Graddagar
Från Rilpedia
Antalet graddagar under ett år är summan av dygnsmedeltemperaturernas avvikelser från en viss referenstemperatur, endera en positiv eller en negativ avvikelse, beroende på tillämpning. Graddagar används bland annat till att fortlöpande skapa en rättvis bedömning av hur effektivt en fastighet värms upp av sitt värmesystem, då energiåtgången för att värma upp ett hus starkt korrelerar till utomhustemperaturen. Måttet graddagar används också i samband med växtodling, för att bedöma möjligheten att odla växter på olika platser, eftersom temperaturen behöver överstiga ett visst värde för att växten skall blomma, frukt skall utvecklas och så vidare.
Om man multiplicerar antalet graddagar med 24 får man antalet gradtimmar för det aktuella året.
Innehåll |
Bestämning av antal graddagar
Som mått i energiteknik
I energi- och byggnadstekniska sammanhang syftar måttet graddagar till att mäta hur mycket temperaturen understiger ett referensvärde.
Om referenstemperaturen +17°C används, och dygnsmedeltemperaturen ett visst dygn är +15°C, så ger detta dygn ett tillskott på 2 graddagar till årssummeringen. Om dygnsmedeltemperaturen överstiger referenstemperaturen räknas detta dygn inte in i den slutliga summeringen.
Vid beräkningen av graddagar kan i princip vilken referenstemperatur som helst användas, och den i Sverige kanske mest vedertagna referenstemperaturen är +17°C för månaderna november - mars.
För övriga månader används följande referenstemperaturer:
| Månad | April | Maj - Juli | Augusti | September | Oktober |
|---|---|---|---|---|---|
| Referenstemperatur | +12°C | +10°C | +11°C | +12°C | +13°C |
Denna metod används bland annat av SMHI.
SMHIs graddagar används allmänt till beräkningar och dimensioneringar av värmesystem till hus. Husets värmesystem behöver då klara av att värma upp husets innandöme till referenstemperaturen, och resterande värmeenergi för att uppnå ett behagligt inomhusklimat antas komma från människor, apparater och olika typer av instrålning.
Normalårets graddagar
För att ett begrepp som graddagar ska bli meningsfullt måste det finnas ett jämförelsetal som inte förändras över tiden. Detta kallas för Normalårets graddagar, och utgörs vanligen av medelvärdet för graddagar över ett spann av år som ligger någonstans tillbaka i tiden. Vilket detta spann av år är är oväsentligt - huvudsaken är att det inte ändras.
Exempel
Ett vanligt år har i Sverige ca 4 - 6000 graddagar beroende på var man befinner sig. Om man dividerar ett visst års graddagar med Normalårets graddagar och sedan dividerar energiförbrukningen för en viss fastighet med denna kvot, så får man ett bra jämförelsemått på om uppvärmningskostnaderna för det huset har förändrats åt det ena eller andra hållet från föregående år.
Antag att man på en ort i Sverige har 5000 graddagar ett Normalår. För ett hus mäter ägaren upp följande oljeförbrukning över 3 år:
| År | Oljeförbrukning (m3) | Graddagar | Kvot mot normalåret | Oljeförbrukning relativt graddagar |
|---|---|---|---|---|
| 1 | 2,5 | 4600 | 0,92 | 2,72 |
| 2 | 2,8 | 5350 | 1,07 | 2,62 |
| 3 | 2,4 | 4300 | 0,86 | 2,79 |
Här kan vi alltså se att trots att det gick åt mer olja år två, så fungerade husets värmesystem bättre. För år tre visar det sig att trots att det gick åt minst olja det året, så arbetade husets värmesystem minst effektivt det året.
Som mått i odlingssammanhang
I odlingssammanhang syftar måttet graddagar till att mäta hur mycket temperaturen överstiger ett referensvärde. Detta referensvärde skall motsvara den temperatur under vilken aktuell växt "vilar". För exempelvis vinrankan (europeisk vinranka, Vitis vinifera) brukar denna temperatur anges till +10°C, och ett krav på minst 1000 graddagar brukar anges som ett riktvärde.[1]
Referenser
- ↑ Torstensson, Lars och Pappinen, Lauri: Odla och tillverka vin, Pagina, Sundbyberg 2002, sid. 94. ISBN 91-636-0697-6.
