den förste att bära. Prinsessan Louise av Battenberg blev således nu "Lady Louise Mountbatten", vilket hon hette fram till sitt giftermål 1923.
Hennes far hade på sin dödsbädd sagt att kronprinsen av Sverige nog var den ende som passade hans dotter Louise, och att hon var den enda som passade honom. Några år efter hans död sammanförde dåvarande drottning Mary av England dem under en kapplöpning, och hennes fars ord besannades. Kung Georg av Storbritannien och drottning Mary höll sedan även i bröllopet för paret i Kungliga kapellet i S:t James Palace den 3 november 1923.
Gustaf VI Adolf och Louise hade dock träffats förut, strax efter första världskriget utbrott år 1914, då Louise tillsammans med sin mor hälsade på mostern, tsaritsan, i S:t Petersburg och tvingades fly i ilfart från Ryssland via Finland och över till Sverige och under ett dygn gästa kungafamiljen - och kronprinsparet - på Drottningholm, på sin hemresa till England... Louise lär dock som ung (sedan hon efter ett frieri från kung Emanuel II av Portugal år 1909 givit honom korgen) inför en vän ha svurit att aldrig gifta sig med vare sig en kung eller en änkling, men det kom alltså att bli bådadera. Äktenskapet med kung Gustav VI Adolf var enligt egen utsago och från många källor omvittnat mycket lyckligt, trots att paret inte fick några gemensamma barn - deras enda dotter, född 1925, var dödfödd. Louise var dock väldigt barnförtjust: hon sades själv vara mycket lekfull och sprallig och tyckte mycket om att umgås med kungens barnbarn som han hade genom sitt första äktenskap med kronprinsessan Margareta. År 1925 frambar Louise själv en dödfödd dotter[1].
Drottning Louise var utbildad sjuksköterska vid engelska Röda Korset och hade under första världskriget arbetat på ett fältsjukhus vid fronten i Frankrike under två år (1915-17). Under finska vinterkriget inrättade Louise ett barnhem på Ulriksdals slott för finska krigsbarn. Hon var under andra världskriget engagerad även i andra hjälpinsatser, då genom Röda Korset där hon samlade in karbidlampor för strömlösa hushåll och sysslade med annat biståndsarbete.
Drottningen lär ha varit både mycket excentrisk, temperamentsfull och ofta otålig - men med en stor portion humor, stort hjärta och med en befriande självdistans till sig själv och sin kungliga roll. Hon tyckte mycket om att resa men ville göra det privat och reste alltsom oftast inkognito under namnet "grevinnan av Gripsholm" eller som "fru Olsson". Ofta gick resan till släktingarna i England. Hon reste också väldigt ofta med sina älskade hundar, tre pekingeser, i släptåg, vilket skapade en hel del problem var gång hon skulle genom tullen. Medan gamle kungen helst läste facklitteratur i arkeologi och konsthistoria, var drottningen en stor läsare av romaner, både svenska och engelska, och hon läste gärna biografier.
Drottning Louise drabbades under 1950-talet efter bara några år som drottning av ett par mindre hjärtinfarkter och led under flera år av återkommande hjärtklappning. Under hösten 1964 försämrades hennes hälsa markant och hon insjuknade efter Nobelfesten i december (som blev hennes sista offentliga framträdande som drottning).
Vid tvåtiden på natten den 4 mars 1965 hade drottningen börjat känna sig sjuk och klockan 05:40 fördes hon med ambulans till S:t Görans sjukhus. Vid 08:30-tiden påbörjades en sex timmar lång operation som leddes av professor Clarence Crafoord, docent Oscar Schuberth och förste livmedikus Ulf Nordwall. Enlig kommunikén hade drottningen drabbats av "en allvarlig cirkulationsrubbning i höger ben som följd av förändringar i stora kroppspulsådern". Operationen gick bra, men efter ett par dagar tillstötte komplikationer och drottningens medtagna hälsa efter operationen ledde till att hon avled i sviterna efter den klockan 12:10 söndagen den 7 mars 1965 på S:t Görans sjukhus. Närvarande vid hennes död var kung Gustaf VI Adolf, drottning Ingrid av Danmark, prins Bertil, prinsessan Sibylla, prinsessan Alice av Grekland och greve Sigvard Bernadotte.[2]
Det officiella beskedet som gick ut till riksdagen och länsstyrelserna om drottningens bortgång löd: "Gustaf Adolf, med Guds nåde, Sveriges Götes och Vendes konung. Vår ynnest och nådiga bevågenhet med Gud allsmäktig. Som vår högt älskade fru gemål, Hennes Majestät Drottningen av Sverige Louise Alexandra Marie Irène i går klockan 12.10 avlidit, vilja vi härmed tillkännagiva Eder denna för oss och hela landet smärtsamma förlust. Vi äro förvissade att Ni och hela Sveriges folk varmt och innerligt deltaga i den djupa sorg, som drabbat oss, konungahuset och riket". Drottningholms slott den 8 mars 1965. GUSTAF ADOLF / Herman Kling[3][4]
Begravningen förrättades av ärkebiskop Gunnar Hultgren i Storkyrkan den 13 mars. Drottning Louise är begravd bredvid Gustaf VI Adolf på kungliga begravningsplatsen på Haga, norr om Stockholm.
Anfäder
Bilder
- Officiellt porträtt med tiara, 1920-tal
- Drottning Louise vid sitt skrivbord, som kronprinssessa
- Porträtt, tidigt 30-tal
- Bröllopsfotografi, London 1923
- Porträtt, i hovdräkt
- Officiellt porträtt, 1950-tal
- Med Gustav VI Adolf på Sofiero, 1960-tal
Källor
- Drottning Louise - En biografi av Margit Fjellman, Bonniers, 1965, 232 sidor
- Drottningar är också människor: Sex kvinnoöden på Stockholms slott av Agneta Ulfsäter-Troell, Förlaget Ulfsäter, 1996, 479 s (kap. Drottning Louise). Även TV-serie: Drottning av Sverige, SVT, 1996-97, av Agneta Ulfsäter-Troell och Marianne Söderberg.
- "Drottning Louise död", ANNO 65, Stockholm och Malmö: Förlagshuset Norden AB och Svenska Dagbladet AB, 1966, s.136-138
- Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
- ↑ Ulf Sundberg Kungliga släktband Historiska Media, Lund 2004 ISBN 91-85057-48-7 s. 258
- ↑ 100 år med Svenska Dagbladet 1884-1984, Lars Lagerstedt 1984
- ↑ Ett folk på marsch: 1960-1977, en bokfilm av Per-Erik Lindorm, Bonnier, Stockholm 1978 ISBN 91-0-041950-8 s. 74
- ↑ Gustaf VI Adolf : Hela folkets kung, Karl Ragnar Gierow, Nils-Gustaf Holmquist, P G Peterson, Hemmets Journal Aktiebolag, Stockholm 1971 s. 222
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Louise Mountbatten
