Från Rilpedia

Granhammars slott omnämns redan 1299. År 1344 ägdes det av Uppsala domkyrka. På 1500-talet tillhörde slottet Arendt Persson som var nära vän till Gustav Vasa. Ägare har sedan varit släkterna Rosencrantz, Soop, Wachtmeister, Fersen, Lantingshausen och Rålamb.

1933 tvingades familjen Rålamb att sälja slottet pga ekonomiska transaktioner, som en följd av Kreuger-kraschen 1929. Slottet och tillhörande jord och skog köptes 1933 av familjen Nathanson, som i början av 1960-talet sålde Granhammars gods till HSB Stockholm. Långt gångna planer fanns då på att bygga en storskalig förort till Stockholm i området. Några år senare tvångsinlöstes dock Granhammar och nästan hela Västra Ryds socken av staten, för att skapa ett nytt militärt övningsfält och skjutfält åt Svea Livgarde. Detta stod klart 1970. Granhammars slott hamnade då innanför det militära området och har sedan dess stått tomt i avvaktan på beslut om framtida användning. Sedan omfattande protestaktioner stoppat rivning har slottet renoverats och är numera klassat som byggnadsminne.

Carl Hårleman ritade i mitten av 1700-talet en ny slottsbyggnad åt von Lantingshausen som de lät bygga åren 1748 - 1752. Slottets flyglar ersattes i början av 1800-talet. på 1870-talet gjordes ett flertal utbyggnader vid portarna och på södra sidan 1870 och 1910 på norra sidan gjordes en utbyggnad.

Trädgården anlades 1748 av von Lantingshausen med hjälp av arkitekten Carl Hårleman och hade en blandning av fransk och italiensk stil. Idag finns inte mycket kvar av trädgården, som huvudsakligen ligger inom det inhägnade militära området.